Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - forþighia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
for]iigliia
312
forthungn
bittra sina syndir (proposito emendandi) Bir 2: 152.
synda aff forthanka iilla ilzsko ib 3: 378. Su 240.
forþighia (förtigia. förtydhe FM 4io (i509,
samt. afskr.). impf. -dhe. part. pret. n. fortighat.
forteget), v. L. 1) förtiga, at jak förtigdeth
BSll 5: 178 (1507). thesse ärendhe och oder betalning
skal intliot förtigias ib 360 (1509). ath the (o: odert
bwdh och scriffwelse) ccko bliffwe förteget öller
iiedcr-Iagth ib 402 (1510). FM 410 (1509, samt. afskr.). 2)
förlora genom tigande el. genom underlåtande att
framställa anspråk, iir thetta iirendct ey fortighat Fil
3: 84 (1446). ib 85.
forjiing, n. pl. L.
forthinga (för-, pres. -ar? impf. -adhe), v.
[Jfr Mnt. vordingen] L. i förväg tinga el. göra
aftal om. 1) genom aftal el. öfverenskommelse
erhålla, betinga sig. kan nilgor möre fi eller
för-tiuga TS 28. — åtaga sig. ingen diiirffuis til at
förtinge möre nrbcthe och gärning iin ban kan genostan
frtVn sigh rodha TS 27. ib 29. SO 147. 2) genom
erläggande af lösen el. brandskatt friköpa frän
plundring el. brand, thera gard the fortinga at han skulle
oy skinnas öller brinna RK 2: 8917. — mot erläggande
af tösen befria från plundring, brandskatt», fortingado
nogor tw horodo thär RK 2: 8768. — fortlliuga
HÍk, göra öfverenskommelse, komma öfverens, vtan
han fortinger sigh medh ämbetet SO 110.
forthiäna (-te, -ter), v. [Jfr Mnt. vordßnen] L.
1) förtjena, genom tjenst el. arbete förvärfva, forthiänte
ganible karliu iosep nakat mz sinn äruodhe Bo 18. ib 14.
wilia hawa siin löön, för Un the Sre forthiänt MB 1: 92.
Bir 2: 37. 2) förtjena, göra el. visa sig förtjent af.
äuinnerlika gudz ovinskap ther mz forthiäna Bil 598.
liwazske düdli iilla slagh forthiänte han Bo 193.
trans-agoras hafdho thz wäl forthiänt thz alexander hafdlie
bonum bränt Al 1723. iak thänkte aimath hafwa
forthiänt fore mina niödho ib 4207. KL 317. Bir 1: 185,
3: 69. MB 2: 110. jach fortiänte aldrig annath än
göth aff bonum BSll 5: 116 (1506). 3) genom
återtjenst visa sig förtjent af, vedergä/la. vilin ij mik
thz til äro gifna iak vil thz for thiäna miidhan iak
ma lifua Fr 2866. h 1643, 2264. BSll 5: 59 (1505),
115 (1506), 169 (1507). jag vill thot gcrnc forskullo oc
förtiono ib 151 (1507). ib 420 (1510). aldrigh ... ma
iak thz forthiäna mz idlier tha tim halp thär lifuith
mik Iv 5610. her wtinnan ghörer, som min troo är
til odher, och jach wil synnerlige fortiena medh cdor
BSll 4: 247 (1500).
forthiiinist (för-, forthiensth), f. [Jfr Mnt.
vordènst] 1) förtjenst, förskyllan. mik ey äpther
mine forthiiinist görandes Lg 3: 594. ii 663. SO 82.
2) återtjenst? bidlier jach idher ganstli ödmyklige pa
all forthiensth BSll 5: 115 (1506).
fortlirugha (förthrwa), v. genom trug el. hot
fördrifva, högli han^s hesta wtli ok hög hanss swena
ok fogetther alla förthrwadho aff then förläning, som
i hadhen honom förlenth BSH 5: 512 (1514).
forthrutin (forthrotin. förtrothin), adj. [Jfr
Mnt. vordroten] uppblåst, öfvermodig, trotsig,
uppstudsig. theniie är tryskir ok fortrutin (protervus et
contumax) MP 1: 263. superbi et elati liögfärdoghe
oc förtrothue Su 126. the som fortrutne waro oe
högfärdoge ödhmiukados Bir 4: 7. Ans g 233. the
värö fortlirotne oc vanwyrdho hans ordh ib 247. war
genstridlioghir oc forthruten ST 245. Bir 5: 82. Lg
3: 122, 137, 140. wm än jak swa wsal oc fortruthin
wordhe at jak wil försaka ällir glöma min g mill Su
208. Jfr fortliryta.
forthrntinhet (-trutinhet), f. öfvermod, trots.
jr 84.
forthrutlikor (fortrutligh), adj. [Jfr Mnt. [-vor-drétlik]-] {+vor-
drétlik]+} besvärlig? scal tu ekke dröffua the änkiona
mz thinne fortrutlighe script. Lg 3: 8.
fortlirykkia (för-, fortrökkia-, -trökta RK
2 : 902), v. [Jfr Mnt. vnrdrucken] 1) trycka,
påtrycka? marskens incigle han ther fortrügte (trol.
dock för ther for trögte) RK 2: 5143. 2) stöta
bort, tränga undan, wil liwar annan tha fortlirykkia Al
9686. 3) nedstöta (från hästen rid trekamp), huar
thera vilde en annan fortrykke (Cod. A thrykko.
C I) KF nidor t.rykke) Fr (Cod. B) 1676. 4)
förtrycka. hatade oc förtrykte tlio swonska PK 239.
droztin vil micli altiidh fortrykkia RK 2: r,280. ib
902. Lg 3 : 344. 5) undertrycka, haffuer . . . then
vngo koningon . . . fort.rycht, niderlagt oc tiil engto
giort. the lag, som sancto olaff koning gafif them i
norge BSll 5: 172 (1507).
forthrykkilse (för-), n. pl. förtryck, aff
wth-länska manna förtrykkilse SD 5: 2os (öfvers, fr. si.
af 1400-talet).
forthryklling (förtryckning), f. förtryck,
förtryckande. rijkens män til försmiidilse och
förtryck-liing BtRK 104 (1436).
fortliryta (för-), v. [Fdan. fortrydo. Jfr Mnt.
vordreten] 1) besvära, plåga, räcka ledsnad, väcka
trötthet, med dat. el. i dess ställe ack. the bät.ra then
tliörst thorn for forthrööt Al 5026. tok sonenom thz
fortliryta (ledsna et. tröttna dervid) ST 275. ib 320.
honom forthröt tha länger bidha Al 7999. RK 1: 3476.
tha fortröt thz the hälada soina ib 1651. en riddare
äldre dust for tröt ib 1103. ib 3444. andra fortryte
(andre äro ovillige) thorn holla mz taak ib 2: 7299.
— lata sik fortliryta, låta sig förtryta, finna svårt
el. obehagligt, undandraga sig (något ss motbjudande
el. under ens värdighet), ödhniiuke herrnn ther liit
sik onkte fortliryta Bu 70. 2) väcka ånger, med
dat. el. i dess ställe ack. för the koma liädhan scal
them fortryta (skola de ångra sig) RK 2 : 3973. thz
scal annen ware forthryte ib 3591. 3) räcka harm
el. förtrytelse, förtryta, med dat. el. i dess ställe ack.
tok thz hans horrom oc förstom j rikono mykyt
fortliryta ST 412. thorn matta förtryta at tlio matte
aldrig laghen uiwta 11K 2: 1582. ib 1970, 3: (sista
forts.) 4481. — lata sik forthryta, misstycka, the
loto sig tha ey fortryta at konung karl sin land
oc slot väl nyta It K 2: 9301. MD (S) 276. 4)
tryta, folk och haaffiior bonum intlio förtryther It K
3: 3452. — Jfr forthrutin.
forthryzker (-trysker), adj. trotsig, thän som
fortrysker är ath han ey wil staa the hiilgho kyrkio
lydhno jr 52.
fortlirötta, v. trötta, uttrötta, tha maa ban snarth
fortröttho oss IIS1I 20: 9» (1507).
forthunga (pres. -er för -ar BnH 5: 282 (i5os)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
