Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hulder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liulder
519
hume
badho sik swa gudh hul]an oc hyälpogha wara oc al
bälghon j hymerike at ther war ey tha inoro forhygth
V AH 24: 321 (1424). 2) kär. thin forrädhare
haf-wer thik nw hull Al 7626. — med dat. goz ok
riik-heet Är hanne (o: giri) hull Al 6266. 3) benägen
(för), hängifveti (åt), swa ärin i idhre giri hulle Al
6954. til dryk ok mat ära wi ey hul]c ib 611S. att
iag skullo altiid ther till ware hwll RK 1: (Yngre
red. af LRK) s. 282. 4) trogen, god. mz throno
hiärta ok hullo tröst Al 3520. thän är säl som hwlt
hws sökir GO 323. — Jfr ohulder.
balder (nom. pl. m. hwlle), adj. [hl. holdr]
vid hull, bullig, oxa the som ware we]l hwlle (vid
godt bull) RK 3: (sista forts.) 4599.
liulhet (huldheth), /. huldhet, tillgifvenhet, thet
som edher är til huldheth ok til trooheth BSH 5:
159 (1507).
hulikin (hulkin), se livilikiu.
hallelika (hullelige. hullälige í\i/2oe (1504)),
adv. huldt, troget, han . . . haffwer . . . bewisth sigh
aldeles ärlige hullelige och wel emoote mik FH 1:
56 (1485, nyare afskr.). FM 206 (1504). jach honom
thot gerno vnner, for ty ban thot hafuer hwllelige
(d. v. s. ärligt) fortienth BSII 5 : 386 (1510).
luilsar (holsar), n. L.
linlsäre, ». L.
hulskaper (huldskaper: huldskap FM i80
(1504). huldseaper. hwldskaper: hwldskap RK
3: (sista forts.) 5358)? m.f och lllllskap, fi. huldhet,
trohet, tillgifvenhet, lofuen j abbatissonna hendir . . .
lydhno, hulscap oc troscap VKR 46. nordmen hanom
(konung Karl) hulskap sade RK 2: 7749. rijkens raadh
jätte them huldscap igen stadheligha holla vtan meen
ib 2145. ib 1: (Yngre red. af LRK) s. 268, 3: (sista
forts.) 4347, 4527. 5091, 5358. PK 223. swärya hwlskap
PM 23. sigie honum lilit hulscap oc manscap FM 144
(1502). helium tilsigie uogod hulscap eller manscap ib.
opscritfiie oder nåde mit hulscap, manscap oc
tro-tieniste ib. wij haffwe sakth lionwm wart hwlscap,
manscap, troäcap och lydactoghet BSH 4 : 220 (1497).
FH 1: 141 (1493, gammal afskr.).
hult, (holt. hylt), ». [hl. holt] L. hult, liten
skog, skogsdunge, opta är hulth hörande när (in
saltus latebra si/et ascultatio crebra) GO 433. opta iir
hwlt hörande näst (saltibus au t]itus Jit prope sepe
situs) ib 863 (jfr skogh liawer öron ib 69; jfr ock
lsl. opt er i holti heyrandi nær; troligen har äfven
det Svenska ordspråket ursprungligen haft i bli]f),
mädher . . . hwlt ok hagha SD KS 1: 592 (1406,
dipl. fr. Jämtland). — i ortnamn, almiinnigs
sco-ghär . . . hasmiirholt . . . byrsuliolt. sanda holt
. . . skipiníU holt (andra hds. skipwidhaho]t,
skipru-paholt) VGL. IV. 11: 1. iu estraby parrochio hvlz
in uitdbo SD 1 : 643 (i284). clevahult ot byahult
ib 688 (1210 16, nyare afskr.). tertia pars silvæ
quæ dicitur stigemotzhult, insuper quædam partieula,
licet modica, cui nomcn tiufshulta ib 6S9 (1216-22,
nyare afskr.). de gydinxhylt ib 2: 51 (1288). usque
bembleshylt ib. circa loea molendinoruni freele uol
hemblesbolto ib. possessores silue krengsbult ib 133
(1292). riunguidahult ib 5 : 364 (1344), in manerio uostro
ringwidhaholt ib 543 (1346). watholt skogh ib 618
(1346). hagholt. hellseholt ib. granholt ib. hogholt skogh
ib 619. Jfr bylta.
halyrt (hulörth. hwlörth. holyrt LB 5: si,
7: 190, 217, 223, 226, 294; -en ib 295. holörth ib 2:
36. haalyrth ib 7: 90. haalörth. halyrt LB 7:
227), f. [Fdan. hulurt. Mnt. holwort] aristolochia,
hållsrot. aristologia haalörth, hon är trehandha, then
ena syhwalff. then andra aflongh, then triidio hotlier
clementhes LB 7: 143. aristologia thz er hwlörth ib
6 : 284. aristologia hothor hwlörth ib 2: 40. hulörth
doger (fore aauga ib. tag te syhwalffwa holyrten ib
7: 295. ib 2: 36, 3: 118, 5: 77, 81, 7: 90, 190, 217, 223.
226, 227, 294, 319.
humbla (hombla. hömbla: -omen Bir l: 135),
f. [Ar. humla. Fdan. humle] 1) humla, jak höre af
wärldinne swa som homblo (apis majoris) röst hulka
som sanka saman honagh j iordhinno Bir 1: 134.
homblan nar hon flyghir nidhir sänker hon sik
idhke-lika til iordhinna ok gifwir af sik mykit hesa röst
ib. ib 135. 2) gräshoppa, skal iak i morghon wiisa
a thit land liuuiblo här, som är litith diwr, oc
hawer langa äptrofötrena (inducam eras locustam in
ßnes tuos) MB 1: 303. swa niargha humblor (locustas),
at the fylto alt ogypto land ib 304. är thz märkelikt,
at iohannes baptista lifdho widh humblo huld iin
pharao konungir räddis at humblor wordhe hans
dödher ib. hwmblonar oc brinzsana (locustæ et bruchi)
Bir 4: 113. — humblo ping]la, f. plågande
gräs-hoppsvärm. kom wästan wädher, oc bläste alla humblo
plaghona wt i liawith MB 1: 304.
humble (homblc FM 347 (1507); -en SGGK
107), m. [Mlat. humulus, humle. Fnor. humli] L.
humu-lus lupulus Lin., humle, säliä .. . salt i helom pundum
ai]r halwm. humhlä samulep SD 5: 639 (1347). at köpa
fäii ellir fisk salt ellir humbla VKR 40. ib 33. SD KS
2 : 355 (1411). LB 7 : 239. SGGK 107. GS 39, 40, 43.
RK 3: (sista forts.) 4605. Jfr iordll-, vil-lllllllble.
— humbla gar|ier (-gaardher: -um VKR 31),
«1. [Fnor. humlagarilr] L. humlegård. SD KS 2: 582
(1413), 590 (1413), 695 (1413). VKR 31, 32. GS 39, 40,
43 (1416). Bir 5: 113, 114. mz skäron skal lian sik
latlia warda rensa wiin ok humbla gardha MD (S)
282. — humbla kiitil (hombla-), m. [Fnor. [-hum-lakotill]-] {+hum-
lakotill]+} kittel hvari humle kokas, vnam caldariam
dictam humblakætil SD 3 : 673 (1325, gammal afskr.).
vnam caldariam cum qua solet braxare, et aliam que
wlgariter dicitur homblakætil ib 4: 554 (1337, gammal
afskr.). — humbla rot, f. humlerot. Hästläkedom
i AS 137. GS 43 (1416). — humbla spira, f.
[Vestgötadial. humlespira] (om våren) uppspirande,
skott på humle, tagh humbla spiror oc siwd thorn i 0)1
eller i viin LB 7 : 226. ib 239. — humbla stailg,
f. [Fnor. humlastöng] L. humlestång. GS 43 (1416).
— humbla siikker, m. humlesäck, säck innehållande
humle. RK 3: 3774. — ss tillnamn, petro humblasek
SD 3: 36 (1311). — humbla thiuyer, m. L. —
humbla öl (humblöl), ». [Fnor. humlaöl] öl
till-redt med humle. AS 60. 1 lesth humbla öll FH 4:
83 (1499). skärt wiin scal man drikka oc hwit oc
skärt trampuöl oc gamal (för gauiaiy humblöl LB
1: 96.
llltllie, m. [Jfr K. hume, dunkelhet i luften,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
