Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ursprungliga reflexiva eller medial-former. I lithauiskan
begagnas ännu detta samma slutande s till bildande af reflexiv
form ur den activa. Så af
wadinH — jag kallar
wadinl — du kallar
wadfoia — han kallar etc.
blir
wadinUs—jag kallar mig
wadinh — du kallar dig
toadlnas — han kallar sig etc.*)
Dessa former uttryckte således egentligen en handling, som
återvände på subjectet; de fingo sedermera i flera språk,
liksom i svenskan, betydelse af en verkan som förblef inom
subjectet sjelf såsom ett dess tillstånd, och då derefter en
orsak till detta tillstånd tillädes, betydelsen af ett subjectets
lidande **).
På samma sätt har den jemförande språkforskningen till
sjelfständiga begreppsord återfört de olika delarne af ändeisen
i det likbetydande latinska ama-ba-t-ur. Imperfect-ändelserna:
ba-m 1 i båy-å-mi
ba-s ► återfinna vi i sanskrits < båv-a-si
ba-t etc. J Ibåv-a-ti etc. ***)
pressens former af stammen bu = vara, hjelpverbum, som åt
det likbetydande latinska esse^gifvit.dess prseteriti-temporafui,
fueram m. fl. och som vi påträffa i det anglosachsiska beom,
forn-tyska bi-m, ny-tyska bin. Det slutande t (i sanskrit ti)
är pronominalstam för 3 pers. sing.: i sanskrit ta, han, denne,
grek. x6, lat. (i sammansättning med is) is-te samt i det
begynnande demonstrativa t i tot, talis, tantus m. fl., göth. tha
slav. fö; f) dess neutral-form, sanskrit tat, zend tad, är latinska
(is)-tud, göthiska thcUa, vårt svenska det; från samma rot har
engelskan sitt begynnande th, svenskan och tyskan det
begynnande d i sina demonstrativa pronomina och adverbia.
Det slutande r i latinets passivum är, liksom s i
svenskans, otvifvelaktigt ursprungligen pronomen reflexivum *(*+)•
*) Bopp D, 324.
**) Jmfr. uttryck sådana som det franska: „cela Be voit partont44; „est-ce que
cela Be dit jamais?" „ces frnits se mangent en hiverM etc.
***) Bopp II, 375.
t) Bopp II, 139 följ.
tf) Bopp U, 322.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
