Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - färgha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färgha
372
fäst
ii 7870. 3) färg, färgämne, tog han färga oc
malade anlitit Tpa weggena Di 167. göra lacham thz
är fàrgha PM XLIII.
färgha (pres. -ar, se nndfärgha. part. pret
-adher), v. [JV. färga. Fdan. farge, færge. Mnt.
varwen] färga, wart färgadh mz manna blodo rödh
RK 1: 908. Bir 3: 274 , 289, 5: 45. Jfr nndfärgha
samt rödhfiirghadher.
fiirgliare (fargere), m. [Ar. fargar. Äldre Dan.
fargere]./aryare, målaret the skioldhe, som paa holckcn
skwlle, them kan wy jngen lwde (för lunde?) faa
ladeth giorth for ther er jngen fargere j byn FM
204 (1504).
färia, f. [lsl. ferja] L. färja, tha kom them con
färia ij geen FI 730. Di 42, 177, 241, 242. wiidh
op-höga fä rya RK 3: 1763. vid färenär op i dalona BSH
5: 290 (1508). — färio karl (färie karl Di 300.
färia kar: -kärren ib 24i, 300), m. [lsl. ferjukarl]
färjeman, den som fortskaffar öfver en flod, ett sund e. d.
FI 750, 757, 1927, 1944. Di 241, 300. var färiokarl fatoks
folks iuir fät sundet ok bär þöm armo iuir a þinom
armom Bu 498. — fiirio nian (färia- FI 733; Di 241,
301. färie- ib 30l), m. [Isl. ferjumaSr] färjeman. FI
733, 742. Di 241, 301. — fiirio toller, m. [Fnor.
ferjutollr] färjepenningar, pcdagium, färiotol GU b.
fiirina (ferma L. fyrma L. -der), v. [Isl.
ferma. Lat. firmare] L. konfirmera, bekräfta dopet
genom handpåläggning och bestrykande med olja (en
handling som kunde förrättas endast af biskopen).
ängin skulle swara oppenbarlika fore trona, för än
han ware färmdor MB 1: 505. som döpas oc färmas ib
441. BSH 6: 414 (1510).
farmer, se flärre.
färmilse, n. pl. och f. konfirmation, the hälgho
kirkio döpilso oc färmilse oc scriptamaal oc wigxl oc
all sacramenta hawa gudhlikin kraft MB 1: 441.
färmilse oc olning ib 505, färmilse äre ther til
skip-adhe at giwas at then skal wara fulkomin i gudz
tro, som tbz sacramentum gifs ib. hafdho the änkte
sacramontum, som swaradho kirkionna färmilsom ib.
ib 501. färmilsinna nadh Bir 3: 185. ib 1: 205, 234, 2:
214, 3: 198.
färran, se lliirran.
färre, se flärre.
färnissa, f. [Mnt. vornisse. Jfr Mht. vemlz, virnlz.
Ffranska vernis] fernissa. LB 7: 301. PM xLiii, 8.
färska (-ar), v. [JV. ferska. Mnt. verschen]
uppfriska, förnya, adra blod . . . färskar liiff LB 7: 1.
sinaps rökir . . . färskar manz liiff ib 4: 345. thz
färskar blodith PM xlv. blodhit bätras ok färskas
Bir 1: 284. ib 3: 25. Jfr friska.
färsker (fräsker. n. färst), adj. [isl. forskr.
Mnt. versch] L. recens, färsk, frisk, icke förändrad
genom tidens verkan el. genom konserverande
behandling ss saltning el. rökning, takum hans lårben fät
är färst Bu 515. hittis hans lik swa ferst som
första dagh Bil 832. ib 853. Bir 1: 32. alla wäghna
ran färska blodhin Su 350. aff färskom seenom äller
adhrom them som ekke törkadhe värö vtan än vaath
oc färsk MB 2: 120. huat the (kropparne) äru hällir
rutne älla färske Bir 3: 238. tw äple annat . . . rutit
jnnantil ok annat . . . junantil färskast ok renast ti
408. iak vil liawa . . . färskare kost än färst diura
köt gitir warit ii 1: 223. ib 228, 2 : 40, 3 : 25. RK
1: 1689, 2: 3052, 3186. at köpa . . . ferska fiska ib
6956. färska ällir salte fiska Bir 5: 32. tw stykke
färskan fisk, oc thz tridhia saltat ib. eth stykko aff
färsko köti ällir saltadho ib 31. haffde i embno pa
noghet flesk och nogheth röcth köth, groff math, for
thy her är encte wthen alth fersth, och lotho
swon-ener ther ille om BSII 5: 421 (1510). •—färsk, söt
(om vatten), the fördhu färst watn, borit a sinuni
bak sex mila wägh Bil 360. badhe i hawino oc swa i
fräskom (Cod. B färskom 561) watnom MB 1: 359.
— färsk, nyss plockad, nyss tillredd el.
förfärdigad. tak färst saffran oc färska näghlekor LB 10: 8.
färska (virides) staka qwista oc palm trä MB 2 : 309.
färska bekara TS 23, 25. ib 26. alla he]gona minne
lysa ok holla mz ffärska begara ok ffärsth öl SEG 112.
olian war swa fersk oc qwik som hafdhe tha warit
ny latin i karit Lg 3: 259. — frisk, icke skämd, ren.
gaa j yrtagardhin for färskare wädhor skuld Bir 5:
84. — frisk, ung, oförsvagad, tha människian är vng
oc färsk MB 1: 108. färsk natur ok wäl helbrygdha
Bir 1: 74. ib 84. — (?) hiertat, hulkit färskast och
hedhirlicast var MP 1: 99. Bir 1: 32 — frisk, ny,
oförsvagad, färst saar LB 5: 80. ib 4: 39. sin färska
oc blodogha saar Su 6. ib 383. at ferst folch ey
inkomit haffdhe BSH 5: 12 (1504). swa var hans pina
fäst j mino hiärta at hon var sua som färsk j
mino åminne Bir 3: 161. — färsk, nyss gjord,
nyss begången, fangas han a färske (bar) gyärning
SD 6: 376 (1344, nyare afskr.). fangen widher forska
gerningh MEG (red. A) 54. ib 55, (red. B) 58.
EG 63. gripin wit färska gerningh MEG (red. B)
59. EG 63, 65. ST 278. taken wit ferska gerningh
MEG (red. B) 61. EG 65, 66. gripin a ferske
gerningh MEG (red. A) 56. takin a färsko gerning EG
63. ther mz befunnen ... i ferska gernyngh SO 31.
— nyss genomgången, färskir krankdombir Bir 5: 6.
— ss tillnamn, vlpho færski SD 3: 420 (1319). —
n. färst, adv. friskt, lifligt, huru opta iak sidhan
thänkto vppa thessa röstena war hon swa som
när-uarande ok först (möjl. för färsk) j minom örom Bir 1:
32. — Jfr frisker.
färster, se far, adj.
fiirugilder (-giller)? adj. L.
färiiudähaglmr, se farande under fara samt
liava, /.
fä sak, /. L.
fäst (fest. fhest SD i: 417 (1335). feest. fäästh.
pl. -ir. fästä. med art. nom. och ack. festnä
(för fes tina) SD 2: 279 (1299; på två st.), 358 (1302).
dat. festnum (för festunum?,) ib 279 (1299),
280), f. [Jfr Isl. festr] L. 1) fästning, fäste, ower
fäster borgher ok städher Al 3795. 2) med
föreskrifna formaliteter gjord stadfästelse af köp, skifte,
gåfva el. förpantning af jord. Se Schlyter, Ordb. s. 210;
Amira, Altschwedisches Obligatxonenrecht s. 279 f. i
latiniserad form. martino do slyckio pre festa recepcionis
huiusmodi proloquente SD 1: 556 (1279). martino de
slyckio pro hac parte pre festa logaliter proloquente
ib. dan de arastad pre festa alienacionis huiuscemodi
discernente ib. dan do arastad pre festa aliis discre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
