Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid första utträdet i lifvet möta oas tillfällen att af defesa:
kunskaper göra tillämpningar Jordbrukaren och köpmannen*
handtverkaren och fabrikanten, ungdomslärären och kngafeen,
återföras oupphörligt till dessa allthätma grunder : för natur* *
kunnigheten. . <
Man har dock äfven här ätt förebygga det icke ett speefob
stadium göres till allmänt. Vlhafvai vårt land i länga tider
så handlat med örtkunskapen, som i vår undervisning fått re*
presentera aR naturkunnighet I stället för de stora allminna
naturlagarne hafva, vi fått inhemta botanikens tenmhölogi; i
st. f. att få kasta en blick öfver naturens många olikartade
fenamenef, har vårt minne blifvit belastadt med hundrade,-ja
tusental af latinska örtnamn. När vi så blifvit, rtd*n såsom,
ynglingar, ganska dagtiga botanici, d. rr. s. drisamlat*, så kn»
vi dock ofta i grund okunnige om hvad aem ligger närmart
framför våra blickar, om ljusets inverkan på vårti öga eller
ljudets på vårt öra eller värmens och kölden»; på vfcr hlnari^
om de enklaste atmosferiska företeelser, om de hvardaghgaete
mekaniska krafter. Och särskilt har man varit angelägen alt
ej göra vetenskapen —t hvars idol man ställt så högt som
möj-ligt, för att kunna göra idkaren så sublim som möjligt -»- till
„tjenarinna åt den praktiska nyttan“. De små anvisningörn e om
vissa Örters gagn för helsoläran eller ekonomien, »om
före-kommo hos vissa äldre författare, och hyarför den botaniska
vetenskapens grundläggare Linné var ganska intresseråd, hafva
sedermera blifvit omsorgsfullt utrangerade.
Så har i ak f. en måhgsidig naturvetenskaplig bildning
uppstått en botanisk natjmkunskap, ofta förenad med den
lärdomshögfärd, som icke sällan åtföljer besittningen af gloésor,
hvilka förvåna hopen, en lärdom, som funnit en ypperlig, om
ockkarrikeradtyp uti Holbergs »Erasmus Montanus^.
Denna missriktning är man dock på göd rväg ätt komma
ifrån, åtminstone hvad den s. k. /ofifcaodervisningen ’ängår^
För dét praktiska lifvet äger innehafvandet af färdighet
uti någon sUjd alltid ett stort värde, för isåväl mannen soril
qvinnan. Äfven den, som ej behöfver för sitt uppéh&lle utöfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
