Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - beklaghilse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beklagliilse
90
bekänna
klaga si/j. buclagende sig oin sin store fatigdom FH
1: 167 (1496, afskr.).
beklagliilse, ». anklagande. G ers Frest 49.
bekläntiua, v. [Mnt. bekleinmen] klämma, trycka.
om man tycker hiertat beklemmis aff bita eller annan
siwkdom LB 7 : 235.
bekonia (bekomma), t-. [Mnt. bokomen] 1)
komma till, fä tillfälle till. ey kunde förra bekoinmat
för konungh karl scbull at bespraka the jordona SJ
257 (1457). ath jach kan bokommeth ath anname till
mik saadane werff HSH 19: 106 (1505). kan icke . . .
bekomme then reyse ib ill (1505). nar han thot best
bekonia kan SO 103. 2) bekomma, få. SO 306.
Il K 1: (till. till LRK) s. 247 (båda dessa ställen tillhöra
nyare afskrifter). 3) bekomma, utöfva verkan
2>å. ööl oc maat skal tik bätre bekomma Su 305.
bekomeliker (bekommeliken), adj. 1)
åtkomlig, tillgänglig, then andre gradus iir sinnommen
wäl bekommoliken FM xxxv. 2) passande,
lämplig. en wis matta oc reg.ii la som är bekommeliken
allom människioni LB 9: 116.
bekosta (bikostä SD 5: 566 (1346). bekaasta),
v. [Mnt. bekosten] 1) bekosta, bestrida kostnaden
för, göra utgifter för. SD 5: 566 (1346). HSH 19: 26
(1504). haffiior iach offtä oc ydhäligä thet warit
bo-gärendis och bekaastädhet baadhä mot myndogä
sän-ningebwdh oc scriffwilsä FM 91 (1497-1501). 2)
utbetala. han bekostado gull oc päninga niangha MB 2:
273. — bekosta sik, 1) kosta på sig, hålla sig.
bekoster sigh pa slotidh modh folch spisningh ok
wiirie BSH 4 : 52 (1477). 2) bemöda sig. at iag
sculdo mig vinlägge och bekaste (för bekoste) at
för-werffue eders oc rigisins sonningebud frihet FM 670
(1517).
bekostnillg, f. [Mnt. bekostinge] utbetalning, med
romersche bokostning (utbetalning till Rom) BSH 5:
40 (1505).
bekriikta (impf. -te. part. pret. -adher), v. [Mnt.
bekrechten, bekroften] med väld intaga, inkräkta, skalt
thu göra kärleksins rike owiruälle oc bckräkta thz
alt i yttarsta landamärin Bo 78. konung a]brekt
sworigc bckräkto RK 1: (LRK) s. 229. ib 230.
bekriikta . . . the värnir oc städher MB 2: 232. —
öfverväldiga, ban . . . boställado them oc bekräkte
them alla j theris skärmom wärnom oc thornom
(conclusi sunt ab eo in turribus et applicuit ad eos)
MB 2 : 232. the äro nw saa bekräcthade jnne paa
slottet ath thöm skal ingen effter thenne dag
vnd-sctte HSH 20: 183 (1507).
bekriinkia, v. [Mnt. bokrenken] kränka, skada,
förderfva, bekränkia ällar fwlt göra sith ädhelikhctz
liampm Lg 3: 291. BSH 4: 226 (1497). hadhe . . .
bekrencht allas thoris priuilogior och friihcter ib 5:
172 (1507). voro fyen der ath bekrencliiä llSll 19: 158
(1506). Jfr obekriinkter.
bekymber, n. oro, bekymmer, ath leggia alt pladzs
och ytermera bekymber vtaff FH 1: 50 (1478, gammal
rf skr.), komniä i större bekymber och fordärff ib 67
(1490-talet, afskr.). BtRK 237 (1465, orig.).
bekymbra (bo- BSH 5: isi (1507). bekömbra:
-edhe FM 59 (1457), eo. bekymble BSH 5: 36
(1505). -ar, -adhe, -adher), v. [Mnt. bekuin-
nieren, bekumberen] 1) besvära, oroa, bekymra, som
hindra siälena oc mz wiirdzslikom ärandom oc
wm-sorghom bekymbra Su 258. Lg 586. att omilda men
skullo them ey bekymbra RK 1: (yngre red. af LRK)
s. 282. 2) upptaga, sysselsätta, mijn låge forfall . . .
ther ialh drepelige vdj bekymbradcr är HSH 20:
200 (1507). waro swa bekymbradhe mz thera dödhum
ST 334. — bekymbra sik, bekymra sig. besvära
sig, befatta sig. skalt thu ... ey mz nokrom
fa-fängom oc onyttelikom thankom thik bekymbra ST
160. jak bokymbrado mik (me implicavi) mz myklo
flätio Su 241. ib 282, 283. dan bekymbra sik mz skippon
oc siglingh MB 2: 82. Lg 3: 185, 316. at vi äldre
med noglior stykke ällir ärende hafuom os befatadh
ällir bekymbrat BSH 3: 180 (1467). — ref.
bekyni-bras, sysselsätta sig, befatta sig. i allom tima badho
mz siäl oc likarna mz honom bekymbras (occupari)
Su 178. war han mykyt bekymbrandhis i qwinzlikom
kärlek Lg 3: 64.
bekymbran, f. \bekymmer, omsorg, aff alle
wärdzs-liko bekymbran Su 280. ib 233, 257, 258, 260. Lf K 68.
bekyillbrilse, n.pl. bekymmer. Su 158. är iak her i
stor bokymmelso (för bekyinbrilsc) BSH 4: 195 (1495).
liffua . . . vtan wärlzligha ilrinda bekymbrilse FH 2:
128 (1441).
bekymbring (bekymringh HSH 19: 30 (1504,
afskr.)), f. bekymmer, oro. FH 7: 91 (l51l). HSH 19:
30 (1504).
bekynna (-adher), v. förkunna, thot är edert
herrcdöme bokynnet för sanning llSll 20: 145 (i507).
bekynnandis för mieh at k(ongen) haffuer aclitet . . .
komma them tiil vnsetningh ib 148 (1507).
bekänna (bä- Lg 45. bi- SD iVS 2: 358 (i4ii)), v.
[Mnt. bekennen] L. 1) känna, at thu maglie han
bekänna som tik haffwir wtualdh Bir 4: 21. hona
be-kännir iak wel ST 293. oppa thz iak thäs bäther
bekänna maa, hwat stora pino cristus lidha skal
oppa korsseus galgha Lg 3: 653. som jach gaff eder
till bekennä HSH 20 : 56 (1506). gaffwo the ware
bekenna BSH 5: 83 (1506). giffwer han mik aldelis
bekenna ib 112 (1506). ib 115 (1506), 122 (1506), 124
(1506). som han wil wardha wäl bekänder Al 2753.
som wi wiliom fore gudh antswara oc bokände wara
fore wart härscap SD NS 1: 437 (1405). SJ 54 (1441),
56 (1435). BSH 5: 277 (1508). oppa thz sancta annes
nampn maa . . . wordhä bekänth ok ärädh Lg 3:
36. 2) genom lijfte förbinda sig till. thcnna ordhen
bokände gudelikx snilles känneswen Su 51. 3)
erkänna, bekänna, jak bekänner mith forledna smittiga
liffwcrno VNB 14. — vara bekänder, erkänna, bekänna.
detzleff war tha bekender hwat hans naffn war Di
102. woro the bekendo at skoghon och fäbethet haffua
the tiil samans SD NS 2: 312 (1410, gammal afskr.).
BSH 4: 295 (l50l). skulle te blygligan war thot
liekond, 1 bure som te haffua farit met eder FM 358
(1508). war nw bekendher tliina skuldh Lg 3: 671. ib
142. 4) gifva erkännande åt, belöna? bokennas
medh nagen then del, han sig mcdh behiälpa kwnne
BSH 5 : 304 (1508). 5) tillegna sig? hade och then
store forsto aff muskogeu hafft siit folch her inne
i vyuther och bekeont tlionno landzändo om hau hade
icki hörth thet storo likte HSH 22: 49 (1493, gammal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
