- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
57

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - at ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

at

57

28 (69, 30). alexander hwikadhe rädder nw at han sa
sina illa falla Al 5171. the haffdo ekke annat till at
ther stadhin ok husit skill thz er en litin siowiik
K K 1: 2935. TB 79. Di 88, 280. FM 323 (1507). —
efter päs eller þy med följande komp. än thot blindir
man seer ey ey thy sidhir skin solin .i sins klarhetz
skinj at han fallir j diwpan pwdz Bir 1: 332 (jfr
e, llälder, þiis och þy). — efter sva myklo (sva
mykit) med följande komp.: emedan, som. giwer gudh
swa myklo hälder syndoghoin månne nadher, at han
skipar sik wäl mz godhgerningom MB 1: 352. ib 163,
483 fat närmar si;/ på dessa tre ställen konditional
betydelse), wilia the ther widh äwerdhelica blifua
swa mykit hellir at pawane hafua them
enkanne-lieha antwardhat skipa then klädhahonadhin VKR
13. Bir 3: 95. Ber 186, — med komp. i den af
at inledda satsen: som, ju. kännir liwar natwra
swa myklo inere lösta alf uakro losteliko thinge
at hon är helare MB 1: 112. ib 331. 5) med
syftning på en föregående tidsbeteckning: dä, som.
the stwnd war komin at gudh wille lata sik födha
Lg 33. ib 43. annan güngen att han will ey
üter-wända SO 297. — efter det att, sedan, innan tro
manadl i a at tliet ather kallas ok athalas SD KS 2: 214
(1409). waar ta tiwghunde aar at the fatigha quinna
blind wart Lg 3 : 364. — utan sådan syftning: då.
faller folket nider alt sender at tliet är helbregda oc
düör SD 6: 156 (1349 V gammal afskr.). som medli oss
waro at biseopin slaghin wardh BSH 1: 166 (1376).
hwre skulä wij nw bärias at ängen waar seer annan
Di 75, — då, förr än. ey war thz ordit wäl kommet
alf konuugxsens mwu at genstan sprwngo konungxsins
tiäuara til MB 2: 191. 6) inledande
konditional-satser: om, så vidt. baþ hans faþur gina sik suenen
tel guz ]iiiinist at (öfriga hdskr. hafva på motsvarande
ställe än 959) gup gåve hanom lif Bu 137. han schal
böte i embetet ena thunna üöll ythermera at kan
thera mollan ondh [ordh] komma SO 151. Jfr 2, 4. 7)
i förening med ett föregående þo, þy inledande en
koncessivsats; se þo, J)y. 8) i stället för en
upprepad konjunktion, huru länge wärdlen är them
lilidh ok at the äru helbrygdha j likamanom Bir
1: 226. tha foro the swa länge til thäs nio manadha
waro lidhne oc at the stwnd war komin at gudh
wille lata sik füdha Lg 33. 9) pleonastiskt i
förening med en föregående konjunktion; se SÍþail, utan.
— Jfr for at, sva framt at (under framt),
innan at, ey þiis siclher at (under sijierj,
til at, til ]iiis at, þo at, Jiy at, |iiir til at,
niidir thäs at, np a þiit at, viþer at,
äptir at, äptir tliiit al, äptir thy at äfvensom
hvar och iin.

at, rel. pron. som. annat (nämt. liwerne) er thz
at likas widh engla liwerne KS 13 (31, 14). thetta är
thz ärligha fädherna landhit ath hwar än menniskia
ma astundha och önskia Lg 3: 134. enkte war thz
hws, at ey la naghar dödher i MB 1: 311. — efter
frågande pron. som inleder en indirekt frågesats:
som (dock vanligen icke öfversatt), marsken spordo
them strax til thz hwat meningh at the haffde ther
mz RK 2: 2975.

Ordbok.

ata, f. [Isl. ata] L. ätande, diäwlen vm stride
första man mz atö Bu 207. tholik aata vare värdli
meere lön än fasta Bir 3: 127. MB 1: 190. MP 1: 20,
98, 267, 334. Jfr for-, iyir-, kiöt-, of-ata.

ata (aatha), v. [jfr A7, aat, ».] gnaga? är
off-telika . . . diäffwllin seddir at, sithia aathande
gnathr-ande Bir 5: 103.

ntakilse (atagllse),/. vidrörande, aff alla
oloffli-ga hannan ok atagilso Lf K 251.

atakiu, adj. L. tagen el. ertappad på bar gärning.
bar ok aatakin SD 4 : 466 (1335, nyare afskr.).

atal (aa-), n. åtal. ati forware the slot i (inland
äre som i vele vara ther vtan aatall foro FH 1: 161
(1496, afskr.).

atala, v. L. åtala, hwar som ban worder atalader
BtRK 125 (1438, orig.). — väcka åtal, göra
ajikla-gelse. ath feygdha äller a tala äptor olaff jaeopsons
düdh FH 2: 117 (1438). — klandra, väcka tvist om.
enghin maa oghormagha jord hans afhända, I>äu (var.
än) oghormaghi a talar innan nästu thry aar, sidhan
ban tiil maghanda aara kombir SD 4: 408 (1335, enl.
Hadorphs aftr.). ath thenne gardhin och gnoz kylo
ällir hans arffwm aft’ginge ällir aklaghat ällir atalath
wordho aff mich ib KS 1: 233 (1403). ib 2: 214
(l4o9). ath athala vppa thetta forscrepna jordaskipto
ib 88 (1409).

atala,/. L.

af allin (othalän), /. L. åtal, klander, kraf.
maning ellar atalan SD KS 1: 38 (1401). ib 171 (1402)
o. s. v. thät fri ok hemolt göra foro liwars mans
atalän SD 2: 291 (1410). SJ 70 (1437). döme wij her
erich axellson tiill taypala godz frith for tlieris othalän
FH 5: 102 (1486).

atal II i ||y, /. åtal, klander. SJ 321 (1465).
atbyrdll, /. [Fgutn. atbyrþ. Isl. atburffr, m.] det
som händer någon, scriuado alla thera atbyrdh (Cod. C
aatfärdli Lg 1011; eorum martyrium) Bil 434. sigllia for
honom thera athbyrdh oc färdh fra ordh oc til ända
ST 47. ma först vnderstanda i ioseps atbyrdh at gudh
låter margha genwärdho sinom winom til koma i
iordhrike MB 1: 252. ib 253. the sighia honum alla
atbyrdhina (omnem ordinem rei) ib 252.

atbiira (aat-), v. L. 1) tillföra, frambära,
framföra, stikkunar . . . sum at barus Bil 255. nw
aatbärandis (exhibens) sötasta liugswalilsinna ordh
nw litit äptor hardasta straffwilsinna näpst Su 205.
2) bära till, hända, at swa var aat bwrit Bil 851.
—-atbiira sik, bära sig åt, bete sig. huru ban skulde
sik aat bära Ansg 227. Jfr bära sik at.

atdrag’ha (aat dragha. aatdrägha Gr (Cod.
D) 37o), v. — afdrag||a sik, draga åt sig. tha
han skulle aat dragha sik andan Gr 277.

äter (aater. ätter SD 5: 638 (1347); MD 13.
eg. apter, hvilken form (jämte after och aterj
brukas i VGL I och äfven förekommer i Hels. L.;
såsom norvagism träffas apther MD 32), adv.
[Isl. aptr] L. 1) till baka. sagfe ... sik haua

länt hanom asnan [lit ok atar hem Bu 173. war
them daghir gifuin til anzswara til keysarens komo
ater Bil 433. oinacha oss aater liingat FM 496 (1510).
wädhrit matte bläsa them badhe hiit oc tliiit, atir

8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free