Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - begavilse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
begavilse
86
begrunda
klostrith är ympnyngo begafuat af gooz VKR 76.
MP 2: 238. han hegafwailho hwar som ther kom Al
1158. ib 8548. Il K 2 : 7224 . 2) gifva, begafwadhe
them hwarioni som hwariom höfdhe Gr 317. en gul
kranz eller gulkrona soin fru gitzsla jdor begafuadhe
Lg 3: 545. SO 4. MB 2 : 274. LfK 286. all henuas
kröps rörilse waro aff them hälga anda begaffwat
Lg 3: 406.
begavilse, /. gåfva. Sn 103.
beggina (bägina), /. [Mnt. begine. Franska
béguine] begina, qvinna tillhörande någon af de
systerföreningar, hvilka i slutet af I2:te årh. uppkomma i de
Xederländska städerna, sedermera utbredde sig i
Tyskland och Frankrike, samt egnade sig at välgörande
vätf; i en senare tid blef det flerstädes vanligt att
medlemmarne hängqfvo sig åt tiggeri, i följd hvaraf
ordet äfven har betydelsen: tiggerska, i frivillig
fattigdom lefvande qvinna, margareto bæginu SD 3: 288
(1316). een beggina (et» hilge beginne) som hafdhe til
sidh . . . christi . . . nampn hedhra ST 82. lifdhc
sidhau fatik beggina allan sin ålder (voluntariam
paupertatem amplectens) Bil 805.
begissa, v. [Mnt. hegissen] gissa, sluta, huad
skade kostnad och täring, jag hade . . . wet eders
mule well begisso BSll 4: 270 (1501, nyare afskr.).
begillta, v. [Mnt. begeten] begjuta, öfvergjuta,
öfverskölja. the begutu han mz sodh oc diska watn
Lg 586. stodh ozias vp äller beguthin (infusus) mz
rynnande tharom MB 2: 157. Su 2. limine wordho . . .
alle begutno mz hans eghet blodli ib 414. ib 31, 51.
mz bränuandho kärleke beguthin ib 92. ib 91, 110.
sce oc alla milis vänasta likarna linie . . . alla
wäghna aff blodhenom bogothna ib 39. i tliänna
kär-lekenom oc älskoganom wart ban opta i wndberlike
oc osigcliko matlio begwtin ib 12.
begiva (bi-), v. [Mnt. begoven] ijfvergifva, lemna.
the bogaffwo badlie raadh oc snille Al 8994. nw
bi-gifwer iak alla mina tröst ib 2388. sedhen som iag
thz hörde iag thz begaff RK 3: (sista forts.) 5257.
— part. pret. begivin, som inträdt i kloster, swa
är thz mz prestom oc begifno folke ST 426. —
begiva sik, 1) afstå från. begafwo sik tha alla
tröst Al 10466. 2) begifva sig (till något ställe el.
i någon ställning), sigh annan tijdh till gifftormåhl
begiffwa (ingå giftermål) SO 212. 3) yppa sig.
om oder tillföllo noghreledis sig begoffue FM 524
(1511).
begrafning (begraffnigh LfK e), f
begrafning. Bir 4: 105. LfK 6.
begrava, v. [Mnt. begraven] 1) begrafva,
ned-grqfva i jorden, ther lian . . . nw bograffwiu liggher
SI) KS 2: 119 (1409). begroffwo the han MB 2: 73.
ib 40. Al 2467. Fr (Cod. BCDEF) 1477. RK 2: 8405.
wiste them stadhin ther korssit war begrafwit ST
301. 2) gravera, thz (o: fingirgul) hiolt ij sik en
ädhla steen dyrlika begrafwiu Al 308.
begripa, v. [Mnt. begripen] 1) gripa, fatta,
fasttaga. bon var när swa at hon matte begripas Su
391. — angripa, ifverfalla. war begripin aff orena
andanom Lg 3 : 269. wart ban ther bastelika begripin
aff sottenne som kallas febres ällar skälfwa soth ib
314. Bir 4: 64. stoor räddoghe begrepp alla thöm ther
närstaddo värö Lg 3: 556. hwi haffwa tassen
marg-falla dröfwilse tha os begripit MB 2: 85. 2)
er-tappa. hwilke j hordom wordho begripno ST 436. MB
2: 18, 19. 3) < infatta, omsluta, innesluta, thz bergh
var begrepith mz een ring Fr 442. ciborium som hafdhe
begripit alla camarana Gr 300. styrdhe ok rädh j
norighe som är eet land som mykin jordmon hafwer
begripit Bil 859. han begripir i nakra hända måtto
i sik alla dygdhc Bo 45. — rymma, hymblano ok
iordhin ok al the thing j them äru forinagho ey at
begripa mik Bir 1: 93. thz (o: mit säte) är rwmt ok
forma alla begripa ib 91. ib 76, 330. 4) inbegripa,
innefatta, innesluta, som i thcrrä dagthingan
be-gripne äru BSII 1: 132 (1371). S) bestämma,
berama, sluta, j halmstada begripa the en dagli RK 2:
1681. begrypo 011 fridli ib 2450. at thässin deghtingan
ok forwaring giordh ok begripen är mädh waro wit
ok wilia oc fulbordh BSII 1: 196 (1387). iac . . .
hawer begropet ena wenlegha oc kärlegha sämio Si)
KS 1: 539 (1406). — öfverenskomma. begripo med
erie karlson ath thot skulle sta i dagli i tho for:da
xiiii daglia BSII 3 : 282 (l470). liaffde erie karlson
begrypith en lägelik stadh mod mattis ib. 6)
företaga? thäs loffsins wpbörian begripa oc fulfölghia
Su 327. 7) bekomma, få. nm theres ärondc skulde
främias oc framgaugh begripa (liaberet effectum) MB
2: 126. 8) fatta, begripa, förstå, vm thu gitir
begripit hans änlitis vänleek Bo 55. bogripa andolik
thing ib 131. ib 234. gifwande liänno först vndirstandilso
ok skäl äptir thy hwar en forma at begripa Bir
1: 300. begripa älla vndirsta mina dygdli ok makt
ib 45. ib 56, 70, 3: 71. KL 310.
begripilse, /. begripande. Su 79, 268.
begriplika, adv. Jfr obegriplika.
begripliker (begriplikin. bigriplikin), adj.
1) som kan fatta, swa mykit är war siäl gudhz
lik-nilse och ma wardha hans lottakande huru mykith
hon är hans bigriplikin (capax) Ber 201. 2)
begriplig. min ordli skulu oy j obegriplikom
wttydhil-som, wtan j begripliko oc wndirstandelike wttydhning
wppinbaras ällir kwngöras Bir 4: 91. the äru tik
kwnnogh oc synlikin oc begriplikin Su 288. — Jfr
obegripliker.
begripnillg, /. begripande, uppfattning, som aff
hälgom oc hälgadhom hiärtom j andherlikom (för
-like el. -likaJ wndirstandilsinna begripning kan sees
oc lönlika smakas Su 292. — begrepp, all thing
matta äptir thera som höra wndirstand oc begripuingh
Bir 4: 74.
begrisa (bägrisa) ? v. [Jfr Mnt. grisen ?] gråna,
åldras? sidan böriar han här j bägrisa Ml) (S) 206.
begrnnda (begrunna. begrynna ib 22: 53
(1493)), v. 1) utgrunda, kunde lians wisdom ekke
begrunda ST 423. Lg 3: 586. — begrunda, tänka.
begrnnda ok tonkia thz honom behaga Ml) (S) 208.
— betänka, bogrundor thet wel i huad akt the
thet göre FH 1: 164 (1496). 2) begripa,
förstå. huilkit ider werdighet och flere the werdigiste
och werdiighe fädher och gode lierrer kunne bätre
bcgrvnna än wij ther om scriffve HSH 22 : 55 (1494).
ib 53 (1493). kwnna granneligo begrunna at konghen
oss aldrig sa got loffuer bebreffuer eller med ko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
