Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den tillfälliga sammanställningen med genus har alldeles
omskapat den. Ordet tog derefter ännu en besynnerlig vändning;
nyttjadt till lärd beteckning för de olika slagen af
medeltids-qvacksalvarens örter och droguer, gaf det åt italienskan speziale
apothekare och spezteria apothek; i de andra språken blef det
till uttryck för de olika kryddor, som böljade inkomma från
Indien; så fingo vi orden specerier och specerthandlande.
Franskan gjorde af ordet i dess tvenne olika betydelser tvenne
olika ord: esp&cé, slag och épice, krydda, engl. spice; deraf
épicier, engl. spicer, specerihandlande. Hvem skulle väl i det
fr. pain dépices, pepparkaka, igenkänna dén gamla ariska
språkroten pas eller spas med betydelsen skåda 9 Eller i vårt
sv. en speeies, som betyder 4 rdr? Det fullständiga uttrycket:
en riksdaler siljverspecies (— af silfvermynt slaget) gör oss
dock betydelsens uppkomst klar.
Vi fä ej tid att genom flera exempel visa, huru en
fortgående begrepps-utveckling framdref ur det enkla rotordet
rikedomar af begrepps-uttryck. Ordförrådets homogeneitet
inom den indo-germaniska språkfamiljen är genom påvisande
af facta, sådana som de föregående, satt öfver allt tvifvel.
Men ännu vida vigtigare för bevisande af språklig enhet är
aktgifvande på språkmethoden. En flyktig blick på
ordböjningen inom de olika hithörande språken räcker till att låta
oss iakttaga en Öfverraskande likhet dem emellan *). Men en
sådan öfverensstämmelse skulle knappt hafva behöfts; redan
den omständigheten, att ordböjhing inom dem alla eger rum,
*) Se här t. ex. prses. ind. af stammen då, gifva, i
Suskrit. lent Grekiska. Littbaarska. Ginaal-Sia viska. Latii.
Sing. 1. dädi-mi cUufä-mi du(d)-mi da(d)mi- do
2. dådä-si dad^å-hi dud-i da(d)-si da-s
3. dådå-ti dadåi-ti dus-ti das-ti da-t
Dual. 1. dad-vås • • • • - • • • • du(d)-ya da(d)-ve ....
2. dat-tf&s das-t6 8föo-xov dus-ta das-ta . •• •
3. dat-täs das-tö 8Ä0-X0V = sing. das-ta • a • •
Plur. 1. dad-mås dad-é-mahi du(d)-me da(d)mu da-mus
2. dad-t* å das-ta ftföo-tt dus-te das-te da-tis
3. dåda-ti dadé-nti ilW-VTl = sing. dad-anti. da-nt
Jmfr. Bopp II, 332.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
