- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
170

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - byterdela ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

byterdela

170

biiltare

EG 68. — (?) at tho aldrig woro wtoffuer thot bytet
Fil 5: 229 (1516). ib 230. — arfskfte. thet bijtho,
som nw pa torsdaglien nästkomendis skall staa effter
myn kero hustrvs död FM 169 (1501). 2) byte,
skifte, utbyte, wilde thu thz bytit okke göra ST 144.
thz är onth byte giwa vth ondh ordh ok taka in
stoor hugh GO lOO. i retto byte SI) ArS 1: 157 (1402).
ib 595 (140G), 2: 89 (1409) o. s. v. SD 5: 677 (öfvers,
fr. 1467). byteth i giorden tha i all fBrgängeliken
tingh omski|ften oc owergaffuen oc j äwerdelika
sälik-hot wändhen Su 141. ib 273. — ombyte, förändring.
marsken giorde (vidtog) tha et byte UK 2: 6410. gwdh
skall i dagli göra meth tigh eth iirlighit bytlie, ban
skall giffwa tik . . . för thetta forghengholika rykith
eth rike i glicn som aldro skall forghanghas Lg 3:
149. MB 2: 155. 3) byte. byssor spisning harnisk
oc gode ware fingo the suenske til bytes täre RK 2:
9416 (kan också föras till 1). fingo ther stor bytho
ib 1: (till. till Lit K) s. 241. ib 247. — Jfr iordha-,
iingia-byte.— bytis bref (bytesbreff), n.
skifte-bref. 1)D 1: 147 (1492, afskr.).

byterdela?/. b fl?- paa thedli alle t.henna skipthe
och byterdela skole thess stadigare bliffua DT) 2: 15
(1460, i vidim. af 1594).

hyt.uillg, f. [Isl. býting. Mnt. butinge] byte,
krigsbyte. lialfwa bytning aff alt thz rooff thor wi fa aff
alcxanders hoff thz haff halfft ok halff hafwa wi Al
3101. lät mik tliässa bytning behaldha Bil 865. wonno
siglier ok fingo manga dyra liawor j bytning ib. ib 866.
MB 1: 181.

bytorn, n. stadstorn? bytornet vidh köpmanna
hanipn RK 1: (sfgn) s. 172.

bytta, /. [Isl. bytta] L. bytta, ii byttu SD 3: 759
(1316). Jfr ostbytta. — byttogriis, n. spirosa
iilmaria Lin. moracus myödhyrth vel byttogräs LB
2: 42. — byttoinakare (byttomaker.
bytte-maker), m. byttmakare, som förfärdigar byttor,
ss tillnamn, hinrik byttomaker SJ 81 (1438). hinrik
hyttemakor ib 213 (1452;.
bytäkt (bi-),/. L.

biiddor, m. [Jfr Isl. beír. Mnt. beddo] bädd. hwa
länge sower aa sin bäd han faar litit for sith näff
GO 184. ib 704.

biidllil (badhul), m. [Jfr Sv. dial. bäl, bäle,
båle] bo, näste, rede. bildl. skynda ... at wt gaa af
thinom badhul älla redhir Bir 1: 301. huru trangir
ok fwl ok oren likamansins redhir ok badhul är ib
300. jak lagdlie thik j höghfärdhina bädliil ib 3: 136.
Se Rydqvist 6: 61.

biikkeii (beckin BSH 5: 529 (i5i3). beckan SJ
359 (1469)), n. [Mnt. bocken] bäcken. SJ 359 (1469).
BSH 5: 529 (1513).

biikker (-iar), m. [Isl. bckkr] L. bäck. idem
hcc fluit in aquam que uocatur butn SD 1: 228
(1222-30). gat eigh t arani (för tarorn) haldet vtan
runnö som bäccar Bu 12. vidh oon bek Bil 709.
mango bäkkia ok sma göra stora aa GO 37. bätra är
stämma häk en aa ib 38. forbanuadhe badhe äär oc
bäkkia MB 1: 294. ib 58. Bo 85, 193, 200. Al 3369. —
i ortnamn, do lynnurabec SD 1: 688 (1210-16, nyare
afskr.). inter duos rivos vidclicet fiscibech ot wxnabec

ib 2 : 85 (1289). ad riuulum qui wlgalitor dicitur
ston-bæk ib 487 (omkr. 1307). — Jfr vatubiikker.
bäld (beldh), n. prakt, ståt. Ly 3 : 528.
biildas (.impf. -dis), v. reß. blifva högmodig, some
ängla bäldos aff sinno fäghrind MB 1: 47. ib 49, 455,
(Cod. B) 539.

biildo (KL 254, 329; Bil 226; iVB 1: 95, lOO, 123, 204,
297, 318, 377, 425, 473; Bir 1: 128, 2: 90, 156, 3: 134, 166, 457;
ST 531, 532. bälle Bo 36, 56, 126, 110, 165, 256; Gr 322;
Bir 2; 333, 3: 211 ; Al 2390, 2904, 6512; Di 36; Su 131;
MB 2: 219, 246. belle Bil 861), /. och n. (ST 531)
[Fdan. bælde. Jfr Isl. ofbeldi. Jfr ock balder]
ståt, makt, höghet, prakt, prål. bigifwer iak . . . hws ok
borgh makt ok ballo Al 2390. skall han giffwa tik
mykit land oc rike oc osigäliga bälle Di 36. hwar
äru badhe hodhir oc bällo Bo 36. ib 24, 56, 126,
140, 165, 256. Gr 322. Bir 1: 128, 3: 211, 5: 135.
Al 2904, 6512. al ödhmiuktin är vmuänd til värlzlica
biilde Bir 2: 90. ib 333. värlinna bälde KL 254.
höghfärdhinna bäldo ib 329. Bir 3: 166. MB 2 : 246.
iordhadlio the han mz mykle äro oc storo bäldo ST
531. — skryt, ey vtläggiande älla tärande sin thing
til sina rosn ok teilse älla biilde Bir 3: 457. ib 2: 156.
rikedommauna bällo Su 131. — öfvermod, högmod, tho
fordhum bygdho babel mz bälde Bil 226. lion haffdho
för nakra bälde i hughenom MB 1: 95. the hafdho
änga bälde eller höghfärdh ib 204. ib 100, 123, 297,
318, 377, 425, 473. Bir 3; 134. ST 532. — Jfr llögh-,
of-biilde.

biilgher (belger. pl. bälghiar. bälyar.
helgar; -ana Di 49. belgir ?: -ena ib 50. dat.
bälg-iom LfK 233, 237), m. [Isl. belgr] L. eg. utsväld
el. uppblåst hud (af ett djur hvars hud afdragits
utan att buken blifvit uppskuren). 1) buk. hwat
forbannadho soo var tho som swa sidhan bälgli
(ventrem) hafdhe Bir 3; 269. 2) bälg, blås-

bälg. blåses swa mz twå bälya PM xlvi. tha blifwir
än wiidhrit atir j bälghenom Bir 1; 328. öronin syntis
sua som malm giutara bälghia ib 2: 15. ib 1; 329.
Di 49, 50. Jfr smids-, smid bio-bälgher.

bälghhatter (belck-), m. biilghufvudl jt par
bolckhatter (motsv. ställe HSH 19: 39: bolckaaterj
DD 1: 168 (1499, afskr.).

bälghia (-ir), ». [/3/. belgja] — reß. bälgliias,
eg. uppblåsas; förtärnas, vredgas, som altidh är
for-trutin och bälghis mothe hwario ordhe som hänna
misliagar JP 84.

biilghmordh, ». L.

biilglnniistare (belgmestere), m. bälymakare?
DD 1: 168 (1499, afskr.).

biilia (-adhe), v. [Isl. belja] böla, rårna, hörde
. . . huru nöt bäliadho Bil 534. Lg (Cod, C) 983.
Ber 23.

biiliail, /. [Isl. böljan] bölande, råmande. wxanna
bolyan LfK 64.
biilskill, n. L.

biiltare, m. bältare, gördel- och sadelmakare. wy
beltarana j stokholmo SO 5. the äro mestä delen
skynnaro skomakare och belchare (för belthare?J och
andre ämbetzmen IISII 20 : 65 (1506). — ss tillnamn.
lasso beltaro SO 7. fuudum johannis bæltara SD 3;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free