Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dermed måste konstläs fram ur dess jemnförelsevis sparsamma betydelse
af föreläsning, tal, prat, sqvaller, rykte, ’dramatisk text; emedan, d& under
dessa uttryck innefattas flera ord, man kan påstå att ibland dé flera orden
nödvändijgtvi»’ finnes ett ord —‘ eller Ordet. Egentligen och allmännast
motsvaras likväl X070; af uttrycken förnuft, skäl, proportion, hvaraf de
antika härledningar^#, logisk, analogi,, m. fl.
. Tillämpas åter den sistnämnda, den egentliga och allmännare
bemärkelsen af vid Öfvérsättfiingmf af Joh.l: 1, 2, 3;> så får denna
inledning till det fjerde evangeliet följande lydelse, hviiken,-till
förebyggande : af alla förvridningar, må för tillfallet ofdnaS här nédan efter
urskriftens ordställning, eller likt en mellanradig öfvérsättning, < som kan
skrifvas omedelbart undér den grekiska texten till åskådliggörande af
ordgrannbeten:
M. 1» I, l, S.
I begynnelsen var förnuftet, och förnuftet var hos Gud, och Gud var
förnuftet. Detta var i begynnelsen hos Gud. AUt genom detta alstrades: och utan
detta alstrades icke ett, som alstrats.
Tanken blir härigenom klar och begriplig, i stället för,den tanklösa
omening som uppkommer när man på det gamla ortodoxa viset utbyter
förnuft möt ord. Den klara och begripliga tanken öfverensstämmer tillika
med det paralella stället i gamla testamentet, hvartill ortodoxerna sjelfva
hänvisa, nemlig^n Ordspr.-b. 8: 25—30. „ Visheten“ har i denna salomo-
niska text samma plats och värf som förnuftet, i den Johanneiska. Ville
man deremot försöka, äfven här, samma konstgrepp och insätta uttrycket
Ordet i stället för uttrycket Visheten, så skulle hela texten blifva icke
blott meningslös, utan äfven orimlig.
Men det är just det tanklösa och orimliga, det mystiska och magiska
eller trollska, som myfetagogerna gynnat i alla tider — „ Vulgus vult decipi:
ergo decipiatur!“ — Och för dem som förkättra förnuftet och varna
der-för såsom för en ingifvelse af djefvulen, för dem måste det naturligtvis
vara ytterligt påkostande att finna det förkunnadt såsom gudomligt och
himlaburet. For dera är det uppenbarligen lugnare att se sjelfva det
evangelium, som kan komma fram med någonting sådant, utmönstras
alldeles och afvisas såsom en kättersk digt.
Abonnent.
Brefl&da.
Vi hänvisa författaren af den insända uppsats, hviiken är
undertecknad af Vän utaf vetenskaplig kritik, till den förklaring, som redaktionen
afgifvit i Andra haftet af Svensk Månadsskrift, sid. 154.
Rättelse:
Sid. 540, rad. 22 uppifrån står: landtman, läs: landsman.
„ 611, „ 20 „ „ 1635, „ 1735.
M 639, „ 14 „ w den fjerde, „ den tredje.
GÖTEBORG.
Handelstidningens Bolags Tryckeri, 1864.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
