Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visserligen i närheten af stora träd, men icke längre såsom
eremiter, utan i talrika skaror. Präktiga kloster (Vihards)
uppbyggdes, hvaribland några med hierarkiens tilltagande
vuxit så i rikedom och omfång, att de kunna rymma en
befolkning af flera tusen personer. Så bebos klostret Sera i
Tibet af 16,000 munkar, klosterkomplexen i Urga i norra
Mongoliet skall ha 10,000 invånare, enligt andra uppgifter
tillochmed 30,000. En orsak till dessa mot stiftarens afsigter
så stridande institutioner torde ock böra sökas i de mot
Buddhas anhängare rigtade förföljelser, hvilka tvingade dem
att inom klostermurarne söka skydd undan brahmanema. Att
de qvinnor, som omfattat Buddhaismen icke kunde lefva i
ensamhet uti ödemarken är lätt begripligt; för dem voro
kloster oundgängliga. Sådana, ehuru mycket fåtaligare än
munkklostren, kommo ock snart till stånd. Med sina förmaningar
att söka ensamheten åsyftade Buddha att hos sina anhängare
skapa renhet i sinnet och frihet från passioner, hvilket han
lättast ansåg dem kunna förvärfva genom ett af verldens flärd
ostördt kontemplativt lif, men han ville icke helt och hållet
utestänga dem från all beröring med det öfriga folket. Under
regntiden C Varcha) borde eremiterna begifva sig till städerna^
bo hos sina anhöriga, deltaga i deras fester m. m.
Besynnerligt nog blef denna årstid sedermera efter hierarkiens
befästande just den strängast helighållna och munkame
förbjödos att under densamma lemna sina kloster.
Det buddhaistiska likasom det katolska munklifvet gick
ut på att genom kyskhet och försakelse tillvinna sig frihet
från arfsynden (Kle£a) och de ur densamma härflytande lidanden.
Katolikernas mål var dock mera positivt — en oerhörd summa
njutning i ett kommande lif, buddhaisternas mera negativt:—
befrielse från en oerhörd smärta. Hos båda är målet
detsamma som det, hvilket Epikurus, ehuru med blicken fästad
endast på detta lifvet, sökte uppnå — njutning eller frihet från
lidande. Dock gällde sträfvandet hos Buddhaismen, åtminstone
i begynnelsen af dess existens, äfven andras frälsning, icke
blott individens egen flykt in i Nirvåna. I detta fall likasom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
