Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den högsta af dessa består af Arhats, d. ä. helige. En Arhat
är syndfri, icke underkastad själavandringens lag, befinner sig
nära Nirvåna, begriper allt som rörer religionen, känner lagen,
kan. uttolka den, inser de fyra andliga sanningarne m. m.
Oafgjordt är huruvida buddhaistema i allmänhet tro, det vara
möjligt för en menniska att redan här på jorden erhålla
fullkomlig Arhat-värdighet, blifva ett allt skådande helgon, eller
om detta stadium först i dödsmomentet uppnås. En Arhat,
säger Koeppen, är vanligen ett dubbelväsende, v till hälften
tillhörande inbillningen, till hälften verkligheten. Ofvanför
denna höga värdighet känner den buddhaistiska helgonläran
andra högre stadier, hemligen Qrävaka eller Buddhas
läijun-gar, Fratyekor-Buddka samt Bodhisattva. En Pratyeka-Buddha,
d. v. s. individuel Buddha, kallas den, som genom askes och
fromhet förvärfvat sig rätt att undgå Sansåra, men en sådan
skiljer sig vida från de oUraherrliyast-JvUändade Buddhas.
Dessa stå mycket högre, de arbeta på alla lefvande varelsers
räddning; han är egoist, sträfvar blott efter den egna
saligheten. Frälsningen tänka sig buddhaistema under bilden af
en öfverfart till Nirvåna; deraf de olika sekternas namn, den
storå ofverfarten, den mellersta, den mindre o. s. v.
De regler och föreskrifter*, som ofvan blifvit framställda,
gällde’ endast det andliga ståndet. Om Buddhaismen ålagt
alla sina bekännare fett strängt iakttagande af desamma,
skulle den aldrig kunnat blifva verldsreligion, men endast en
bekännelse för några få, en esoterisk lära för munkar, men
aldrig folkreligion. Koeppen anmärker med skäl att en så
beskaffad religion icke kunnat haft någon varaktighet, enär
hvarje tiggareorden för sitt bestånd fordrar en religiös
all-mäiihet, villig att gifva allmosor. Det blef snart nödvändigt
att göra lekmännen delaktiga af religionen. Någon egentlig
inkonseqvens kunde detta icke heller vara uti en lära, hvilken
satt till sitt slutmål alla varelsers befrielse, ehuru målet
naturligtvis alltid stod fjermare från de af denna verldens goda
njutande lekmännen, än från klostrens heliga. Redan tidigt
anmärkas i Buddhaismens utvecklingshistoria, till skillnad från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
