Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från denna sida bildar språkvetenskapen en del af menniskans
natur-historia.
Ett par exempel måste här göra oss saken klarare. Hvad
veta vi om språket i allmänhet, då vi fått lära den
grammatik, som ursprungligen bildades ur undersökning af grekiska
och romerska språkens former, och i hviiken sedermera de
flesta europeiska språk, ofta trots mycken motsträfvighet, så
småningom blifvit inskrufvade? Vi hafva fått reda på en
mångfald af språkformer, som motsvara en mångfald af
tankeformer; men huru och hvarföre, veta vi ej. I detta afseende
är vår grammatik endast en samling af praktiska reglor,
mycket nyttiga för den, som vill lära det eller det språket,
men mycket otillfredsställande för den, som vill söka komma
underfund med det ännu så mystiska bandet, som
sammanknyter ordet med tanken.
Så säger oss t. ex. den latinska grammatiken att ordet
„fader“ på latin heter: nom. pater
gen. pa
dat. patri
acc. pa etc.
Närmare förklaring få vi ej. Och dock är, i sjelf va verket
en ganska besynnerlig historia härmed för oss förtäljd.
Man berättar oss neml. dermed, att när begreppet:
träder fram såsom subjekt, såsom det i tanken första och
sjelfständiga, det der sjelf handlar och verkar, så ikläder det
sig den ljudkropp, som tecknas: pater; och att, det minsta vi
vidröra eller ändra denna yttre gestalt, så skiftar begreppet
genast ansigte. Vi göra den t. ex. till pairis och genast är
det slut med begreppets sjeifständighet; begreppet „fader“
framträder nu fogadt till ett annat begrepp, vid dess sida,
liksom presenterande det för oss genom den relation, i
hviiken nykomlingen står till det sjelf*). Vi ändra pater till
*) Vi ause i ofyanstående den enda bestämning vara gifven, som omfattande
uttrycker genitivens karakteV. Att begreppet ursprung, hvilket dess latinska namn
synes innebära, ej ovilkorligen inneligger i denna casus, bevisas bäst af sådana
genitiver, som „gossens fader,“ ^husets byggmästare" etc. Dess grekiska namn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
