- Project Runeberg -  Svensk månadsskrift för fri forskning och allmän bildning / Andra Bandet (Juli-December) /
678

(1864) [MARC] With: Carl Simon Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig stenar,, som voro sinsemellan alldeles lika, hvaribland några blifvit
upptagna af honom sjelf; han afgaf en väl skrifven berättelse om sin resa
och saken var numera afgjord. De skickligaste kemister analyserade
äro-literna och funno hos dem gemensamma egenskaper. Man upptänkte
systemer; några trodde att äroliteraa blifvit nedslungade af vulkanerna i
månen, hvilka äro slocknade; andra togo för problemets lösning sin till-,
flykt till elektriciteten, hvilken är en ex machina för alla olösta frågor;
andra, påstodo dem vara stycken af planeter och kometer, som krossats
genom sammanstötning med hvarandra. Ändtligen slutade man med det,
hvarmed man borde begynt, man gjorde observationer och antalet personer,
hvilka egnat sig åt detta mödosamma arbete är för närvarande ganska
betydligt. Bland de utmärktaste nämna vi här Haidinger, en af
Wiener-akademiens medlemmar, pater Secchi, föreståndare för observatoriet i
Collegio Romano och professor Heis i Miinster, hvilken i dessa frågor
utvecklat lika mycken ihärdighet som skicklighet. Uti England har en
komite af vetenskapsmän bildat sig för att göra observationer på detta
falt; den räknar bland sina% medlemmar Glaisher, Brayley, Prestwich,
Alex. Hersohel och Baden-Powel. Då man ser en sådan inängd
vetenskapsmän egna sig åt detta studium, kan man förutsäga att
meteorstenar-nes historia efterhand skail blifva skrifven; så har ock till en del redan
skett och vi skola här meddela de förnämsta dragen deraf. När
dimensionen är betydlig, hafva boliderna samma egenskaper som fenomenet den
14 Maj: samma glans, samma svit af gnistor, på hvilka ett fortvarande
moln följer, ofta en explosion, och slutligen, ehuru mera sällan, ett regn
af äroliter. Man ser t sådana af hvaije storlek; i samma mån som de äro
mindre betydliga, är ock banans utsträckning mindre, explosionen blir
sällsyntare och släpet af gnistor försvagas. Utan någon bestämd
gräns-linie kommer man slutligen efter omärkliga grader till de enkla
fallande stjernome. Dessas natur, uppkomst och lagar böra alltså omsorgsfullt
studeras och de slutsatser, man häraf kommer att draga, kunna ock
användas på dem, som undantagsvis äro nog stora för att bilda bolider.

Man skall måhända förvånas Öfver att erfara att dessa Mande
stjer-npr, som vid-första anblicken framställa bilden af den största
oregelbundenhet, icke desto mindre i sin helhet lyda ordentligt bevisade lagar
för periodicitet. Man har upptäckt dessa lagar genom att observera dem
under många på hvarandra följande nätter och genom att vid hvarje års
slut. uträkna medeltalet af de stjernor, som fallit under hvarje respektiv
timma från aftonen till morgonen; man finner att detta antal per timma
ökas progressivt under nattens lopp, från klockan 6 på aftonen till
klockan 3 på morgonen, att det derpå åter aftager under timmarne före
dagens inbrott och troligen ock under dagens lopp ända till födande afton.
Denna räkning för hvarje af nattens respektiva timmar gifver 6 stjernor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmantidsk/2/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free