Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som nedtill, ofvan munsömmen, är begränsad af en stark, tvärs öfver
skalet gående uppsvällning, hvarigenom såväl kölen vid nafvelspringan
försvinner, som basalfåran reduceras till en obetydlig fördjupning högt
upp på nacken. Sannolikt tillhör forma 1. någon af de många, hos oss
förut icke anmärkta arter, hvilka A. Schmidt i sitt arbete upptager, men,
då det inom detta särdeles svåra slägte är högst vanskligt att bestämma
de många nya arterna endast efter beskrifningar, utan originalexemplar
till jemförelse, har jag ansett tills vidare säkrast upptaga den anförda
formen så, som här är gjordt. Hvad forma 2. beträffar, så är den, genom
storlek, striering, nedre lamellens och mynningens form m. m., ännu
ut-märktare, men af samma skäl, som föregående, kan den här icke till
arten med visshet bestämmas.
2. Prof. Nilsson upptager (anf. st. p. 46) af C. pliratula en var. ft,
hvilken han sålunda beskrifver: var. testa breviore, crassiore,
subventri-cosa, obsolete striata; anfractibus decem; apertura majore; plicis
columellae duabus distinctis, ceteris subobsoletis. Long. 10—11, lat. fere 3
m. m. H:r Malm förmodar, att denna form är identisk med C. pumila
(C. lineolata Malm, ej Held.), hvaremot Jeffreys tror den vara samma som
C. jRolphii Leach. Heldre än att öka antalet af gissningarne, bifogar jag,
för eftersöknings skull* de karakterer, som utmärka denna sistnämnda
art. Nacken är på venstra sidan nedtryckt, vid högra, nära nafvelfåran,
med en hög köl, glesare strimmad än de föregående vindningarne;
gom-valken är mycket tunn, mörk, snedt inåt gående, nedtill försvinnande;
skalet glänsande, hornbrunt; rummet emellan lamellerna vanligen med
några små veck; mynningens form såsom hos C. ventr., hvilken den mest
liknar. L. 12—15, br. 3 ’/3 m. m.
3. I Hist. Moll. Su. p. 44. är Clausilia papillaris Drap. anförd
såsom af Prof. Nilsson funnen vid Fröllinge i Halland 1814. Af H:r Malm
blef denna snäcka år 1847 noggrant, ehuru förgäfves, eftersökt på detta
ställe, och dessutom finnas flera skäl att betvifla tillvaron af den verkliga
C. pap. inom vår faunas område. Denna art är betydligt större, än N:n
uppgifver, och den tillhör endast Europas sydligaste länder, såsom Italien
och Frankrike. Någon annan form med papillerad söm måste derföre
förekomma i s. Sverige, och hvilken N. har bestämt såsom C. pap. Hans
diagnos är: Cl. testa fusiformi, albida, tenuiter striata; sutura papillaris
albis crenulata; apertura rotundato-ovata; columella biplicata; interstitio
plicarum et peristomate lævibus. Long. 11 m. m. Lat. 3 m. m. Prof.
Walmstedt anför ock i K. Vet. Akad. Öfversigt XII årgången p. 85, att
han från södra Sverige eger ett exemplar af en Clausilia ”sutura
papilli-fera," hvilket åtminstone till dimensioner (längd 11 m. m., bredd 3 m. m.)
öfverensstämmer med Nilssons C. papillaris. ”Bland mig bekanta arter
kommer det närmast C. labiata (Turbo) Mont. —- C. solida Drp. — och
skiljer sig från de exemplar, alla från Nizza, hvilka jag eger af denna
art, endast genom mindre storlek och tydligare papillerad söm. Nämnde
art tillhör det sydöstra Frankrike och det nordvestra Italien, i hvilka
länder den uppnår sin normala storlek — längd 13 m. m., bred 3^3 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
