Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följer att formens utveckling är .väsentligen en fortgående.
Det är en rökning med irrationella qvantiteter; närmandet sker
i oändlighet.
Dock sker i détta oafbrutna byggande tid efter annan en
skenbar afslutning. Stora enskilta, hvilka beherrska sitt
tide-hvarfs allmänna tänkande, fixera genom kraften och omfånget
af sin verksamhet språket i den form, som, af dem förefunnen
och bearbetad, emottagit till förvaring resultaterna af denna
verksamhet. Fast och orubbad står så den ståtliga byggnaden
genom århundraden, och philologema fröjda sig åt det klassiska
verket. Men de skapande krafter, hvarö egentliga verk den
är, och som hafva sin härd i sjelfva massan af nationen,
arbeta lika oroligt derinnanföre; nu har den för dem blifvit
hämmande och tränger; derföre, oaktadt de tillsatta
architek-ternas sträfvanden, lossas den snart bit efter bit ur sina
fog-ningar, tills den slutligen faller tillsamman och grusas. NySs
såg det ut, som om midt i den eviga strömmen, ’en väldig
våg blifvit fixerad och frusen; men vattnet, som uppbar
densamma, rinrier undan, ishvalfvet störtar ihop och de
sönderslagna isstyckena dansa lustigt på vågen och ryckas med at
den triumferande floden. — Men .förstöringen är endast
skenbar, ty skapandet fortgår och en ny form växer kraftigt fram
ur den förgångna. Språket realiserar i hela denna process
endast sin egen lag; det är lif — derföre måste det utveckla
sig; det är ett lif, som individualiserar sig — derföre är det i
sina enskilta former underkastadt afmattning och förgängelse;
det är ändtligen ideelt lif -— derföre har det en, uppståndelse
och dess krafter träda fram i en föryngrad gestalt.
Det är af vigt att gifva akt på, att vi sålunda i hvaije
språk endast hafva ett genom yttre omständigheter så långt
som möjligt uttänjdt moment i en ständigt fortgående
utveckling; vi förundra oss då ej längre öfver språkets förändring
eller öfver de många olika språken på jorden. Det språk, vi
tala, är ej alldeles det, som talades af våra föräldrar, ej
alldeles det, som våra barn skola tala; och gå vi ett par, tre
sekler tillbaka, förstå vi knappt utan studier vårt eget språk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
