Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - gilde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gilde 399 glider
gardh ib ut (ii48). — gildis bins (gillesbloss),
il. bloss som tändes vid samqväm inom ett gille.
SGG 132. — gildis bord b (gilles-), ». bord
rid hvilket man sitter under samqväm inom ett gille.
KG G 13«. — gildis brodhir (gilles-,
gylles-SGG I3l), m. [Isl. gildisbrnSir] 1) deltagare med
någon i ett gästabud, giordhc gililis brödhor lilidha
Bil 579. 2) gillesbroder, medlem af ett gille el.
brödraskap, gillesbrodher eller gester 80 7. myno
gillesbrodher nk gillessysthor SGGK 103. stempner sin
gillesbrodher till tingx ib 104. wardher ... gillesbrodher
slagen ib. ib 105, 106, 107, 108, 109. SGG 129 o. s. v. —
Jfr gildbrodhir, giiildbrodhir, gildobrodhir. —
gildis byssa, f. skrin hvari ett gilles kassa
förraras. skal thot betalas vtaff gildis byssono TS 24. —
gildis biillker (gilles-), »>. bänk på hvilken man
sitter vid samqväm inom ett gille, siar ok hardragher
qwinna a gilles benkko SGG 130. —• gildis drykker
(gilles-, gillis dricker), m. dryckeslag som hålles
af medlemmarne i ett gille el. skrå. reth gilles dryck
schal vara vppa sancte mickels dacli SO 107. nav
som gilles dryck drickes ib 108. om ämbetens gillis
drickia il) 186. ib 109, 144, 193, 199, 201, 205. — gildis
drykkia (gilles-),/. = gildis drykker. SO 112. —
gildis gardlier (gilliss- SEG 121. gilles- SGG mo.
gillis gaardher), m. till gillesstuga hörande
gårdsplats. luiilkin som bär yxe äller swärdh äller annor bana
wakn j gillis gaardli äller j gillis stughw SO 28. ib 24. SEG
121. SGG 130. — gildis gliidbi, /. gästabudsglädje. Sn
43S. — gildis golf (gillis- SEG 122. gilliss- ib 12l),
n. golf i gillesstuga. SEG 121, 122. — gildis llUS
(gillis- TS 22. gilles-), ii. gästabudshus. jngak ey
j gildis hws (domum convivii) MB 1: 224, — hus
hvarest ett gilles el. skrås dryckeslag hållas. TS 22,
23. tho skulo gilleshuss tilreda SGG 130. — Jfr
gildehus. — gildis red]|skaper, m. redskap
tillhörande ett gille el. skrå. tha som nagcr broder
äller syster düdh är’, tha schal ämbetetz redzschapp
tana päll ok lywss foro hnsit bäras epther gamul
plechsidh ole thenne gildes redzschapp scball bäres
swa vel til systrom som til brödrom SO 205. — gildis
rätter (gilliss- SEG 117. gilles- SGGK 108, 109),
111, gillesrätt, stadga för ett gille el. brödraskap. SGGK
108, 109. SEG 117. — gildis skra (gilless skra),
f. stadga för ett gille el. brödraskap, i androm sancte
erikx gilless skraom SEG 122. — gildis stuva
(gildisstuftia. gildesstwe. gilles stuffua:
-stuffuw SO 8. gilles stugha: -stugho SGG
I3t. gillisstwga: -stwgw SEG 112, 114.
gylles-Stugha: -Stugho SGG 130),/. [Jfr Fnor. gildastofa]
stuga el. hus hvarest ett gilles el. skrås dryckeslag och
sammankomster hållas, hwilkin som dragher kni|f adb
andhrom i gilles stuffuw SO 8. ib 7. SEG 112, 114
o s. v. SGG 130. tala vodli almogen om den
gildes-stwen BSH 5: 251 (1508). tho svvensko gingo in i
sancta olafs gildisstufuu OB 213. i gildisstufuonno ib
214. Jfr gildestuva, gildstuva. — gildis stnvu
golf (gillisstwgu-), n. golf i gillesstuga. SEG 121.
— gildis stäiupna (gillis-),/, gillesstämma, möte
af medlemmarne i ett gille, alt thet som aff brödrom
är stadgatt i gildis stftmpno TS 20. bör allermanne
gillisstempna lysa SEG 112. — gildis sven (gildes-
swen. gillis- SO 78, iog, 109,204. gilles- ib 96, tss;
SGG 128), wi. den som inom ett gille el. skrå förrättar en
tjenares åligganden (bland dessa nämnas särskildt att
frambära åldermannens bud till medlemmarne, att på
stora högtidsdagar tända ljusen på gillets stakar
framför altaret samt att rid dryckeslag mottaga brödernas
ropen), gildesswennen sclial thz tijt koma Inta epter
oldermantz beffalan SO 205. yngxte brndorcn som senast
war eller kornen är i samma compauij ban är brödra
gilles swen som kaller erondes broder ib 158. ib 78,
96, 106, 109 , 204. SGG 128. Jfr gildesven. —
gildis syster (gilles-), /. [Fnor. gildissystir]
gillessyster, qvinlig medlem af ett gille. SGGK 103.
SGG 131. — gildis toilipt (gillistompt), /. tomt
tillhörande, ett gille el. brödraskap. SD KS 2: 78 (1409).
— gildis vägher (gillis- SEG 122; TS 23.
gilles-SGG 130; SO 7. gylles- SGG 130), wi. väg till
el. från ett gille. SO 7. TS 23. SEG 122. SGG 130.
— gildis väriaiide (gillisväriende.
gilliss-väriende), m. gillesföreståndare, ämbetsman inom ett
gille el. brödraskap, hvilken besörjer uppbörden ocli
har tillsyn öfver ordningens upprätthållande inom
gillesstugan. bör allerman ok menighethon twå
gilliss-väriendo välia SEG 113. bör gillisväriende gillesenss
nykla ha|fwa i try aar ok ey mindre ib 121. ib 114,
115, 120, 121. — gildis viiriauda balker (gilliss
väriende balker), wi. balk som handlar om
gillesföreståndare. SEG 113.
gildebrodliir (gille-), m. = gildbrodhir 2.
gillebrödher skulle sig aldhennan wellia SGGK 1113.
ib 106. SJ 368 (i47o). Jfr gildis brodhir.
gildehus’(gillehus), ». [Fnor. gildilnis i Jämt/,
dipl.] — gildis llUS. lodha hanom aff gillohusit
SO 108.
gilder (gylder. /. samt nom. och ack. pl. n.
gild. gylld (möjl. att fatta ss ark. sing. 11. och
stående i st. f. gyllt) SD 4 : 585 (öfvers, i hds. fr.
si. af unn-talet), gil SO 20, 63. n. gilt. giilt. gijlt.
frf. vok. i änd, gild-. gilld-. gyld-. gill-, giill-.
gyll"), adj. [Isl. gildr] L. 1) giltig, gällande,
antaglig, fullgod, dömdti gild scriptamal syndugha folke
til himorikis nadlia Bil 394. uari ok thz gilt TB 79. i
halden thz got oc gilt Al 6896. hvilikiu man sum n hawär
gildävak flri sinum dumm SR 15. sculdc lian hona
be-halda for tho peninga for sit gille fasta köp SJ 127 (1444).
for sit fasta gille köp ib. for et gilt köp ib 132 (1441). at
thenne for:ne raar gildo vare Fil 2: 64 (1427, gammal
afskr.). at the brefuin . . . gild waro SD KS 1:
277 (1403). xLii marc j sil|fwer, redhom peningom och
gildom och lagligom werdörom Fil 6: 145 (l490). j
androm gyldom oc lagligom werdhöroin ib 168 (1495).
tusando rinscha gyllena gillilo Ii K 2: 2527. xxv marc
swensca vti gylld myntt oc giängxssä SD 4: 585
(öfvers, i hds. fr. si. af 1400-talet). XL marc i godha
giilla ok genga, hwita örtogh päninga ib KS 1: 334
(1104). ib 338 (1404, nyare, afskr.). stokholms niynth,
som nw gäpt ok lnonlegha gangando är fore gilt offuer
alt rikith ib 2: 120 (1409). i swa godhum oc gildum
byium, som hossaby iir ib 173 (1409). skodha gerningh
ath witba holkin gil är äller ogil SO 20. ib 63. gij]t
nött SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 375 (1344,
nyare afskr.). x gilda köör ib KS 1: 167 (1402). skodha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
