Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folket, äro vi likväl öfvertygade om att han med sitt milda och
mennisko-älskande sinne uppriktigt måste fröjdas, sedan den norska fejden väl var
slutad och all vidare blodsutgjutelse hämmad. Hvad beträffar de svenskar,
som vid denna tid helst ville behandla Norrige såsom en eröfrad provins,
så kan om dem sägas, att de voro mera konseqventa, än frisinnade och
kloka. Hade man engång gjort sig skyldig till ett rofferi i Napoleons
och Alexanders maner, hvårföre, då icke åtminstone skörda någon vinst
af våld^gerningeri? De tänkte icke. derpå att egandet af, eb missnöjd
provins var allt annat än en vinst, än mindre hade de nog politisk blick
för att eftersträfva den för båda länderna fördelaktigaste föreningen, ett
federativt förbund, som garanterade folkens sjelfstyrelse.
I andra kapitlet gifver författaren en förträfflig skildring af
riksdagen 1815, isynnerhet märklig genom den uppmärksamhet, som af
densamma egnas åt rikets finaasiela och ekonomiska angelägenheter, Ehuru
stämningen mot regeringen är i hög grad välvillig, förspörjer man dock
öfver landets sorgliga ställning åtskilliga klagomål» dåförtiden, såsom
ofta nu, framkallade af ett pessimistiskt betraktelsesätt i förening med
bristande insigter om statshushållningens lagar.
Till penningeväsendets ordnande nedsattes ett s. k. Särskild fe
utskott, hvars ordförande var prosten grefve Scbwerin. Öfver dennes offentliga
karakter lemnar författaren bär en liflig skildring. Det Särskilda
utskottets betänkande röjer inga djupa insigter i nationalekonomien. Det gamla
merkantilsystemets åsigter om handelsbalansen, om fördelen af en ringa
import och en stor export betonas deruti. Mest interessant är detta
betänkande derigenom att det framkallar landshöfdingen Hans Järtas
synnerligen upplysta och insigtsfulla „Yttrande angående medlen till hämmande
af en 6kadlig yppighet", hvamti det bland annat heter:
„Om det är ett fel att ej anse fäderneslandet Vara så olyckligt och
så vanmäktigt, som man först i några riksdagsmemorial och sedan i flera
offentliggjorda enskilda skrifter afmålat det, erkänner jag mig med glädje
vara skyldig till detta fel, hvilket jag icke är nog feg att dölja. Jag
hyser och vågar underdånigst yttra den öfvertygelsen, att få stater,
kanhända ingen, ega nu i förhållande till deras folkmängd och
naturomständigheter den inre kraft af en spridd välmåga, som Sverige. Äfven denna
stat har lidit af den. kris, som skakat alla Europeiska, men af alla har
den sannolikt lidit minst Detta omdöme grundar jag ej på
lagsöknings-diarier, tulljournaler, handelsbalanser och mäklareböcker. Jag grundar
det på moraliska förhållanden, som hvarken skapas af sifferberäkningar
eller kunna genom sådana utforskas och bestämmas; på den allmänna
trefnad, den idoghet, den stillhet, .den medborgerliga välvilja och den
tillgifvenhet för regeringen, hvarmed mängden af E. X. Maj:ts undersåtare
ådagalägger, att den känner sig lycklig. Det är, efter min öfvertygelse,
de arbetande folkmassornas välstånd, som bestämmer’ ett rikes styrka,
och då deras lynne och anda vittna om ett sådant *välstånd, anser jag
några bekymmer icke böra väckas af de klagorop, om också yttrade i
allmänhetens namn, hvarmed enskilde personer af de Öfrige
samhälls-klasserne uttrycka stundom sina tillfälliga begrepp, men också stundom
endast sina tillfälliga intressen."
Af den ufeaf herr R. lemnade framställning ser man dock att
verkliga skäl till klagomål förefunnos, ehuru dessa visserligen voro mera af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
