Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nad. I hvilken mångfald af olika kathegorier inträder ej
begreppet genom de olika derivatändelser, stammen antager; och
hvilka serier af nyanseringar genomgår det ej inom hvar och en
af dessa kathegorier förmedelst declinationer, comparationer,
eller conjugationer. Hela den rikedom, som logiken åtskiljer i
tanken, sönderlägger dessa språks grammatik i systemer af
ändelser; dess skenbart så torra schemata representera in
abstracto begreppets hela lifsfullhet.
Men denna språkorganism är dock ej mera beundransvärd
än den är förunderlig; och oafvislig framställer sig på denna
punkt den fråga, hvilken vi redan i det föregående berört:
hvari ligger den mystiska kraften af dessa små
tilläggnings-bokstäfver, som äro ingenting i och för sig sjelfva, men så
mycket med och för ordstammen? Huru hafva ändelser
uppkommit?
Blott ett par ord rörande den lösning, hvilken man
försökt gifva denna fråga, innan ännu den jemförande
språkforskningen var tillräckligt försigkommen för att taga den om hand.
Inskränkt till gissningames område hade man då, för att få
förklaring öfver detta språksystems uppkomst, endast tvenne
krafter att gissa på*): å ena sidan menniskotanken, å den
andra den mångtydiga factor, som går och gäller under
namnet natur. Å ena sidan påstod man derföre, att hela detta
språksystem vore conventionelt; menniskoma hade så
småningom kommit Öfverens om vissa ändelser, för att med dem
uttrycka begreppets olika functioner. Het behöfves dock blott,
en blick på hela detta språksystems helgjutenhet och symme-
*) Uppenbarligen funnos ej flera. Grekernas åsigt, att gudarne varit
språkmästare bos de äldsta jordinnevånarne, kunde ej af vetenskapen vidare utbildas:
och att vi lärt språket af djuren, har visserligen blifvit påstådt — hvad har på
detta f< ej blifvit påstådt? — men att vi Bärskilt skulle hafva dem att tacka för
ändéUema, har man ej ansett sig manad att bevisa. Och dock hade detta varit
af öfverträffande vigt Ty antaget också, att man ursprungligen kallat fåret för
„Bäh“ — huru många generationers tankearbete måste ej antagas ligga mellan den
tidpunkten och den, då man kallat det för „Bäh-aren“t Just i detta mellanrum
ligger uppkomsten af språket; ty blotta efterhärmningén af naturfynd är helt visst
ännu intet språk. Den onomatopoetiska theorien om språkets uppkomBt, äfven
om den på alla föremål kunde genomföras, räcker sålunda ej längre, än fram till
den tidpunkt, då den egentliga språkbildningen böijar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
