Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fulriklika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fulrlkltka
358
fultroin
fulriklika (ful rikelika), adv. [isl. fullrfkuliga]
mycket dyrbart, mycket präktigt. Al 3400.
fiilsander («. ful sant. fulsath RK 1: 2873),
adj. [/«/. fullsannr] fullkomligt sann. miin ordli wänter
iak fulsan at wara MD 95. — n. flllsant, adv.
fullkomligt sant, mycket sant. ij liafwin herra saght ful
sant Al 1857. RK 1: 2873.
falsar, n. L.
fulsara (fulsaare), adv. mycket svårt. RK 2:
s. 361.
fulsigllia (fulsaghia ST 269. part. pret. n.
ful-sakt Bo 248. fulsaght Al 582. fulsighat Bo 201),
v. fullt utsäga, med ack. thz kan ängin fulsighia KL
350. Singiu gitir fulsighat thera vidhirmödho Bo 201.
Bir 2: 128. Iv 662. Al 582, 3616. ST 217, 269. — med
prep. af. hwa mon gita fulsakt af (hvem kan fullt
utsäga el. lemna en fullständig skildring af) thässo
glädhi Bo 248. Gr 299. Al 3338. Su 413. — med en
sots inledd af huru. Su 460.
fulsinnogher, adj. som är vid sina fulla sinnen.
011 fulsinnogher (gensatus) maan Su 174.
ful sirla (fwl serla), adv. mycket sent (på
aftonen). han kom fwl serla for en stadh Ml) (S) 301.
falska, se folska.
fulskapadher, adj. ful/skapad, till fullo skapad.
MB 1: 38.
flllskarppr (full skärper), adj. myckel skarp,
mycket sträng, mz brotlegom hålla full skarpan rätt
RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 273.
fulskriva, v. 1) fullkomligt af måla. MD 103.
2) fullt beskrifva. Al 9163.
fulskyt (-sköth MD 13. fullskyt ib 94), adv.
[Isl. fullskjött] mycket snart. Iv 1827. MD 13, 94.
flllsla, v. genoniprygla. ST 305. MB 2 : 289.
flllsliit, adv. helt och hållet, alldeles. RK 2: 5105.
flllsnart, adv. mycket snart. RK 2 : 8890, 9254,
9514, 3: 29. Di 266.
fnlstarker (full stark RK 3: 3095), adj. fullt
stark el. kraftig. MB 1: 101. — mycket stark. Iv 168.
Al 55, 927, 9200. RK 3: 3095. — nog stark, pröfwin
ij idher at wara fulstark at ij thörem (för thorén,)
möta a the mark Al 1699.
flllstopa (fulstoppa MP 1: 115, 256; Bir 4 : 209.
fwlstoppa Ber 103, 129, 176. fulstupa Bir 1: 240;
Ber 10; Su 416, 425, 458), adj. ymnig, öfverßödande,
rik, stor. giuir idhir . . . mina fulstoppa välsignilse
MP 1: 256. giuir thik fulstopa hugnadh Bo 15.
blodz-sins wtgiutilse som swa fulstopa var ib 203. alt folkit
häfde fulstoppa drikka MP 1: 115. vi maghum
fulstopa ösa gudlikit vatn ib 116. jak hauir siälwir
ðfrit oc fulstopa j allom thingoin Bir 2: 28. hwat
ey hafdho the petrus ok paulus fulstupa (copiosam)
mins anda sötma ib 1: 240. ib 101, 117, 197, 241, 327,
2: 44, 118, 169, 231, 3: 108, 223, 410, 4: 209. MP 1: 15,
32, 2 : 49. Ber 10, 129. Su 73, 181, 416, 425, 458.
munnin tala gärna af thy som fulstopa är j hiärtano
Ber 30. ib 103, 176.
fnlstoplika (fulstuplika Bir 1: 327, 330; Su 449.
fulstupplika Bir 1: 269; ST 415. fulstoppelika
Ber 284. fwlstoppeliea Lg 3: 7o), adv. ymnigt,
öfverflödigt, i ymnigt el. rikt mått. wtflöt olian swa
ful-stoplica KL 46. giwande fulstoplica almännelikit got
Bo 110. Bir 1: 269, 327, 330, 3: 33. ST 415. Ber 284.
Su 449. Lg 3: 70. — mycket, i hög grad. mödha mit
köt fulstoplika (abundantius) Bir 1: 321.
fulstoplikor, adj. ymnig, riklig, fulstoplik
väl-signilso Bir 2: 338. Su 448.
fulstoplikliet (folstoplikhet Bir 3: 386), /.
ymnighet, iifverßöd, rikedom, j wärldz thinga
fulstoplikliet Bir 1: 274. ib 95, 2 : 240, 3 : 386. MP 2: 142. j
fatikdom och j fwlstoplikhet Ber 70. ib 124.
fulstoppa (-adher), v. uppfylla, vi som
ful-stoppadlie ärom mz syndomen Bo 82. ib 204.
fulstor (-stoor Al 4560. fwllstoor RK 3: (sista
forts.) 4911. fwll stoor ib 5659), adj. mycket stor.
Al 4560, 5482. RK 3: (sista forts.) 4911, 5659.
fulsvara (fwll swåre), adv. i mycket hög grad.
gik aff them ond lucth fwll swåre RK 3: (sista forts.)
5324.
fulsystir (-siister), /. helsyster, som däkinsins
fulsiistcr är DD 3: 25 (1418, nyare afskr.).
fulsiidha, adj. L.
fulsiil, adj. fullkomligt säll. Bu 50.
fnlsiire (fullsäri L. fulzäre SD 4: 408 (1335,
nyare afskr.). fulsare), n. L. fullt sår. SD 4:
408 (1335, nyare afskr.). for j [l] fulsäre’ som han
slogh powal mannis fää drongx näso ginom BtFlI 1:
135 (1506). för ij [2] fulsäre som han slog erich
laur-isson ib 139 (1507). for i [l] fulsare som han slog henric
ania ib 143 (1507). slog . . . henric henricsson ij [2]
fulsäre och iij bloduite ib 146 (l50«). ib 210 (1506), 267
(1508).
fiiltaka (fultake Di 21. fultagha Bir 4: 95;
Di 265, 269, 290. fwltagha MB 2: 77. fulthagha
Di 280. fultaga. fwltaga RK 3: (sista forts.) 4733.
fultage Di 31 o. s. v.), adj. [Fdan. fultage] X)
fullt duglig, fullt i stånd, huilke fultaka (sufficientes)
warin wärlzlichom horrom tiltala j clostirsins ärindom
oc thiäna oc vndirliitta abbatissonna thunga VKR 4.
Bir 4: 95. 2) mycket duglig, dugtig, kraftig, efficax,
fultaka GU T. drapo widli n män alla starka oc
fwltagha MB 2: 77. en godher drängh ole fultagha kempo
Di 265. ib 19, 21, 31, 81, 85, 86, 110, 111, 114, 116,
148, 157, 158, 200, 217, 256, 269, 280, 290. RK 3: (sista
forts.) 4733. 3) dugtig, väldig, häftig, slogos ith
fultaga badh MD (S) 260.
filHakor, adj. - fultaka 2. han war rikcr oc
fultakor Di 13.
fnltakiii (fultagen Di 131, 132), adj. [Äldre
Dan. fultagen] = fultaka 2. fultagen i allom lekom
Di 131. ib 132.
fultal (fultall SJ 380 (1471). full tall), ».
fullt belopp, kendis ware wel betalede til takko oc
fulla nögio oc ful tall SJ 367 (1470). till fulla nögia
OC full tall ib 375 (1471). ib 380 (1471).
fllltijia, adj. L.
fultroa, v. 1) fullt tro, fullt lita på. med dat.
war trygli oc fultroandhcs minne loffwan Lg 3: 272.
2) nog tro, nog föreställa sig. tho gliidhias alle aff
käte stoor at thz ängin man ful tror Al 9158.
fult.roin (-troen. fulthrohin ST 473.
fol-troin), adj. 1) fullt trogen, fultroen weil Ml) (S)
296. gudhi foltroili Bir 2: 10. KL 198. ST 473. 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
