- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
9

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - afgiptas ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

länge gudh an honum ath leffue FH 5: 27 (1465). SD
5: 398 (öfvers, af 1414). BSH 4: 77 (l48l). om
affgifft, som the sadhe thöm vare olaglige pa kommen
ib 246 (1499). 2) eftergift. finge the bönder ingen
affgifft BSH 4: 246 (1499).

afgiptas, v. L.

afgiäld (-gäld SD NS 1: 71 (1401), 126 (1402).
-gäldh SD NS 1:127 (1402). -gield: -gieldum BSH
1: 165 (1376). -geld SD 4: 749 (1340, nyare afskr.).
-gäll: -gälleno Bo 148. -giell: -giellomen
SD NS 1: 94 (1402). -gel SD NS 2: 311 (1410), 454
(1411). -gell: -gellit SD 4: 100. -geel SD NS 1: 47
(1401). agäldh SD NS 1: 88 (1401, nyare afskr.)), n.
[Isl. afgjald] L. 1) afgift, utskyld; särsk. afrad, årlig
afgift som landbo el. den som bor å annans jord
betalar till jordegaren.
hulken aff bärs mannomen som
nogro bygning opbygger i annars mans skogh giffwi
äghandenom tuhundrat järn til arligit affgeld SD 4:
749 (1340, nyare afskr.). fira attanga halft anath
spanz affgeel mindra SD NS 1: 47 (l401). xviii spanna
affgiäldh iordh ib 307 (1403, afskr.). ib 71 (1401), 98
(1402), 633 (1407), 634 (1407). 635 (1407) o. s. v. fyra
örtogha afgäld hwart aar ib 535 (1412). SD 4: 100. Se
vidare Hildebrand, Sv. Medelt.
1: s. 85, 253. Jfr
härads afgiäld. 2) inkomst (af jord), afkastning.
at wi ald godzen beskedhelika ouerlaght hafwm ...
eftir affgiellomen SD NS 1: 94 (1402). swa goth goz i
swa godho läghe meth swa mykit af gäld i gen ther
fore widherläghia ib 126 (l402). ib 127 o. s. v. BSH
1: 165 (1376). liknilsin af vingardha örkiaromen som
herrans thiänara ... drapo nar the komo äpte
afgälleno (pro fructibus) Bo 148.

afgriper, m. L.

afgrund? n? [Mnt. afgrunde] afgrund, djup.
iordhin ypnadhis, oc alth thz ther aff atirbleff sank
j afgrund ST 126. j hälfwitis affgrund ib 131.

afguþ (ågudh: -et RK 1: (yngre red. af LRK)
s. 270), n. (Bu 134, 203; MB 1: 376, 2: 58, 124; KL
372, 374; MP 1: 7, 2: 102; Bo 13; Lg 292; RK 1: (yngre red.
af LRK)
s. 270); och m. (Bu 199; Bil 108; MB 2: 295;
RK 1: (yngre red. af LRK) s. 271; med neutral
böjning, men med adj. i mask. Bu 7l
). L. afgud,
afgudabild.
eet af guþ som hät diana Bu 134. fiollo uiþ
iorþ alle egipti lansz afguþ ib 71. bryten niþar af
guþen (statuam) ok resen vp cors þär þat stoþ Bu 199.
sculum vi han (ɔ: afguþen) ... niþ bryta ib. affgudh oc
affgudha liknilse (idolum et sculptile) skulin i
ängaledh göra MB 1: 376. Bil 108. KL 372, 374. MP 1: 7, 2:
102. Bo 13. MB 2: 58, 124, 295. Lg 292. RK 1: (yngre
red. af LRK)
s. 270, 271. — afgudha altare
(-altara),
n. afguda-altare, åt afgud eller afgudar
helgadt altare.
MB 2: 58. — afguþa biläte (-bilätte
Bu 155, 207. -beläte Bil 443), n. afgudabild. Bu
155, 207. Bil 413. — afguþa biskoper, m.
hednisk öfversteprest. Bu 155, 209, 528. MB 1: 239, 278.
ST 326. — afguþa diävul, m. i en afgudabild
boende ond ande.
Bu 204. — afguþa dyrk (-dyrgh
Bil 433), f. och n. (Bu 530; RK 1: (yngsta red. af
LRK) s.
27l). 1) afgudadyrkan. gauos uiþ
pinor tel afguþa dyrk Bu 493. vantronna scur ok
afgudha dyrkinne foor ofwir Ber 37. Bu 494, 525, 528, 530.
Bil 387. Ansg 227. RK 1: (yngsta red. af LRK) s. 271.
Ber 65. 2) det som tillhör afgudadyrkan, afgudatempel.
tende han eld vndi martis mönstar ok brände
al (Bil alla 1024) afguþa dyrk Bu 530. vpbyggia
afgudha dyrgh (Cod. C mönster 1011) Bil 433. —
afgudha dyrkan, f. afgudadyrkan. Bo 137. Lg 335.
VKR 30. MB 2: 124. — afgudha dyrkare, m.
afgudadyrkare.
KL 163. MB 1: 5, 167, 331, 447. Gr 273,
279. Bir 2: 72, 120. — afguþa dyrkt, f. = afguþa
dyrk 1.
Bu 494. — afgudha gärning, f. afgudisk
handling, afguderi.
MB 1: 332. — afgudha hus, n.
afgudatempel.
MB 1: 378. — afgudha kirkia, f.
afgudatempel. MB 2: 309. — afgudha liknilse, n.
afgudabild.
MB 1: 376. — afgudha man, m.
afgudatjenare.
Bil 413, 568. MB 1: 372. — afguþa mönster,
n. afgudatempel. kirkior som för varo afguþa mönstar Bu
51. ib 203, 398. Gr 266. Bil 327. Jfr tel eet afguþ (Cod. C
affgudha 966) mönstar (för mönstar ens afguz) som hät
diana Bu 154. — afguþa offer, n. offer åt afgudar.
at cusca han tel afguþa ofar Bu 422. MB 1: 417. —
afguþa präster (afgudhu- Bil 327), m. afgudaprest,
hednisk prest.
Bu 189, 199, 207. Bil 327. —
afgudha skogher, m. åt afgud helgad skog. slo
nidher alla theris städher, oc alla lwndha oc theris
affgudha skoga leeth alt nidherhugga MB 2: 148. —
afguþa stokker, m. afgudabild. Bu 203, 207. —
afgudha thiänst, f. afgudatjenst, afgudadyrkan.
MB 1: 342. — afgudha villa, f. afguderiets villa,
hednisk förvillelse.
MB 1: 453.

afgudha, f. gudinna. Gr (Cod. D) 365.

afguþa, adj. afgudisk, dyrkande afgudar. lätin
eigh forgärniga män ok cloca coclara göra iþar af
guþa Bu 196. fläst wärldin war affgudha MB 1: 454.
ib 495, 498.

afgudhinna, f. gudinna. Lg 218.

afgudhirska, f. gudinna. Gr 270, 272, 273, 308.

afgärþ (-giärdh, -gerd), f. [Isl. afgerð] L. 1)
afgift, utskyld. alt thet affradh eller affgiärder oss ...
borde att göra aff trättan peningzland iord SD NS
1: 323 (1404, nyare afskr.). ib 439 (1405). 2)
afkastning, inkomst. jak giffuer ... min gordh
... til gudeme kloster ... med swo dana vilkor
at alla affgerdeer (redditus) skulo til systra
bordh ther samma stadz ewerdelige til höra SD
1: 647. — afgärdha bonde, m. bonde som bor
i afgärdaby.
GS 42 (1414). — afgärþa byr, m. L.
afgärdaby, nyare by anlagd inom en äldre bys
gränser. Se Hildebrand, Sv. Medelt.
1: s. 53, 54.
afgärþabyagilzli, n. fördelar som en afgärdaby
är berättigad att åtnjuta på en äldre bys ego-område.

licet venaciones apum et animalium, cum vtilitatibus
wlgariter dictis afgærþabyagilzli nobis in
eadem silua nunquam fuerint denegate SD 2: 431
(1304). ib 503 (1307). — afgärdha thorp, n.
afgärdatorp, på utmark upptaget torp.
et affgiärdha thorp
... som skyllar xij öra SD NS 1: 98 (1402). et
affgiärdha thorp som heter lundin ib. et affgiärdhathorp
som skyllar v öre päninga ib. ib 2: 209 (1409), 210
(1409), 261 (1410), 344 (1410).

afgärþisbyr, m. L.

afhald (-hall: -halle Bir 4: (Avt.) 179), n.
afhållande, återhåll. hafar sik siälfan i skäleko af
halle Bir 4: (Avt.) 179. ib 181. haua iþnat nokat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free