- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
333

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - frestan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fresta»

333

adhe han (o: diafwllin) Taru herra af gula som är
oskällikhot i mat oc dryk Bo 48. ib 49. MP 2: 55, 57.
— abs. ledo christum tel ökna at fasta ok fresta Bu
206. 4) pröfva, röna, erfara, göra erfarenhet af,
lära känna, j faan thz väl bradhelica frosta RK 2: 3902.
ib 5745. min wilia faar iak ey tha frosta (lära känna det
som jag vilt) Al 9088. — fresta sik, pröfva sina
krafter. rid heller en annar stadz oc fresta tik Di 17. jak
will . . . fresta mik wid didrik konung ib 58. —
fresta til, försöka, han frestadho til mz alla lista
Al 5459. Jfr tilfresta. — fresta vidlier,
försöka, bjuda till. med inf. frestadho iudha widh at
byggia op i gon ierusalem MB 1: 21. ib 295. — abs.
Bo 240. — Jfr vidherfresta. — Jfr a-,
befresta, samt ofrestadher.

fresta», f. [/s/. freistan] försök, the sta j minne
thiänist ena stund ... for vtrönilso ok frestan skuld
Bir l: 45. Jfr a-, Yidher-fresta».

frestare, m. [/si. freistari] frestare, frestarin som
är diäfwllin Bo 48. MP 2: 55.

frestilse (frästilse KL 239; MP 1: 19, 230; G ers
Prest Ini. frästelse. dat.pl. frelstilsom för
frest-ilsom MP 1: 229), n. vanl. pl. och f. 1) prof.
thz (svärdet) war i stora frästelse Di 86. 2)
försökande, frestande, sidhan kallas thon stadhon
frost-ilse, thy at israels sönir frostadho gudh MB 1: 325.
3) frestelse, gafs widh ängin frestilso Bil 620. the
varado han widh mangh frestilso Pa 21. til hiälpa for
hwario frestilso ib. sighia ney gen all frestilse MB
1: 138. stark var thässin frestilsin ok alt ofhardh
Bo 123. Bil 711, 783. Pa 15. KL 188, 206, 207, 239.
MP 1: 19, 229, 230, 2: 55, 56, 57. Bo 48, 94, 107. Gr
318. Bir 1: 188, 371, 2 : 88, 119. Ber 180, 181, 182, 183.

Jfr diiifla-, syuda-frestilse. — frestilsa våp»
(frestilse-), «. vapen med hvilket frestas, hans
(djäfvulens) frestilso wapn (arma tentationis) brytas
Ber 180.

fresti», adj. [Fnor. froistinn] hafvande lust att
försöka, viljande försöka, frestin at finna nokot aff
sins barns benum Bil 362.
frestinark, se friistmark.
frestning (frestnig: -igom Bu 135, 206. pl. -ar),
f. [Jfr Isl. freisting] 1) försökande, försök att sätta
pa prof, frestande, thu far mz frestningum oc
hegg-oma Bil 349. 2) frestelse, fräls af frestnigom Bu
135. thola frcstning MB 1: 136. Bu 206. MB 1: 138,
233, widh tholika frestninga räddis månge Bil 402.

fria (friia. fri. -ar, -adhe, -adher), v. [Mnt.
vrion] 1) fria, befria, frälsa, wiliom wi . . . jeppa
... aff the feygdh friia BSU 1: 195 (1387). friade oss
aff allo ondho MB 2: 196. ib 242. frias oc frälsas aff
allo ondo Su 325. 2) inlösa (pantsatt egendom).
wilde fornempde andris wikhoff fria sin gardh, tha
sculde han lösau for trätighi (30) marker innan solsätor
SJ 137 (1445). 3) befria frän juridiska
förbindelser, öfverlemna med full eganderätt, at . . . jak
kunne hanom thet äkko fri for hwariom månne
SD KS 1: 200 (1402). kunde oy friä ok eghnä for:da
horrä boynto niclissou thot godz i hulterstadha,
som han honom salt häfde ib 534 (1406). ware thot
swa ath tässo fornämpda godzen i nokra handa
maatha förhindrat wordo älla meth nokrom rät af-

ginge, tha binder iak mik ok mina arfua honom swa
got godz i gen faa til then dagh iak honom tässom
fornämpda godzen friath gither ib 31 (1401). förra
... än ban haffde friat domkirkionne ceth godz ib
644 (1407, gammal afskr.). swa länge at han friar
sancto henric thot forsagda . . . godz ib. ib 2: 366
(1411), 401 (1411). ath fri ok hembla ok orgrant göra
thot fornempdä goz ib 1: 314 (1404). ib 334 (1404) o. s. v.
— Jfr uiulfria. — fria sik, fria sig, frälsa sig.
haffde han niiffst them, tha haffde han friat sik
Lf K 147.

fria (friia. ffryya), v. [Mnt. vrien] begära till
äkta, fria till. tho sköna vienna ffryya MD 446. oppa
thäntidhen skullo hwar friia oc fästa sina eghna
släkt Lg 3: 663.

friboriu (frii-. frij-, friborn. friburen MD 499;
-burna Di 286), adj. eg. friboren, födcl af fria
föräldrar ; af frälseslägt, af adlig börd, adlig. riddara oc
andre friborno män V AII 24: 323 (1454). ath alle friborno
mon skole vt vid therass frälsso BSH4: 198 (1495). samen
kalle rikesins radh oc fribornemen alle RK 2:2959. en
frij-boren man slogh ou borgharo i häll ib 3 : 2830. the
fri-bome wille haffua riddaro slag ib (sista forts.) 5101. ib
1: (LRK) s. 221, 2 : 868, 5387, 9493, 3: 2833. MD 499. Di
286. MB 2: 218. Lg 219, 291, 3: 695, 712. friborno oc
frälsismen FM 53 (1457). riddara friborno oc
frälssos-män BtRK 150 (1442, orig.). klärka, frijborno män’
och frälsismän ib 138 (1439). medh flere gode
friborno oc freises mon BSH 4: ill (1486). friborna
frelssesmen bönder och landbo ib 3: 46 (1452). alle
friborno frelsosmen som i the len bo ib. riddero
friborno frälsemen köpstadzmen ib 284 (1470). clercherij,
friiborne, frelsosmen, köpstadzmen ib 5: 33 (1505).
menige klerchrie, friborne frelssismen, köpstadzmen ib
76 (1506). alle klärkie friborna mon oc menoghe
al-mogha ib 3: 294 (1470). är han ridder, eller
ridhor-mans inan, knape, frijborcn man ollor swen ib 5: 625
(1520). fribornom oc skatthabondom PH 2: 123 (1440).
skal ther tha komma alle lagmen oc hwar there
skal haffue med sig vi friborne men oc vi odil bönder
aff huar lagsagu HSB 18: 90 (1497). nagra aff tho
gode infödde frijborne mon som han ther wid handone
haffuer pa slottit ib 70 (1497). vi . . . heise oder
wel-bwrduge men erie tweson . . . mickol nielson med Hero
godo friborno men som nw äre pa stok(holms) slot
hoss welbyrdug man war höffwidz man her sten
stwre ib 71 (1497). — ss titel i förening med ett
namn. medh hedharlikom oc fribornom (nobili) månne
herra matisse halztani, domproste i västirars SD 6:
168 (öfvers, fr. 1441). friborn man bengt hammar SJ 172
(1448). — Jfr välborin.

friþa (frij PM 15. -ar, -ape), v. [Isl. friia]
L. 1) skaffa fred åt. thän sanne fridzmannin . . .
som alt mankönit wildo frida oc säta mz gudh oc
änglomen Lg 66. 2) freda, skydda, försvara, gud
frido henna siäl aff pino oc nöd RK 1: 1135. jak
fridado rika oc fatoga alla ib (LRK) s. 229. fridha
ok främia godha män KS 14 (33, 15). wara vndordanä
fridhä SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 378 (1344,
nyare afskr.). thon andro honom ey fridhar äller
frälser PM 51. wilyandis frij sin del ib 15. — Jfr
ofriþa, äfvensom fridhga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free