Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(
Medeltidens magi.
rv".
Folkets magi och kyrkans kamp med henne.
Hvarhelst den religiösa föreställningen delar väldet öfver
verlden och menniskan emellan tvenne absoluta magter, en
god och en ond, der skiljer hon ock mellan tvenne arter af
magi: den gudomliga och den diaboliska. Så hos perserna,
som kändfe en hvit magi och en svart. Så ock i den kristna
medeltiden.
Grekerna deremot visste intet af denna skilnad. Då
verlden för dem var ett hek i både sedligt och fysiskt hänseende,
blef magien ingenting annat än konsten att utforska och bruka
de hemliga krafterna i detta harmoniska kosmos, och
undergöraren, som icke kunde tänkas härleda sin magt ur en ond
källa, var otvifvelaktigt en gudames älskling och en heroernas
jemlike, icke ovärdig stoder och tempel, såvidt han begagnade
sin konst till menniskornas fromma. För öfrigt
tillbakaträng-des hos grekerna det magiska åskådningssättet allt mer af
filosofien — af skepticism och rationel forskning, tills efter
Alexanders tid genom den närmare beröringen mellan Europa
och Asien det åter började göra sig gällande och slutligen
firade sin triumf i den dualistiska religionsform, som under
namn af kristendom tog vesterlandet i besittning.
I en föregående artikel har i några drag tecknats den
kamp, som den orientaliska andan på sitt tåg genom Europa
hade att bestå först med den helleniska hedendomen, derefter
med den kristnade hellenism, som ingått i sjelfva kyrkan.
Svensk Månadsskrift. löide häftet: Oktober 1864. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
