Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skolan kan, i fråga om sina ordningsreglor och dessas
utöfning, icke nog beakta dessa omständigheter. Hon bär
sålunda representera ej blott rättvisan, såsom bestraffande, utan
ock Öfverseendét, förlåtelsen, Öfvergifvande den sorgliga åsigt,
som förvillat sö många menniskors rättsbegrepp, att straff
måste följa på ett fel, äfven då det erkännes och afbedjes,
dervid man förbiser att om brott och straff följas åt såsom
orsak och verkan, så existerar samma kausalförhållande mellan
ånger och tillgift. En skollag, eller en lärare, som ej beaktar
detta, bereder svåra sår åt ett barns sedliga medvetande.
Ingenting upprör dock ett barns känslor bittrare än orätt*
visan, vare sig den sker medvetet eller omedvetet å lärarens
sida. Att oförskylldt lida. straff, t. ex. för en annans ekull,
väcker harm och ovilja, som sällan kunna ens genom de
Ömmaste förmaningar utplånas. Aldrig tagas derföre lärarens
skarpsynthet och samvetsgrannhet i anspråk så mycket som
vid undersökningen af en, förseelse och uppdagandet af den
verkligen skyldige. Våra skolors annaler äro fulla af
upprörande händelser, hyari lärare förbisett sina dyra pligter på
detta område, antingen af partiskhet, eller af vårdslöshet, eller
af bristande skarpsynthet. Bättre då att låta etjt fel förblifva
tillsvidare ostraffadt. Många menniskor gömma ända in i
ålderns dagar outplånligt bittra minnen äf lidna oförrätter från
lärares sida, minnen, som utöfvat en högst menligt inflytande
på deras karakter. Den, oförrätt de sjelfva lidit tro de sig
kunna mera saklöst utöfva mot andra, som „må erfara hvad
4e genomgått". Rättskänslans makt är bruten och samvetets
röst försvagad.
Men icke blott rättskänslan kommer härvid till skada:
godheten, denna egenskap, som gemenligen förlägges till hjertat,
har deraf tagit en svår anstöt, gifyande rum för känslor af hämnd
och hat. Skolan vet ej af någon mildhet, någon fbrsonlighet;
dess sedelagar äro oblidkéliga; dess lärares ord äro straffdomar,
men ej kärleksbud; lärjungens själ antager samma stämning.
Godheten är dock, särdeles hos qvinnan, barnets
naturliga känsla. Den är kärlekens grund. Barnet har ett behof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
