Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjul och cylindrar, fbr att medelst inslagna störar och kuggar
fä den att förrätta — hvad den tusen gånger lättare och
mångsidigare utförde förut.
Latinets öfvergång till de romaniska språken, hviiken,
mera än öfriga analoga språköfvergångar, på de olika stadierna
af sin väg lemnat efter sig historiska och språkliga
monumenter, visar tydligt, huruledes behofvet af sinnlig styrka och
handgriplighet i språket är det ledande motivet vid hväxje
dylik förändring. För sin ordbok hafva de nya språken tagit
latinets kraftigaste, mest sinnligt bestämda ord; de form- och
färg-lösa hafva de kastat åsido; i sina sammansättningar visa
de samma sträfvan *). Men framför allt se vi den i
spräkmecha-nismens förändring; latinets casus, hvars användning berodde
på conseqvent språklogik och tillät den finaste nyansering,
förefalla de nya, latiniserande folkstammame oklara och föga
expressiva; mellan begrepp, som träda i förhållande till
hvarandra, sättes derföre hädanefter en preposition såsom exponent
för förhållandet Casus-ändelsema blifva nu öfverflödiga, och
blandas om hvarandra, tills de slutligen afslitas;’ hela
declina-tionssystemet är dermed kastadt öfverbord. Conjugaticnen
behåller den närvarande och den förflutna tidens enklaste
former; de Öfriga upplösas och ersättas genom en bildlig
om-skrifning medelst ett hjelpverbum. De syntaktiska
förändrin-garne bestämmas af samma grundtanke.
Såsom vi redan nämnt, är denna analytiska karakter
gemensam för alla nu lefvande idiomer af den ariska
språkfamiljen. Detta dock i mycket olika grad; ju flera och ju
*) Särskilt anmärkningsvärda i. detta Hänseende äro de nya språkens
pro-nominal-sammansättningar. Så t. ex, göras demonstrativa ännu mera påpekande
genom ett förutsatt: ecce. Så af ecce och Me (prov.) icils, aicels, (gml. fr.) icel,
cét/ af ecce och iste, (gml. fr.) icest, cest, (ny fr.) cet m. fl. Eller sätter man ihop
tvenne: iste och ipse, latinets kraftigaste demonstrativa, sammanslås till ett enda,
och ger åt italienskan istesso, stesso. Af enclitican met: (ego-)met ipse blir (ieu)
medeis och ännn starkare, af met och ipsissimus: (se-Jmet-ipsissimum, (prov,),
smetesme, medesme; (ital.) medeekno; (sp.) ndsmo; (fr.) méUme och slntligen méme*
Man ser hur de nya folken liksom hopkrama latinets pronomina till ett enda
energiskt uttryck. Genom nötningen hafva de nya sedan blifvit lika matta som de
gamla.
Svensk Månadsskrift. ll:te hå/ket: November 1864. * 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
