Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fundacionbref ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fundacionbref 360 fylghi
aat ängo Bo 159. tho vanskadhos i thera fundom ib
149. tilbör os at thiinkia ok sinna nakra nya fundir
til at skatta rikit Bir 3: 430. at thänkia oo finna
kloka funde ib 469. konungen fan swa mango funder
(gjorde id många påhitt) BK 2: 1770. Bir 1: 70,
209, 2: 163, 207, 330, 3: 241, 311, 359, 363, 440. MP
1: 72. MB 2 : 74 , 294. Su 162. A! 6376, 6437, 9362. UK
3: 2001, 2505, 2773, 3756. wthan alth swik fwndlior
och hiälparedhc ST) 5 : 209 (öfvers, fr. si. af
1400-talet). — Jfr diiivuls-, faghnadha-, fiighins-,
glädhis-, in-, sam-, syitda-fuud, butu-, strand-,
vatn-, viigha-fynd, samt fonder. — fundar
luter (fyndar-, finda-. fyndaloter), ro. L. —
fiinda lön (fynda-), n. pl. L.
fundacionbref.’ n. stiftelsebref. som the fundacion
breffua (trol. skriffel för bref) vtuisa som ther vppa
ilro giordli SJ 316 (1464).
fundament, n. [Lat. fundamontum] grundval. Su
163. oth fwndamänt oc grwndhwal til alt renliffwo
Lf K 24. lostaris fundament MD (S) 293.
funder, m. [/s/. fundr] sammanträffande, möte.
ther thik liär ledde a min (Cod. A mina) fund (mig
till mötes, till mig) Iv (Cod. B) 178. j thenna fundh
BK 2: 4254. (Det enkla ordet synes emlast i de båda anf.
ex. kunna med någorlunda stor säkerhet fattas ss m.; men
till funder, m. kunna föras flere af de under fund
upptagna ex., i hvilka af ordets form el. bestämningsord icke
kan slutas till bestämdt genus, eller valet är lemnadt
öppet mellan mask. och fem. el. mellan mask. och
neutr.; särskildt på flere af de ställen, hvarest ordet
förekommer i plur., kan det ej med visshet afgöras, om det
är mask. el. fem.) Jfr llüka-, koppo-, Saill-fuilder.
fundera (-adhe, -adher), v. [Lat. fundare]
grunda, grundlägga, lägga grundvalen (till något).
han (staden) är funderadhor (d. v. s. hans grundval
är) aff saffiir Su 137. the hälgha kirkia fundoradh ok
bygd owir christum Gr 300. — grunda, börja
upp-bygga, grundlägga, genom gåfvor lemna bidrag till
inrättandet af, inrätta, stifta, togli sigh före wpsala
kyrkio . . . som forna kononga hans förfädhor oc
bördhamen funderat haffde Lg 3: 344. än tho som
klostrit fundera formagho oy vanlika alt klostrith oc
gardhin fullelika fulkompna j stuntom tyma VKR 74.
äpter thet ath klostrith är bygd oc medh vmpnyngo
goze begafuath af them som klostrith fundera ib 75,
j allom oc hwariom eno j sancti saluatoris clostrom
nu funderadhum swa oc j them som framdelis wardha
funderadh ib 6. Bir 4: 38, 46. hwar en persona aff
foresagdom, som först fundera clostrit ingangandis j
thenna renliffnadin ib 31. ib 33. a eenno prouento
wägna, som herra hannes westmodzson ok gabriol,
lians brodher . . . funderadho SD KS 1: 78 (1401).
wara frw altare, thot som nw nylelika i strengenes
domkirkio fundorat är ib 319 (1404). ib 322 (1404), 675
(1407).
flindogher, adj. [Mnt. vundich] fyndig, slug, listig.
månge äru sniolle til wärldinne ok fundoghe til sin
vilia ok astundilse Bir 1: 285. o thu fundoghe räfwer
Su 409. Lg 3: 503. vakta at thu vari äkke aat annars
vmgango äntigia fundoghir speiare älla ok fulottir
domare Bo 123. Jfr ilfuudoglier.
funter, se fonter.
fuutkar, se fontkar.
fus (foos), adj. [Isl. fiiss] 1) villig, begärlig,
ifrig (att få el. att komma till), til dyghdli oc äro
waro tho fws Iv 8. the iomfru var til hästen fws
ib 3846. til india war han mz örlögh fws Al 4302. ib
10438. hwar äpter war thu hingath fws ib 8894. the
waro til stridha badho fws ib 3266. som äpter goze
war mykith foos ib 6922. 2) kommen till styrkaT
än barn waaro ey hälder för fus (Cod. A föör 113)
än nw, tha war pinlikt at mista marght thz the
sagho lostclikt oc gato ey fangith MB 1: (Cod, B)
536. — Jfr framfus.
fyghle, b. [S». dial. fyle, fugle. Jfr Fnor. fygli]
koll. foglar, fjäderfä, alt swart fyglilo MB 1: 359.
fyl (fyll L. föl. föll), n. [Isl. fyl] L. föl. GO
1014. thz är opta häst som gniigiar som föl ib 879.
i folie och et föll BSII 19: 168 (1506). Jfr lläst-,
mar-, skiut-, sumar-fyl. — fylsvat, /. L.
fyla (fyyla. -te, -ter?), v. [Jfr Mnt. vulen.
Jfr ock Isl. fýla, /.] orena, smutsa, ther komo llughur
ok fylto alt hans sår KS 41 (107, 45). the fyylto thit
änlito mz slem oc spoth ST 175. hans hälgha liofwa
änlite war fyyl (trol. för fyylt) oc wanhamat som a
spitälskom maune ib 172. Jfr befyla.
fylghaktoglier (fölgacktuger. fölgaktig.
fölgachtig: -ige BSll 5: 33 (1505). fölacktig.
fölafftig. folgaktuger. folgactig: -Ige BSII
5: 138 (1507)), adj. [Mnt. volgohaftich, volgachtich]
1) följaktig, ledsagande, med dat. at värö eder
fölg-acktuge medh theres hcster BSII 5: 149 (1507). soln
honom schole vara fölafftige ib 237 (1508). 2)
rättande sig efter, hörsam, lydig, med dat. at j them
oc ther vthi hörughe och folgaktuge waren BtRK
150 (1442, orig.). vij woliom wara lydoge, hörogo och
fölgaktigo ... her homing gad, elccto tiil liiicöpwng
BSII 5: 176 (1507). Í6 33 (1505), 138 (1507). 3)
behjälplig? wara oss fölacktigo saadant . . . fordarff
wtaff at wäria FM 125 (l50l).
fylghaktogliet (fölgachtighed), f.
hörsamhet, lydnad, at the skole vara eder tiil wilie tliienist
och fölgachtighed HSH 19: 118 (1506).
fylgllj) (fölghþ L.), f. [Isl. fylgff] L. följande,
ledsagande, följe, mz twäggia skara fylgdh MB 1: 226.
Jfr hein-, inä])-fylgh{).
fylghe (fölghe. fölge. fölie. folgie), n. [hl.
fylgi] L. följe, sällskap, far sin vägh mitþ bätra
fölghe än han vänte Bu 19. kom eet leion ii fylghe
mz þöm ib 71. ib 77, 135. Bil 52, 409. KL 283. Bo 164.
MB 1: 225, 243. Bir 1: 261, 3: 237. MB 2: 21. gaar
alla hälgoua fölie fran idher Lf K 148. föliet thora
gaar fran them ib. som i therra fölghe äru BSH 1:
131 (1371). tiil fülgis vth skickandis sworigos odlingar
och thro men BSH 5: 624 (1520). i hans ärliga folgio
ib 625. Jfr miidhfylghe. — fylghia fal
(fyl-ghä-), n. L. — fylghis brodhir (fölgisbrodhir),
m. kamrat, stallbroder, gaffwo the honom til hedhors
xxx fölgisbrödher (sodales) MB 2: 115. — fylgllis
laghi (fölghis laghi), m. följeslage, stallbroder.
som thera fölghis laghi sculdho vara Bil 869. Ansg
187, 189. ängillin ther en är af brudh gommans
föghils-laghom (för fölghislaghom, sodalibus) Bo 112.
fylglli? m. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
