Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på behöfligheten af Buddhas allt förlossande< och frälsande
verksamhet. Om själavandringen icke skulle betraktats
såsom mera vigtig och ödesdiger för individen, är det
obegripligt huru Buddhas lära, egentligen ett botemedel mot den
evin-nerliga kretsgången, Sansåra, kunnat så allmänt utbreda sig
bland Hinduerna. Hvarje ansträngning att nå Nirvåna blefve
äfven i detta fall onödig. Nästan obehöflig vore ock då den
vigtigaste delen af religionen, Vinaya (disciplinen), hviiken
lärer menniskan att genom ett försakande sedligt lefverne
befria sig från arfsyndens (Kle9a) förderfliga följder, från själa*
vandringens och helvetets qval.
Vi afsluta här vår framställning af den buddhaistiska
verldsbetraktelsen och öfvergå till en kört redogörelse för
religionens senare del, Vinaya.
Buddhaismen var i begynnelsen endast en religion för
några invigda, för män, som ville föra ett heligt lefverne,
prester och tiggaremunkar. Den som „beträdde vägen“ och
hyllade Buddha måste försaka verldslifvet, underkasta sig
celibatet och åtskilliga disciplinarföreskrifter. I sitt första
utvecklingsstadium skiljer sig Buddhaismen sålunda ifrån
Kristendomen, med hviiken den såväl uti sin senare hierarkiska
utbildning, som ock förnämligast genom sin etiska sida, sin
resignerande moral, eger så många likheter. De första kristna
utgjorde församlingar af lekmän, de första buddhaistiska
för-samlingarae bestodo endast af prester (Sramaner eller Bhixu).
Religionen omfattades i början blott utaf en sekt af andliga
botöfvare. Man erinre sig likväl att askesen hos
buddhai-sterna egde en annan betydelse än hos brahmanema. De
buddhaistiska prestema afgåfvo visserligen kyskhets- och
mått-lighetslöften, men de pålade sig inga grymma sjelfmarteringar
såsom brahmanema, hvilka genom tusenfaldiga frivilliga
plågor ville svinga sig till jemnhöjd med Gudarne eller
tilloch-med högt upp öfver dem. Den brahmanska asketens
sträf-vande var vidare af egoistisk natur, gick ut på den egna
salighetens förvärfvande; Buddhas efterföljare sökte genom
följderna af sitt heliga lefverne äfven bereda frälsning åt andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
