- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
332

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - franvända ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

framända

382

fresta

MB 1: 49. 2) skilja (från), aflägsna, alla synder
frawända raannin fra gudhi MB 1: 470. 3)
af-väncla, vända (någons) håg el. hjärta, förmå till affall.
suaraþe sik þat haua giort som rattan cristen inan
ok oigh fra vändan tel nokra villo Bu 421. at han
aldro ma wardha frawändor aff sinne åstundan til
sälighheet MB 1: 91. — med dat. och aclc. symon
magus hafdhe frawäut sancto petro alt antiochio folk
Bil 355. een prouaster franuändir gudhi ib 867. Su
424. seandis nichanorem sigh framändan MB 2: 323.
tha wordho manghe ... aff jwdhomen fran wändhe
theras willo Lg 3 : 440. — abs. part. pret. bortvänd
från Gud och det rätta, förvänd i sinnet, här nw
huru franväude (aversi) the ära Bir 2: 76. ib 3:
369, 387. them hon fan stranga oc franwändna (för
franwända) Lg 3: 505. 4) bringa utom sig el. ur
fattningen, förvirra, drykkinskaper ... fra wändo
(aHenat) swa hwghin och binder at mannin wet oy
sik siälfwan Ber 87. — franviillda Sik, vånda
sig bort från. med dat. om thu fra wändher tik
honom LfK 107. — refl. fraiiviiudas, vända sig
bort från, afvändas från. med dat. gudz vredho
fran-wäudis (aversus est) israels folko MB 2: 20. — Jfr
i frau vända.

franviillda (frauända), /. bortvändande,
aflägsnande. thin frauända fran gudhi oc rätto tro til
troldom MP 1: 146.

franvändllse, n. pl.? bortvändande, franwondilso i
fraa syndene Lg 3: 71.

frauviinkia (fraa wenkia), v. [Jfr Mnt. wenkcn]
eg. bortvinka? bortvisa? mith hiärta skal rätferdughot
tenkia ok alla falskhet fraa wenkia (labia mea
de-testabuntur impium) MD (S) 211.

fran/ (frans Bu 172), /. [IsI. franz. Fr. france]
1) Frankrike. Bu 172. Bil 300, 342, 380, 383. 2)
Franska, ena book man kallar swa a franz lv 4322.

frauzois (franzces. frånses, franzoos Fr
(Cod. B) 1229. -ar), 111. [Isl. franzeis. Mnt. französ.
Ffranska franceis, francois] Fransman, the som bygdho
j valsko thungo kalladus franzcesa Bil 625. för gik
. . . franzsosa väld öfwer romara rike ib 758. tappado
fransesa römska riko ib 759. marghin stoltan franzeis
Fr 1229.

franzesare (fransesare), m. — franzeis.

fransesara kalla han (staden) rem Lg 758.

frauzcskar, m. pl. Fransmän, gannil sidwänia
romara ok franzeska KS 71 (174, 77). Jfr franskar.

frar (komp. fraare), adj. [Isl. fràr] karsk, vaken.
standiu wp j respousoriis oc vcrsomen ... at the
maghin thäs qwämme]ikaren oc fraare wara Bir 5:
61. Jfr arfra.

frazau (fratzan. frazzan), /. /råssande,
fras-seri. ban väfs j frazzan (comessationibus) MP 1: 263.
for ouir måtto frazan ib 267. tämplet var fult mz
skörhot oc kräsliga fratzau MB 2: 295.

frazare (frazsare GO 132. fradzare: -in MP
1: 8; -a ib 19, 53, 190. fratzsare: -en Su 370.
fradzsare: -ana Su le), m. [Mnt. vrasor, vratzor]
fråssare. mz drinkarom oc frazarom Bir 2: 163. MP
8, 19, 53, 81, 190. GO 132. Su 16, 126, 370, 460.

frazirska (frassirska), /. fråsserska. Lg 3:401.
freadagher (-daghin KL 269; Bo 220; MB l:

69; VKR nr. freodagher: -daghin SD A’S 2: 172
(1409). fredagher. freedagher: -daghin Bir
4: 15. freydager. fregedager: -dagen SD 6:

156 (l349? gammal afskr. ), 157; -dax BSH 5: 462
(i5ii). fräghedagher: -daghin SD fiTS 1:136 (1402).
friadagher: -dagh SD 4:505 (1336). friedagher:
-dagh Lg 3: 522. fridagher: -dagh BSH 5: 435
(1511)), m. [Isl. frjàdagr. Jfr Mnt. vridach] L. fredag.
vm freadaghin KL 269. siwnda dagh kalladho hedhne
romara diem veneris oc waro forfädher fredagh aff frig
drötning odhins kono MB 1: 68. ib 69. Bil 281. SD 6: 156
(1346? gammal qfskr.), 157. KL 335. Bo 220. Bir 2: 334, 3:
304, 4: 15. VKR III, 62. It K 2: 2702. Lg 3: 522. i froydagx
drogo the allo til skcps BSII 5: 462 (1511). i fregedax
uath ib 225 (1507). fät sannaþes bänne frodaghon
langa (långfredagen) Bu 73. — sa namn. SD 4: 505
(i336). — Jfr lauga-, lnatskuts-freadagher samt
friggedagher. — freadags alinosa (fredagx-),

f. stiftelse för utdelning af almosor om fredagame.
gaff hon . . . hälfftena i fornempda stenhus ok tompt
til sundagx almosoua oc frodagx almosona som gifs i
bykirkionne SJ 120 (1443). aff fredax almosonna
for-stendarom ib 275 (1459). ib 151 (1446). — freadags
nat (fredax-), /. fredagsnatt. MD 32, 65.

frest, se friist.

fresta (frästa, -ar, -adhe, -adher. pres.
frester Ber 180. impf. freste RK 2: 4S63 (i rim med
bäste), 9306 (i rim med gäste). fräste ib 9264. frjatä
Fr 8), v. [Isl. freista] 1) pröfva, försöka,
görajor-sök med. helena wilde wiis wardha liwilkit korssit
wars herra waro oc lät fresta them olikasto först Bil
87. lot alcxauder thetta frosta Al 3224. ther war tha
frestath marght got sw[ärdh] ib 3325. the willo thera
swerd gerna fresta vpa the hedna taffwosta RK 1:
137. ib 2: 9264. frestar ceth tekn MB 2: 88. frosta
huath han thik hiälpa ma FI 1225. fresta hwru ison
är tröst Al 2200. ban wil frosta om thz ma dogha ib
9166. frestado om bredan boet RK 1: 3093. KL 240.
Bil 274. lot han aff drosten fräste (d. v. s. fråga
drotsen) om han wildo bonum ffaa tho slot han haffde
aff riket taa RK 2: 5681. at man medh daghtingan
freste ib 4863. mz swärdh ok spiwt monde thz frästas
Al 5094. — försöka, inlåta sig i, gripa sig an med.
med ack. frestar (attemptat) han omöghelik thing Su
17. örlögh mz mik frästa Al 4826. ther Hero äwintyr
frjstä Fr 8. — försöka, bjuda till. med inf. jak
frestadhe en thwom ok thrcm sinnum jnganga Bil
455. — abs. til gak thy ok fresta (conare) Bir 1:
275. 2) pröfva, sätta på prof, försöka, med gen.
guþ frestar Jiin (probaris) ok svikar þik eigh Bu
489. — med ack. mz blodsot oc pestiloncia han (Gud)
thorn freste (hemsökte, ansatte) RK 2: 9306. — (af
misstroende) ]]röfva, försöka (någons andliga
beskaffenhet el. egenskaper), thu . . . frestade (tentasti)
them som sighia sik vara apostolos oc ey ära, oc thu
fan them lyughara MB 2: 335. — försöka, fresta.
man skal ey fresta gudh MP 2: 56. israels sönir
frostadho gudh MB 1: 325. 3) fre sta, locka, söka
förleda, med ack. nar diäfwllin frästar thik Bir 1: 213.
hon frestadhe lian ... til fulan last ok ledhau lusta
Bil 353. MB 1: 136, 137, 138. Ber 180, 181, 182. frästande
hau af världz äro oc manna lofui MP 2: 56. frost-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free