Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - beholpeliker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beholpeliker
89
beklagha
hof SO 26. bohoff BSH 5: 62 (1505), 150 (l607).
bohoff BSH 5: 197 (1507)), n. [Mnt. behof] 1) bruk,
behof, nytta, gagn. til thera behoof oc liytto BSH 2:
116 (1400). til sit egit behoff SI) A’.S’ 1: 36 (1401). ib
2: 375 (1411). om the gyngerdh kö[rner] ider naadh
til bchooff BSII 3: 146 (1463?). värö skipadh fatiko
folke til thiänist oc behoff Bo 165. läggia thz
nidhir thor thz var väl beuarat ok göma til sit
behof ib 3. ib 52. VKR 33 , 36, 38, 41. Lg 3 : 280. SO
26, 66. win til mit oc hwstrwnna oc piltzsens behoff
oc vidhortorfft MB 2: 131. 2) behof, nödtorft,
nödvändighet. wm swa behoff oc tarff warda kan Bir 4:
61. ey är behoff at allir almoghen kome til stridh
mothe stadhen hay MB 2: 17. huat är tha miik liieera
behoff at wita ällir meore ranzsaka Su 272. engxsens
tingh liaffwom wi behoff vtan atenast härbergith MB
2: 131. vm forrörde coinpanijs bröder nyan olderman
behof hade SO 194. om täs behoff äär FM 66
(1460-72). the sama flödhgiwtor ypna halda höst oc waar
oc ä nar flodh Hr oc thäs bohoff gör VA il 24 : 322 (1442).
ther bohop giordis FM 354 (1507). BSII B: 62 (1505),
150 (1507). thz scal ey göris behoff RK 2: 3649. her ey
görs behoff vptälia nieera ib 1729. Su 116. huat thik
bohoff görs (quæ necessaria sunt) MB 2: 131. BSH
5: 197 (1507). ath hanom swena bohoff giordos SO
154. ib 143. um ämbetet nyan olderman behoff giordhos ib
186. ib 80. thz han sielffuer bohoff giörs ib 197. —
Jfr slöts behof.
beholpeliker (-ligh), adj. [Mnt. behulpelik]
behjälplig. ath tho wari honne här beholppclighe vthinue
Fil 5: 165 (1494). FM 715 (l52l).
bohulpigh, adj. [Mnt. behulpicli] behjälplig, at
the gode horrer welo edert herredöme bestondig oc
med teris folch bohulpig wara BSH 5: 242 (1508).
beliiinila J adj. [Mnt. behende] fin, konstfull, lekin
war ny och mykit behonda Ml) (S) 202 (i rimslut).
behiindelika (-lige), adv. [Mnt. behendeclichen]
1) med konst, fint, skickligt, göra thz konstelica älla
inykyt behändelica Bo 16. behändelika älla konstelika
sammen sätter VKR 58. bredha listor . . . mykyt
behändelika oc mestirlika giordha ST 418. swa
behändelika och ärlika klädder JP 59. 2) besynnerligt1
tliedt skal haffue sig gansze bohändolige thor om
BSH 5: 10 (1504).
hehiindeliker (behendeligh), adj. 1) fin,
skarpsinnig, han thalar wiisdoin bohondeligh oc kloc
MD 28. 2) med konst arbetad, ena värn ban hafuor
om sik, badho behändelik ok kostolik FI 1065. ib
(Cod. C) 1297.
behiilldogha, adv. med konst, mädhan hon loth
göra thy thotta karit bohändogha ST 325.
behälldogher (-igh), adj. 1) konsterfaren,
skicklig, thz war slöghasta oc behändoghasta folk til
alzkona gerning ST 323. ib 526. fin. listig, hedhir giri
iir behändokt ont (subtile malum) Bo 96. 3) konstig,
fin, med konst utförd, bchändogh gärning (curiosum
opus) takir myklo meer af timanom än tharfwas Bo
17. ib 121. hafdho . . . seeth mång kostelik thing
j behendoghe bygning ST 40. ib 135. medh nokrom
dyrom äller beh&ndoghom ordhum Ansg 245. 4)
lämpligt thot war mik behendokth til stiidia BSH
Ordbok.
5 : 225 (1507). 5) besynnerlig, underlig? om thet
tyska breff är mik myket behändikt BSH 5: 143
(1507). — Jfr obehftndogher.
behändoghet (behändikheet Al 9095),/. konst.
i ofmykle behändoghet oc slögdli’ som callas maledictuui
curiositatis vicium Bo 18. j riim oc behändoghet
(subtilitates leonitatum) Bir 4: 74. ST 135. Al 9095.
Lg 3: 107.
behöra, v. [Mnt. bohoreu] 1) höra, bönhöra.
— part. pret. hörd, bönhördtil hwilkith wij oss
aldoles behörde wara forhopades BSH 5 : 73 (1505).
2) höra, lyda. — part. pret. hörsam, lydig, war inghcn
aff them behörd BSH 6: 302 (1508). 3) höra,
tillhöra, stå i samband med. alth thet til slotzbehoff
behörer BtRK 340 (1487, orig.).
behöva (bo- BSH 5: 150 (1507). behoffwa.
be-hoffua. beheffua: -in Va 23. -ir, -de), v. [Mnt.
behoven] 1) behöfva, thot systra oc brödhir
be-höfua VKR 42. Bir 5: 120. Va 4, 23. Di 297. RK 2:
3053, 3669, 7602, 8806. SO- 30. Su 112, 224, 359. Lf K
76. at j behoffwa något här vtaff wart land til odlior
FM 122 (1501, samt. afskr.). inthe behöffuer danske
thz prisa äller roosa RK 3: 998. ib 2348. BSH 5: 150
(1507). 2) behöfvas, hanom behöffuer oc heming
thär RK 2: 7111. hwat honum bchöffdhe Lg 3: 34.
annor stykke som siälina rörer oc behöffwer ti 384.
äpther thy som bohöffwir Bir 5: 25. — refi. behövas,
behöfvas, vara af nöden, om thöin nagat kan
bo-hoffues SO 117. ib 204. för rätwiso som ey behöffuiii
angher älla skrifftemal Su 48. min talan oc dikt är
ey swa prydh oc höffuisklika tilsaat som wäl
be-höffdhis j tolkom hälgom lärdome ib 3. ib 150. tha thz
bchöffwis Lf K ii. — behöva vidlier (-wedher),
behöfva, behöffwer hwart eth göth samwet . .. thcnna
try wedher Lf K 76 (uttrycket är sannolikt uppkommet
genom inflytelse af þorva vidlier).
behövas, v. refl. anstå, öfverensstämma med. hnilkit
nampn mine ädelhet wäl behöffwis Su 77. ib 33. Jfr
liövas.
bellöveliker (behöffligh), adj. behöflig, som
behöfves. alla handha behöffligh thingh til ör]igx MB
2: 246.
bellöveliker (-likin), adj. passande för,
öfverensstämmande med. hon (o: mattan) är tholkin, som
äglikin oc behöffuelikin är tholko sacramcnto Su 271.
Jfr höveliker.
behöving (behoffwing), /. det som behöfves,
nödtorft, wtan kost oc täring, oc alla andra
be-höffwing BSH 5: 11 (1504). faa . . . oth mectigt taal
folch tiil wnsotning, spisning, poluer, bly, piil oc
andra behoffwing ib.
beiaka, v. bejaka, samtycka till. BSH 5: 303
(1508).
beiiirnadher, adj. med järn försedd, järnbeslagen.
boiärnadha stridz wagna MB 2: 78.
beklagha (beklaka), v. [Mnt. boklagen] 1)
anklaga, rögliia äller beklagha sin almogha MB 2:
290. hulka then wrangaste mannen swa falskliga för
oss bolögh oc becladho (för beclagbadhoj ib 203. Su
71, 349. SO 142, 152. mz swik oc lygn beklakadhir
ST 173. 2) klaga, boklaghendes om eth ärende
och trätte FH 7: 98 (1513). — beklagha sik,
hell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
