- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
59

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - ater fa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ater fa

59

atergärdha

danum dygdhelikit formanz aterdömo Lg 3: 198. Jfr
äptirdöme.

ater fa (-fanga h no3, 1173), v. L. 1) återfå.

SD 5: 377 (1344, nyare afskr.), 478 (1345, nyare afskr.).
vm hon hauar sin son atar fangot Bu 25. Bo 205. Iv
1103, 1173. RK 1: 1129. atir fik armonio rike Gr 269.
ntherfigh han sin andha Lf K 216. 2) återgifva,
återlemna, soor sik hafua iudhanum mera gul
ater-fangit en han borghade Bil 578. atirfa thik thorn
alla behalna Bo 187. MP 2: 174. tok ena kapo aff
androm ... ok glömde at atirfa KL 122. — Jfr fa
ater samt aterutfa.

aterfnl, n. återfall, wakte sik för atherfal i
synd-ena Lf K 96.

aterfalla, v. sjunka tillbaka, rasa ned. ypnadho
viighin som i världinne var swa som atirfaliiu til
dygdhanna fulcomlikhet KL 323. Jfr falla ater.
aterfang, n. pl. L. — aterfangs vitni, «. L.
aterfara, v. återfara, fara tillbaka. Al 1523. at
atirfara til rom Bir 3: 237. hwat mon thu ey vara
atirfarin til himerikis Bo 26. Jfr fara ater.
aterfasta, v. L.

atertluua, v. återfinna. KL 94. MP 1: 200. Gr 314.
Bir 1: 182.

ater fulla, v. L.

aterfylla, v. L. 1) igenfylla, tilltäppa, ater
fylla stadzsens graaffwa RK 2: s. 345. atirfylla alla
ingangana biärghsins Bil 434. Jfr fylla ater. 2)
ersätta, at atirfylla ok bitala allom thorn han atte
giälla Bir 3 : 267. at atirfylla (redimere) tappadha
tima mz kärlex äruodhc ib 2 : 202.

aterfär]), /. [Isl. aptrferi] L. återfärd. Bil 160.
Pa 20. MP 2: 92.

aterföra, v. 1) återföra, atir fördho hälgha
benin Bil 108. them atirföra til fädhernislaudit MB
2 : 235. FH 7: 96 (1513). Jfr föra ater. 2)föra
tillbaka, bära tillbaka, åter omtala. at the ey thera
handa (a: wärdzslik tidliande ällir sqwallir ällir andra
fafänga) athorförin ffor andra systra Bir 5: 28. tidhando
älla fåfäng ordh ther thu androm atirforo (för -före)
Ber 262.

atergailga ("ga), v. L. 1) återgå, återvända.
atirgik til thera Gr 318. Bir X: 66. atirgangir til
vana syndir ib 3 : 328. Jfr gailga ater. 2)
återgå, åter tillfalla, thz skal aterganga (näml. till förre
egaren) tha iubileus kombor MB X: 374. sculu the
(godsen) aterga vnder clostret SD NS X: 317 (1404).

atergailger, m. [Isl. aptrgangr] t) återfärd.
jak veet hans reso badhe j vtgang ok atirgang
(egressum et regressum) Bir 3: 409. 2) bi/dl.
tillbakagång. thön (för thorn,) är tighiande ther wunnen
är ella åtrgàng få (för hvilken det går tillbaka) i
sinom åthäuom KS 22 (55, 24). thu haffwer nw
fangith en återgång MD 93. — gen. s. återgångs,
brukad ss oböjligt adj. L. — atpl’gailgsarf, n.
L. — återgångs eþer (atergangls-), ra. L.

återgångsed, ed som förklaras ogild. dömdes ... for
atergangis eede BtFH X: 143 (1507). — återgångs
nämd, f. L.
atergildi, ». L.

atergipt (-gift), /. 1) återgifvande,
återskänkande. fämpta x aarith kallar han atergipt allom

them ther i thit land boa MB 1: 372. 2)
vedergällning. jomfru mz kroppenom och ey hwghenom
hafwer ey lön j athergiftinue (prcemium in
remunera-tione) Ber 74.

atergiva, v. L. återgifva, atirgifwa illa afflat
goz KL 117. tho . . . atirgawo vxan ib 200. Bir 2:
86. ater gifwit been Bil 424. vtan han atar gaue
hänna klärk mässo sang Bu 27. Jfr giva ater.

atergiiild (-gäld. -gäl Lf K i6.i), «. [lst. [-aptr-gjald]-] {+aptr-
gjald]+} L. återbetalning, vedergällning, ont atirgäld
Bir 4 : 228. wänt thik af gudhi godh atir giäld Bil
556. thz är gudz rätuisa atirgiäld Bir 3: 215. af
rätwisonne athergälde Ber 51. blidhkas af atergäldo
äwärdhelika glädhi ib 41. syndanna atirgäld KL 15.
athorgäldh bewisa Su 90. LfK 163, 192. —
ater-giiilds pina, f. sträf, äru ok hwariom wärdogh
atirgiäldz pina skipadh (ita et pants et retributionis
condignæ constituti sunt termini) Bir 1: 387.

atergiälda (-gielda. -gälda, -giälla. -gälla),

v. L. återbetala, ersätta, gifva ss betalning el. ersättning.
herra jönese . . . gifua oc atergielda . . . tho xl
march SD NS 2: 134 (1409). hulkom han skulle atir
gitlla the illa fagno thingin Bir 1: 54. iak forma
allom atir gälla ok bitala sin thing ib. atirgält
fullelica allom thorn som orättelica liaua fangit skadha
aff thik ... ok atirgält oc atirgiiff alt thz thw
alladhe oc fikt orätuislica thorn som nw sörghia Bir
2: 86. J>ränger þöm til morä kasta þa skal þöm mäf
silftal atergiälda sum jiäfc atto SR i V AH 25: 286.
þa aghor konuugher fän hästiu atergyäldä SD 5: 478
(1345, nyare afskr.). han hafuir wald at gifua, ok sit
eghit ather kräfia, ok fullum giälduin ater giälda BU
269. hwat skal iak atir gälla gudhi for alt thz got
han hafuir mik gifwit Bo 114. thw atirgiällir mik
ond atirlön for manga godhgerninga Bir 2: 24. MP 2:
112. at göra ok atirgiälla hardhasta rekinskap j gudz
dorn foro framfarlica rikcdoma Bir 3: 321. —
veder-gälla, gifva ss vedergällning, jak scal nu atirgälda
thik thz som thu hawir forskuldat mz mik KL 83.
atirgält nu them vsla at han gladdis aff minne äro
ib 69. swa atirgälde gudh konungonom abymelech thz
oudha hau giort haffdo MB 2: 102. vm iak atirgalt
thorn som mik atirgullo ont Bo 185. thiisso bino var
illa atirgullit Bir 3: 22. hwariom syndara skal
ather-gällas äpther hans förskullau LfK 114. the som äru
mykyt otholuge vidh ordh oc atirgiälla jämpu ordh
älla värre Bir 2: 61. kallas flatir ok dare ok ey
wrcd-ghas älla atir gälla ordh ther a mot ib 1: 276.
atir-gällandis ont mot godbo MB 2: 278. atirgalt korsfäste
christus kärlek mote kärlek KL 347. oy atir gällir
hon mik kärlek for kärlek Bir X: 63. atirgalt iak nu
röuarenom thry godh thing for tho thry godho han
giordho mik til hedhir ib 3: 48. — Jfr giälda ater.

ater gripa (-grypa), v. återtaga, saghe iak
them j owina handoni waldfördha, jak munde . . .
them atir grypa Bil 475.

ater groa, v. [Fgutu. atr groa] igenläkas, om thz
(såret) er athergroth LB 2: 58. ather groor thz som
skadhat är ib 4: 351. j athorgroddoin arrom Su 367.

atergärdha, v. gärda, stänga, spärra, atirgärd
(sepi) thin öron mz thornom MP 1: 61, 299 , 2:
53, 222.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free