Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bidhiare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Iiidhiare
110
biläte
Bu 14. ba|t liana mz heþer hela sitia ib 12. Bil 127.
fi 559. RK 1: 1590. bidhiä han vara väl komin
gudhi ok mik Iv 1730. han hadh thz folk helt ok
Kält. (sade farväl till) Al 5840. 3) bjuda, befalla,
med dat. el. ark. årh inf. haj) han helan lina [ok] vp
standa väl föran Bu 165. gudh som tik bidher at
liedhas LfK 6t. tha wcrkmestaro bidher nokrom tighia
SO 52. — med dat. och en sats inledd af at el. thät
han badh them fast hwariom sinom (i rimslut) . . .
thz the skullo swinin nidha Al 5501. — abs. swa
badh hertogh orik then miliö RK 1: 3605. ban loot
. . . byggia . . . eth fagert hwss ok en gudhan stadh
alla leedh swa giort som han badh ili 513. —
uppmana, ägga, fresta, baj) (temj-lavit) mik tel fulan last
Bu 136. 4) bedja, bjuda, inbjuda, atilius konung
halfuer bidit mik venligha til sik Di 238. 5) säga,
•litra, badh (mrelti) them haffua jägit allu
manue-lighästh lii 230. — (bidhia för bidha Su 448. bidhiä för
bidha KL 131. bidhiandum för bidhandum Ml’ 2:
124.) — refl. l|i|l||ius, utbedja sig. vj bidioms hielp
Ml) 313. — bidllillS for, eg. bedja för sig; bedja
um förlåtelse, magh han sik sydhen vrsaka eller bidhias
före Gers Prest 33. tok at bidias fore Ansg 183. —
Jfr af-, for-, (il-, uiii-bidliiit samt obidliin.
Iiidhiare, m. bedjare. godlicr bidhiare skal liawa
godhan syniara GO 734. lf K no.
blþil (bedhil), m. [1st. biliill] L. 1) den sam
beder ifrigt, procax, bidhill GU i. 2) friare, en
aff hcnna hedhlom Lg 3 : 696.
bidllilso, f. väntan, skulu bafbwa thwlimodh alt
til hans bidhilse (inspectionem, Irul. af öfversättaren
läst exspectatiunem) Ber 9.
bifalla, v. [Jfr Mnt. bi vallon] kumma under
förhandling? upplaga till behandling! ath sachon bliffwe
bifallet i room 11S11 20: 211 (15u7).
Ili fot, m.? [Mnt. bifot] artemisia vulgaris Lin.?
lag malyrt bifotli rutam ]iypor kornen LB 7: 23.
bifridlior, m. [Mnt. bivrede] - ||i|ri||s
be-|lindning (befredz), f. afslutande af vapenhvila.
om then befredz bebindniug, som . . . biskop birgo
och Hero the godo herra ther i skaane tilbwdit liaffwa
BSH 5: 415 (1510).
bigiva, se begiva,
bihalda, se behalda.
bik (bäk RK 3: 3828. big LB 7: 195), n. [/s/.
bik. Fsax. pik. Lat. pix] beck. MB 1: 168, 277. Va 38.
Bir 1: 179. blilwa the ther fasle af thy bikeiio ok
limeno som foghlarin hawir ther til root ib 51. thz
bikit älla tiäran mz hulko noa ark war suiordh ok
tiäradh ib 178. ib 4: (Avt) 181. It K 3: 3828.
bika (-ar, -adher), v. [lsl. bi ka] becka,
l>e-strgka. med beck, fästa med beck. wara thina hand at
hon oy bikas GO 576. inbära . . . arinur thu (näml.
skrin) . . . wtan bikat BU 612. bundbne ällar bikadhe
widh taket Lg 3: 179.
bikaþer, adj. L.
bikar (bekar. beker TS 23. baker ib. begär,
böger LB 7: 32o), m. [lsl. bikarr. Mnt. beker. ltal.
bicchiere. Mlat. bicarium] bägare, takir thu widh
bikar tha takir thu widh gäldh GO 626. bollin oc
bekarin RK 1: (Albr) s. 2o8 (kan föras till |likare),
i bikar oc gryte ib 207. mz horn ellor l|ikare SGGK
107 (kan föras till |likare). een begär öll SO 152.
TS 22, 23. LB 7: 320.
blkara, n. = bikar. sät ey fult bikara GO 624.
bikare (bekare: -a SO si; TS22. bykare: -a SO
28. bökare SGG 130. bigare: -a so 8. beghare ib 70.
7i. begare SEG 122, 123; -ara ib 112. bägare SO 8.
bygliarc. -a ib 28), m. = bikar. i bikara oc gryto
RK 1: (Albr) s. 210. huilkiii som sill bykara bryther
SO 28. ib 8, 70, 71, 86. SEG 122, 123. TS 22. drikker
tu walmagho frö miülk fastande som en lithen hikara
LB 3: 51. — (?) bör allcrmanuenom ok gärdha Ifolke alla
holgona minno lysa ok holla mz ffärska begära ok
ffärsth öl SEG 112. senda honom heem I kanna ööl
och färska bekara TS 23. tolff färska bekara i’i 25.
ib 26. gilfue ena thwnna ööl ok xii bekara til ueste
kompanis drick .si) 81. for en öro beghara ib 80. Jfr
iiiiiniis-, silf-bikare. — bikaraniiistare
(by-kara-, becara-, bicarmäster), m. tillverkare af
bägare, nicholaus bicarmæster SI) 2: 504 (1307). prope
curiau nicholai bykaramestarie ib 5: 126 (1342).
är-likwm maune hanisse bykara mästara ib XS 1: 56
(l40l). hinrik becaraniästara ärfue SJ 57 (1430).
bikia, /. — bikluhviilper, m. L.
bikosta, se bekosta,
bila, f. Jfr ordhe-, tiiiiber-bila.
bilder (-ar), m. [lsl. bildr] L. spetsigt och
skärande redskap (ff järn); bill, plogbill. lät göra
fiiigh-urtan bilda glöd Ii heta KL 53. — ss tillnamn,
gudh-laws dictus bilder SD 4: 569 (1337). — Jfr ar[iel–,
is-, |ilogli-, var-bilder,
bildkippi, m. L.
hilla,./’. Jfr eterbilla.
biltogha (byltogha), adj. biltog, landsflyktig.
hwat maune som byltoghä varþyr i swerike SJ) 6: 637
(1347). warþer oc nokor nästa ifiär a borghouo
bil-toghä ib. tho äru vtan sak wtdrifwiu af sinne
barn-födho oc wtlagdh swa som the varin biltogha Bo 19.
vtläghu man älla biltogha kombir atir til sit eghit
fàdhirnis land Bir 2: 43. them alla byltoga lagdo RK
1: (sfgn) s. 182. somlika mz allo giordho biltogha oc
dre|f alf landit Su 66 (biltogha kan i de båda sista
ex. föras till biltogher). — biltogha doiiiber,
m. dom till landsflykt, biltogha dombir ok vtläghe
gaffs mot honum Bir 3: 429. — biltogha mal
(biltogho-), n. mål som rör landsflykt el.
fredlöshet, brott som medför fredlöshet, tweggia öresland
jorilh . . . som lauréus honom pantsettho för eth
biltoghaiuaal SJ) 6: 75 (1319, gammal afskr.). ib
XS 2: 55 (1408). them (godsen) förbröt mädh nokrom
rättom brutoin äntighi biltogho malom äller androm
märkeli kom brutoin BSH 2: 103 (1399). FH 3: 42
(1444).
biltogher (biltuger), adj. L. = biltogha.
then som fridlös och biltuger är giord i danmark
öller i norige GS 49 (1442). then som biltoger warder
1 swerige, fredlöös i danmarck, och vthlagder i norge
BtRK 123 (1436). at ban skulle biltoghir dömas Bir
2 : 384. giorJo hanum biltog Di 3. ib 35, 56. Jfr
fiilbiltogher.
biliite (billäte Bir 3: 288. bilate Bil 739; KL
99 (på två ställen), bilätte Bu 19; -eno ib 207. biladä
Va 21. bilädä ib. byläte BU 463. beläte SD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
