Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
misstänka. Deraf fr. suspecter, soupgonner, det engl. to suspeci,
susptdon, suspidous m. fl. Af circum som betyder i en krets,
få vi drcumspicere, se sig kring; deraf det fr. drconspect, en
som ser sig ikring, en försigtig, och drconspection, engl.
dr-cumspect, circumsptcion, drcu/nspective. Af inspicere, blicka in i,
hafva vi inspector, irtspection; med ex = ur, få vi exspectare,
se om någonting vill komma ut, komma fram, vänta, fr.
ex-*pecter, engl. to expect, expectation, m. m. Med det lat.
avis = fogel, bildar speeere, auspicari, se efter fogel-tecken,
vidare auspidum, fr. atispice, med betydelse af dels fogel-tecken,
dels — enär endast de högsta embetsmännen hade rättighet
att taga dylika fogelskådningar — öfverbefäl, högsta ledning;
vidare engl. auspidous under lyckliga tecken, gynnsam m. fl.
Af samma speeere hafva vi vidare spedula — vård-tom,
och speculari, blicka från ett vård-torn, speja, deraf vårt
modema spekulera* spekulation, spekulativ o. s. v. Speculum blef
vårt svenska spegel, tyska spiegd. Af detta gjordes
sedermera tyska eulenspiegd bildadt i öfverensstämmelse med
sditOabenspiegd, sachsenspiegd m. fl. Titeln öfvergick sedan
till namn på den deri förekommande hjelten; så flngo vi vår
svenska uljspegd, och fransmännen sitt espi&gle o. s. v.
Det ofvannämnda germaniska spehån gick äfven öfver i
de romaniska språken och blef till det franska épier hemligen
passa på någon, ital. spiare; deraf vidare éspion med dess
härledningar. Sålunda hafva de lånat vårt gamla spéha, för
att deraf bilda sitt espion, och detta hafva vi sedan lånat af
dem och gjort till vårt spion.
En egendomlig riktning flck en telning af samma rot,
nemligen: det lat. spedes. Det betyder ursprungligen anblick,
gestalt; men brukadt af romerska philosophien såsom en
ordagrann öfversättning af det grekiska åtöoc i dess motsats mot
-yévoc, genus, fick det småningom derigenom sin hufvudsakliga
betydelse, den af art i motsats mot slägte, det enskildta, det
spe-ciella, i motsats mot det allmänna, det generella. I de moderna
orden : spedel, spedmen, spedfik, spedjicera, spedjtkation o. d.
finna vi tendigen litet qvar af rotordets ursprungliga betydelse;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
