- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
466

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hanteran ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hftnternn

466

liarþer

med händerna taga på, vidröra, at hantera thera
hälglia licamma Gr 293. ib 303. ey dirffwandis hanna
äldhor hantera pänigga Su 56. alt thz tho
hant-torado (tetigerant) fördarffwado the MB 2: 84. ib
164. Lg 3 : 620. Su 75. jak är then som
dagh-lika offras ok hanteras a altareno vndir brödz
lik-nilse sandir gudh ok sandir man Bir 1: 9. ib 219, 2:
109. Lg 664. swa länge hälga offrit hanteradis oc
wigdis MB 2 : 282. — lägga hand vid, handtera, the
ther wi ok skin hantora MD (S) 291. thz fää wij
sielffuo hanterom ok slachtom SO 50. 2) behandla.
wart . . . manlika wäl hanteradher aff hwsboudanom
Lg 3: 271. MB 2 : 245. konungh cristiorn drogh tiil
kalmara aathor illa handhteradher (illa åtgången) RK
3: 2411. 3) behandla, handlägga, förehafva,
öfverlägga om, öfverväga. som the plägha göra ther haua
hardh thing at hantera (tractare) Bo 163. al the
werlz-liken thing, som hor i werldinne hanteras eller göras
SD NS 2: 22S (1409). hanthora[n]dis almogans
bo-standh oc nyttoghet MB 2: 271. nar thässon
uiän-niskian . . . lönlika hanteradhc ok thänkte thätta
Su 389. thät är a radzstuwonne fdrro hanterat
lagh-lica SJ 7 (1438). at hantherä, offuerväghiä oc
ful-boordha met idher vm sama konungx valot FM 57 (1457).

hanteran, /. = hannan 2. gustus odoratus
au-ditus visio tactus thz är smaker mz munnonom . . .
hanteran mz handomin JP 2.

lianterning (hanternyngh. hanternigh LfK
108), /. 1) = hannan 2. LfK 108. 2)
handtering, sysselsättning, takher sigh fore swikfulla
hanternyngh Gers Frest 36.

llftper? m.f [Norl. dial. håp, m. Fin. haapio] ss
farkost nyttjad urhålkad aspstock, kanot, the huggo
sunder thera hapa ok brendo RK 1: 1512 (det
omtalade egde rum i Karelen); jfr utgifvarens anm.
ib 3: s. 286. Jfr ’pristis een long och smaal iacht,
seghelskop, hiläp" Variar. rer. voc. s. 174.
lin]ier, m. ? L.
hapt (haft), n. L.
liapterí m. L.

liar (haar Bil 870; Iv 2396, 2962, 3308, 3423, 4675;
RK 1: 2456, 2924; SO 8), n. [lsl. häl] L. 1)
koll. hår, hårbetäckning på menniskans hufvud, raka
hanom alt har af liofjie Bu 149. hans har är snart ok
karot ib 204. Pa 18. holkyn som drager annan i haar
SO 8. 2) hår, hårstrå, skäggstrå, han hauar . . .
sit skiäg mz fam härom Bu 204. syntis j hans öghna
bram hwit haar Bil 870. — ss förstärkning af
negationen: et har, en hårsmån, det minsta, det ringaste (jfr
den liknande användningen af Mnt., Milt. här), thz
the yngre (o: syster) skulde ey fa aff thera goz rät
ey oet haar lv 3613. ther sik rördhe ey oet haar
ib 2962. ib 2396. RK 1: 2456, 2924. iak aktar idher
three rät ey eet haar lv 3308. ib s. 207. —
föregånget af vidh (vidher). thz aktar iak ey vidh eot
haar lv 4675. ib 3423. (I wm thins hars beskasta
dödhz bosklighet Su 255 är, ss utg. s. 471 anmärker,
hars meningslöst.) — Jfr bra-, l|ara-, liovndh-,
ulvalda-har. — bara lokker (hare-), m.
harlock. medh gola hare lokkor MD (S) 221. — hars
lokker (haara-), m. hårlock, vij haars lokka MB
2: 122. Jfr harlokker.

har, m. L.
har, se hvar.

harbaiul (hor band), n. hårband, hon stal ön
hor band swa got, som iij ore BtFIl 1: 193 (1508).

harbrok (haar-), /. — pl. byxor af hårduk.
sömade atir hans haarbrökir Lg 1038.

hardragh (haar- SO 69. haardrach ib 99),
n. [Fdan. haardrag] L. hårdragande, dragande vid
håret, al hugh ok hardragh SO 26. ib 14, 69, 99.

hardragha (haar- SO 69), v. [Äldre Dan. [-Iiaar-drage]-] {+Iiaar-
drage]+} L. hårdraga, draga vid håret, somlike
liar-drogho han Bir 2: 1S6. MP 2: 199. ST 172. SO 20, 69.
Iiardraghan, /. L.

hardriikt (hoor dreckt), f. [Äldre Dan. [-haar-drægt]-] {+haar-
drægt]+} hårdragande, for en pust och hoor dreckt
BtFIl 1: 167 (1508).

hardnker (haardwker MB 1: 482), m. hårduk,
af hår förfärdigadt tyg. MB 1: 482, 495.

hardha (liarde. hörda), adv. [hl. haria. i
runor har]iaj 1) hårdt, fast. döron waaro läst swa
hardha MD 170. 2) hårdt, svårt, thz gik liarde
(det satt hårdt åt) för än the ens warda RK 2: 3243.
thz mondo the bönder harda ga (bönderna hade det
svårt) ib 1017. gud låte thz aldrig sa harda ga (rarda
så svårt, gå så illa) ib 6384. 3) svårt, mycket.
gaff sik sa hörda ltK 2 : 8265. jak frykthor thz saa
hardha ib 3: 3749. — Jfr hardhla.

lmr|ier (haardher. haarder: -asta Bir 5: 135.
horder: hord BSII 5: 335 (lsos); hörda LB 7:
14. härdher: -e (i rim med wardha) Al 6146.
härder: -um Bil 423; -are ib 410), adj. [lsl. harir]
L. eg. stark. 1) hård, fast mot intryck, oböjlig.
adamas är 011 sten sua liarþar Bu 72. at the taglie
xii sardasta (för hardasta) stona MB 2: 10. à hårdom
berghom KS 85 (207, 93). hårda knokor ib 80 (198, 88).
hart kiöt ib. huals bruninar äru ... ey hardha som
been Bir 2 : 227. mädhär . . . liorda staale LB 7:
14. — svår att böja, styf. alf hardhom ok bändom
bogha Bir 2: 3. — hård, fast, stark, ryktä all låsen
fra portanä mz sina hardä hender Va 38. —
hårdkokt. hard ägh LB 7: 60. ib 3: 57. — hård,
ob-struerad. for hardan buck LB 7: 68. ib 2: 33, 3:
66, 7: 138. for liaardan quidh ib 2: 33. ib 38. for
hardh magha ib 41. binder löst liff oc ofmykyth hart
gör hon wektli ib 5: 80. 2) bildl. hård, oböjlig,
styf, styfsint, envis, adamas är mins hiärta moþ ii
guz pianist hart ok þört Bu 72. mz hardhom hugh
dyrka een thän som korsfästir vardh Gr 285. görande
siälina kalla ok hardha til ödmiukt Bir 1: 278. gat
ther litit gaglin giort thy at folkit war thor mykit
hart Bil 163. MB 1: 354, 447. KL 143. 3) hård,
hård-sint, obarmhertig, grym. pät var hart folk ok grymt
vm cring boþe Bu 169. hardhasta men Bil 300. för än
os gäster dödhin härdhe Al 6146. RK 3: 3726. —
med dat. är hwar androm haardher RK 3: 1234. 4)
sträng, hardpäre plikt SU 1: 669 (1285, gammal afskr.).
ib 4: 464 (1335, nyare afskr.). Bir 5: 135. guþ gaf
harþarc hämd iu[rom Bu 198. haldar hans capitolum
harpare än han prästens (tillrättavisar honom
strängare än han tillrättavisat presten) ib 27. fik hardhan
dom Bil 116. sa mot sik gudz liardhasto rätwiso KL
43. hardhare rekinskap Bir 2 : 283. the vildo enga lund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free