- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
518

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hughsvalirska ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hugliKvalirska

518

hulder

tröst, then hugswalilsse iach aff tik hörde Va 41.
hugswalilso j frcs ti Isomen Hir 4: 93. Su 171. LfK s7, ss. —
hugnad, vederqvickelse, giordo gud sanctc ioachim stora
hugswalilso, nar han war j dröffwilsom, thy at hau om
wändlio lorbaunilse j wälsignilse Lg 3: 42. iak thogli
swa stora hoghswalilso glädhi och frügdli Lg 812. ib
814. Bir 4: 45, 47. haffwin twå ti ma at äta oc
drikka win qwällin, oc til kropsins höffuidzska
hug-swalilse oc lättilse ib 118. — upprättelse, ath jach kwnne
faa hwgswnlilse for thot hommot.h, megh giort är
BSH 5: 389 (1510). jag far ä några hugswalilso ther
fore ib 541 (1511?). at mik matte vodhorfaras någon
rätli ok saa en hoswalelse for thet ofwerual mik
är sket DI) 1: 183 (1503, eft. aftr. hos Langebek).
them tycker ganske ylle wara, ath edor swadant
hoffmot skoo skullo helst i clio fellugh dag,
for-hopendis till gud och allo sworigis patroner, ati faa
thor ön god hwgswalelsso fore FM 665 (1517). —
lättnad, vnnis them hughswalilsc vtan til VKR 4.
Bir 4: 95. — hughsvalUsa ordh (hogswalelsa-),
n. tröstande ord. mik tiltalando tolken hogswalelsa
ordh (verbis conso/atoriis) Su 187.

hughsvalirska (hwgxswalirska Lg 3: 442.
hoghswalirska ib 700. hogswalirska. hogh-

swalerska), f. hugsvalerska. the aldra sötasta
hogh-swalerskan jomfru maria Lg 809. thzta är . . . en
tilkonimandhe gudz sons modlior ... en hogswalirska
oc tröstirska allom människiom ib 3 : 608. ib 67, 442,
700.

hllglisvalugher (-Ogher), adj. hugnande,
vederqvickande. hugnadher aff hänuas lioffua tiltalan oc
hughsualoga när warilse Su 20.

huglivilla, f. obeslutsamhet? sinnesförvirring l för
fra thik sorgh, thy at hou är iäfwghans och
liwgh-willonna systor (soror dubietatis et animositatis) Ber 39.

lnika (huga. -adhe), v. [Jfr Mnt. höken, hukon;
äfvensom Isl. lnika; Äldre Dan. huge] eg. sitta hukad
(ss mànglerska)? mångla, idka mångleri el. höken.
hon (Sigbrit) hukade (red. A hugede^ j holland oc
roffade j liorge nöter oc aple förde hon til torge j
bergäu hölt hon krogara huss RK 3: (Till. om Chr.
II red. B) 6277.

liukiza? (huguza), f. [Fdan. hugitso. Jfr Sv.
dial. tor(g)huka, torruka, torrukesa] mànglerska,
hö-kerska. penestica, huguza GU 7.

llul (hol. holl RK 3: 3378; -it ib 3800. hool ib
(Albr.) s. 212; Bir 6: 70), n. [Isl. I10I] L. 1) hål,
öppning. thz holith thor han in tradh mz glas han thz ater
stoppa badh Al 9183. murin hafdhe mång gap oc hol
Bir 3: 334. ey war tha fullelica vtskiilt oc utthrykt
hwadh the flödhgiwtor sculde wara i eno hull eller
flerom VAII 24: 322 (1442). effter thet at brodher
niclis haffuer tho flödhgiwtor bygth i th rum |illium
eller vtlöpom oc ey i eno ib. at swa mykit watn ma
wäl vtlöpa oc vtlöpir aat xij eller xv alna hulum i
flerom flödhgiwtom som aat vj alna hu I i i enne
flödh-giwto ib. Gr 277. ÅT 354. Bir 5: 70. Lg 437. RK 3: 3778,
3800, 3801. 2) håla. gak thik längor i holith in Al
8604. ib 8659. swa kom ther i then xnödhe räff som
wiste badhe hwl oc gra|f RK 1: (Albr.) s. 208. ib
212. — Jfr biiirgli-, biärgs-, hvalf-, skytta-,
stauga-, jiiiif-, viriia-hul.

lllll (hol Lg 665; -a SO 143 , 154; -ä FISH
19: 14 (1497), 15: -an ST 65, 354), adj. [Isl. holr]
ihålig, j enno huli oek KL 25. ib 26, 127. the giaff
war ... al innan hul Al 3402. ib 5774. göra 0011
holan staff ST 65. widh samma källo war 011 holstou
(för I10I stenj ic stor, hwar watnot lopp wndhor Lg
665. Bir 1: 62. Al 4905, 6415. ST 354. SO 143, 154.

— kupig, konkav, hul pänninger (jfr Fdan.
liul-penning; Mnt. bol ponnink; Nht. hohl|ifoiiiiiugi
holil-nillnze), ensidigt prägladt mynt af konkav form, brakteat.
söllffinynth skal han slaa helä örtogor halffva örtogor
och smaa holä penningä BSH 19: 14 (1497). skal
wägien mark aff for:nc smaa holä penningä holla
fem lodh sylffwer ib 15.

hilla (hola Bir 3: 270; -unne Gr 287), /. [hl.
hola] håla. innelykte sik ij frange hulo KL 186. een
bela vthuggin v biärgheno Bir 3 : 270. Gr 2*4, 287.
Jfr arm-, biiirgh-, biärgha-, biärgs-, iirinita-,
örna-liula.

bula (hola. hala. -ar, -adhe), v. [hl. hola] göra
ihålig, urhålka. ban hiwg 0111 kwll ot stort trä oc
holade thz jnnan till Di 43. stenen, huilken . . .
graffs oc halas (cavatur) aff idkoliket watnfal Su 113.
Iiolar thz lungona LB 3: 69.

linld (hull Al 9321; -eth LB 7: 52. hwl MD I9i.
hold L.; MB 1: 360. hol L.), n. [hl. hold] L. 1)
kött, hull. brister huld ok budb SR 53. ib 54. höþ raka
hänua huld fran riflom Bu 504. ib 493. Bil 472. MD 94.
GO 743. Lg 3: 130. for icth, tz är en sotli som är i
mellan hulloth och skynnoth LB 7: 52. thz (fulkel)
aat folk mz huld ok krop Al 3957. wille til räka
göra hans (hästens) huld ib 9482. ib 9321. MB 1: 360. at
liwa widh andra diwra huld ib 98. ib 304. 2) kropp,
lif, äfven ss beteckning för menniskans hela varelse
(närmast för kroppen), thz i idhart vnga hwl tappin
bor fore mina skul MD 191. jak är omiiktogher mino
huld (memetipsum in potestate nun habeo) Al 3576.
alex-ander swaradhe mz dröffdho huld (förbittrad) ib 8327.

— Jfr miinuiskio-, tauna-huld.

hulder (hwll RK l: (Yngre red. af LRK) s.
282; HSH 20: 41 (1506). hwldh BSH 4 : 266 (1501).
nom. sing. f. och nom. pl. n. hull FI 76, 542; Al
6266. hul Iv 2031. frf. vok. i änd. hull-, ack.
sing. m. i predikativ ställning hullan VAH 24 : 321
(1424). hull Al 7626. hul MD (S) 300. nom. och ack.
sing. n. hult. holt RK 1: 42l), adj. [Isl. hollr] L.
1) huld, välsinnad, trogen, tillgifven, sagþo sik vara
hulla v ini Bu 129. Bil 652. KS 10 (26, 11). RK 1:
818. — ined dat. sinom herra hulder ok tro wära Al
2757. hon skal mik fölghia ok vara hull FI 76. PM
23. ath i veliä vara richet och mieh 011 hwll tliro
man HSH 20: 41 (1506). Iv 2031. FI 542. — med prep.
til. har hon et hiorta holt til konungen RK 1: 421.

— med prep. at. thu . . . som är hullast aat tik
siälffwom LfK 111. — huld, nådig, hua som wil haua
kärlek ok hult hierta af kunungo KS TI (190, 84).
bowisä segh luuth sina vndersnathä som en gwnstog,
godh, hwldh herrä och kongh bör ath görä BSH 4:
266 (1501). troen oc huldher gudh låter engen frestas
owermatto Su 170. — i edsformulär. jak hedher mik
gudh swa hul kan jak tik redda mz silff äller gul
. . . thz wil jak alt for tik wagha MD (S) 300.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free