- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
171

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - bälte ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bält o

171

bära

748 (132(>). ib 5: 738 (1347, gammal afskr. ). SJ 44 (1428),
80 (1438).

bälte, n. [lsl. belti. Ags. belt. Lat. balteus] L.
bälte, gördel, biot vm hans hals mz |>ino bälte Bu
1!I2. Bir 1: 307, 377. lv 1334. Fr 357. b (i k in skal wara
bar nidher til biillidh Bir 5: 39. nat kiorttillin skal
wara oppon framan, nidhor til bältith ib. Jfr
biskops-, broka-, gul-, kuuta-, liidher-, qvinno-,
sviirds-biilte. — bältis reni, f. rem tillhörande
ett bälte. Lg 994. — biiltis öl, f. = biiltis reni.
soltis öla (för beltis ülaj Cod. C har på motsvarande
ställe bältisrcma 994) ok sulur war iudha födha Bil
316.

bältestad ber, m. bältestad, midja, alt til
bälte-stadhin Al 9472. ST 143.

bältesylgliia (bältesylla), f. sö/ja el. spänne
hvarmed ett bälte sammanfäsles. Di 76.

bän, /. L.
bänd, f. L.

bända (-ir, -de, -der), v. [lsl bcnda] böja.
brystet sigh bändher (hafver sig) Ml’ 121. — spänna
(båge), vart Jiii sar för än biighin bändes Bu 520.
bänder sin bogha Ber 232. aff hardhom ok bändom
bogha Bir 2: 3. ib 3: 390. GO 46. ST 322.

biillde, n.? [Hels. dial. bänna, bänno, f. och n.
lsl. bendi] eg. det hvarmed något bindes; band med
länkar och öglor hvari saker fastbindas på
hästryggen; korg som vid k/öfjande fastbindes på
hästryggen? (se Rietz, Sv. Dialektlexikon s. 75; Ordbok
öfver allmogeord i Helsingland s. 9). 3. juga, 1. clifsatil
1. bændi SD 5: 416 (1345, nyare afskr.).
bändil, m. L.

biilldogher, adj. [Mnt. bendich] spak, tam. ledde
drakan äpte sik til stadhiii som een spakan ollir
bendoghan hund ST 124.

biinker (pl. -iar. dat. -iom Lg 589), m. [Isl.
hekkr] L. bänk. lagdhe sik vppa en bänk at sowa KL
126. the biinkia (a: värö) alf cypres ok swa the palla
Fr 370. Al 4634, 8163. RK 2: 8653. ST 422. Lg 589. SO
24, 78. kleda stugunne mz högiende om benckiancr
ib 112. — Jfr bruji-, brudha-, fläske-, fiig-lie-,
gafl-, tfildis-, iärn-, qvinna-, stovu-, öl-bänker.
— biinkia dyna (benke-), f. bänkdyna, viii
bänkia dynar BSH 3 : 293 (1470), vi benkedyner Fil
4: 83 (1499). — biinkia klädhe (banke-), n. [Jfr
lsl. bckkklæiti] kläde hvarmed en bänk betäckes, thw
biinkeklädhe SO 66. benkiiikledher HSH 20 : 88 (1507),
89. — biinkia lakan (banke-), n. lakan hvarmed
en bänk betäckes. SO 66.

bär (pl. gen. bäria i sammansättningen winbäria
qwister Lg 983, men bära i lagherbära olla,
vinbära klasi m. fl. sammansättningar. dat.
bär-iom, se iordhbär), n. [Isl. ber] bär. Gr 283.
Bir 4 : 62, 63. LB 4: 341, 353, 9: 114. Jfr dyr-,
ene-, liiig-, hälagh-, iordli-, kirse-, lagher-,
vin-bär.

biira (biära Sif 16; SD 5: 398 (öfvers, fr. 1414);
ib XS 1: io4 (1402). bara: -aa SO 188. pres. bär.
impf. bar. pl. baro. baaro. part. pret. borin.
burin), v. [lsl. hera] L. 1) bära, föra,
frambära. eg. och bildl. sa hon en bära lins Bu 11.
en qwist mz sit wiin baaro twe män a enne baar

MB 1: 400. the läta thik siälwan bära korsit Bo
197. bar a sinom lierdum tolf byrda nnild vndhan
grundualenom Bil 567, maria ok iosep baro varn
liärra tel templum domini Bu 10. vm hon hafdhe
burit thz aat sinom mwn Lg 3: 256. tak riiffs galla
ok haanag ... ok bär (lägg) a ögon LB 2: 55. ib 56.
baka ther alf en leeff och brän ban wäl och stötli
sman som pulwir ok bär i saarith ib 7: 4. tröstor
jac forviuna alt thz niote mik härs (allt det man
vill tillfoga mig) Bil 536. bär til minnis (kom i
håg) at thu giordho swik widh tho fatigba Lg 3:
228. the baro for fruna badhe book oc vndor
(fram-buro boken och omtalade undret) ib 514. — bära,
frambära, förkunna, hwilkom hon bar (obtulit)
ro-uclacioncs Bir 4: 57. diäHanc baro hans synde for
guz dom KL 86. wart bref som buzskap bär nar wi
komoui SD 1: 668 (1285, gamma! afskr.). gabriel
liiinnc the budin bar Ml) 172. en tolk lians erende bar
RK 1: 1598. jiiis vitne baro ho[mo iu[ia siälue Bu
10. thz skäl a moot war borith (anfördt) MB 1:
92. 2) intr. föras, fara, komma, mz glaffucn
moth honum ban raskeliga bar RK 3: 5612. aff
dödzsons spräng iag till marken bar (sjönk) ib
5702. bar (föll) ban atheraffwoghcr aff sätit LfK
147. 3) bära, hålla uppe. at isen skullo sa stärker
wära at han kunne hanom til seland bära RK 2: 8658.
ib 8074, 8088. — intr. at hon (älfven) saa aars baar
RK 2 : 8068. ib 8086, 8748. Di 89. 4) bära (vapen
el. kläder), varet klädd i. wakn at biirä SD 1: 669
(1285, gamma! afskr.). ib 5: 638 (1317). ban bar tysuar
engin klädhe Bil 307. Al 10514. 5) bära i sin
qved, vara hafvande med, mädhau iak hafdhe han
j minom quid bar iak han vtan värk Bir 1: 28.
skulle qvinnan bära (portaret) barnit ok födha wtan
wärk ib 77. min dotter som iak nw bär oc än
födlias skal Lg 3 : 629. — abs. vara dräglig, the
nöth som i ythersta tijmau bärande äru SO 49. 6)
bära, hafva, hysa. bar saran harm ok augar i hiärta
Bu 30. bar thäs awnd Bil 212. baro wid the
wt-lenzsko eth haat RK 1: 1013. stora sorgli i thera
hierta baaro ib 3: 1136. hwi thu dirfwo bär at stridha
mot gudh Al 4280. 7) bära, hafva (namn),
kon-ungx nampn bära FI 1907. SD 4: 464 (1335, nyare
afskr.), 5 : 274 (1344, nyare afskr.). Jietta namn (namn
af träl el. trälinna) bära ib 4 : 408 (1335, nyare
afskr.). — bära, hafva, vinna, man sagdo at han
prisen baar RK 1: 913. ib 2: 2925. Iv 1208, 494S, 5202.
PM xxvi. 8) bära, åtaga sig. iak vil gärna bära
hiinna skuld Bu 136.’ 9) bära, uthärda, liela.
diäwlsins frestilse som han mondo om siidher bära
MB 1: 128. han skal bära hardhasta dom Bo 138. lik
hugg mon han kunde bära RK 2: 9623. — hafva
tålamod med. kirkiomic formän skulu bära sina
und-crdana hwlka tho rätta och liäfsa hwilka the bära
Ber 61. 10) lyfta, the baro theris swerd hwar
thera offuer annars huffuod Di 156. 11) lägga i
dagen, visa. soln lutir bar (Bu viste 490) Bil 1017.
thässa gerninga iak ey hare vtan thz gudz wili ware Al
5817. tänkte oppa eth strankt liffwerne liou wildhe
före taka oc bära jn til sin dödb Lg 3: 631. 12)
bära, frambringa, thän vingardllin som kallas
eng-addi hwilkin som bär oc födhor balsam Lg 68. wi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free