Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - härskiolder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hiirskiolder
566
Ms tor
iirw tasso ägodela ib 55. ib 52, 56. dan släkto oc
thoris häiskapor (’familim) ib 125. samankallado
här-skapon thz är stridz männona aff abiozor hwse
(con-vocavil domum Abieser) ib 87 (möjl. alt föra till
härskap, här, härskara), al þera släkt ok härskap
Hu 155. domaran (får domaren) tok vif» cristno ok
alt hans härskap (domus) ib 136. Bil 113, 325, 373,
468. thot härscap som qwärnena atto lör än clostrit
hona fik V AH 24: 322 (1422; möjl. att föra
tillföre-gående ord bem. 4). giorde änglana oc människiona
til oth härscap Ml’ 1: 129. — omgifning, hof stat,
hoffolk, pliaran konunger glätz ther aff oc alt hans
horskap (familia) MB 1: 251. skal . . . kunungr ok
höfdinge haua föro sik ok sit härskap al tarwa hus
KS 41 (105, 44). ib 61 (152, 67). Al 101. Va 16, 17. MV
1: 47. ST 3. Bir 4: 134, 147. RK 3: (sista forts.) 4206.
4955. 6073. himerike, thor han (Gud) är daghlika innan
medh sit härskap KS 64 (159, 70). — (?) han (Kristus)
hafwir mik vthwalt til sith herskap ST 252. — Jfr
hvardags härska]*.
hiirskiolder (ack. härskiold. här skyöl.
her-sköll. härskoll MJ) 375), m. [lsl. herskjöldr]
härsköld , sköld som bäres i fientlig afsigt (ss
krigs-tecken gälde den röde skölden i motsats mot den hvite,
som var fredens symbol), bildl. krig, strid, thre dolana
wärlz thänna . . . liafwer iak wunnith mz
härskiold Al 4817. ath iag moude stadhen mz
her-sktill fi RK 3: (sista forts.) 5398. iag in i
dan-mark mz hersköll drog ib 5588. roysa mz härskiold til
eet h land ST 92. vpstigha . . . mz här skyöl moto
sina sambrödhor MB 2: 60. MD 375.
härskip, n. L.
härsniir (hersner), n.l [Jfr Mht. hersenier] af
järnringar förfärdigad el. med sådana, besatt hufva.
dono . . . unam plato ununi lendener ot uuurn horsuor
SD 3: 17 (1311). Jfr kulder.
hiirstrata, f. [jfr Fdan. hærstræde. Flit.
hori-sträza. Nht. heerstrasse] landsväg, härstratona skiilin
ij halla fri Al 3689.
hiirtnka, v. L.
liiirtoghdönie (härtugh clöm), n. = hiirtogha
(101110. Al 3814.
hiirtogho (hertoghe. härtughe Bil 112.
hor-tuge), m. [hl. hertogi. Mnt. hertoge] L. 1) dux,
den som förer en här el. härskara, anförare,
härförare, öfverste, fera forman ok härtnghe (dux) var
mauricius Bu 508. aurelius hiirtogho ib 401. en
hiirtogho (tribunns) sände buþscap tel nataliam ib 522.
Bil 112, 468. war höfdhinge oc hertoghe owcr sina
släkt MB 1: 290. waradach lieth hortugin aff babilonia
(dux regis Babyhtnia) Bil 233. o härtughe aff bädhlem
tha fulkompnadho thu hiirtogha liuiirno tha thu then
stora skara alf myrke ok dröuilsom til äuerdhelica glädlii
ledde Bir 2 : 264. 2) hertig, härtoghen aff norre india
(för normandia; dux Normannorum) Bu 16. hertogen
alT brwnswik RK 1: 1151. ban wart hertoghe maguus
yffuer sudermanna land ib 541. ib 546, 548 o. .1. v.
Flere af de anförda ställena kunna föras till lliir-
togher. — hiirtogha dottir (härtigä dotter),
fi hertigsdotter. Va 54. — hiirtogha döllto
(här-togha dömö. härtugha dome. hertugha
döme Fr 715. hertogadöme RK 1: 2008. her-
tugadöme: -it ib 542), n. hertigdöme. gafwo honom
thor härtogha dümo j lumbardia Bil 901. gaff
konung karl them ena halfft sith konung* rike, oc thorn
andra ga|f ban eth härtogha düniü ST 245. Fr 715.
alt thz som vnder hertugadümit laa RK 1: 542. ib
2008. — hertiglig ätt, fursteätt? komber thor mykin
släkt alf honum (ismael), tol|f härtuglia dome MB
1: 198.
härtogher (hertoger. hertogh. hertoeh.
härtugh. hertugh. hertigh), m. [Mnt.
hertoeh, horticb] L. 1) - härtoglie 1. konunger
styrer ridderskap mz hortochom öller marskalk MB
1: 44 (kan föras till llärtoglio). 2) =
lliir-toglio 2. hertugh aff sassan Bil 770. hertigh j
pomeren KG 67. härtugh biindiktor af finlande SD
1: 670 (1885, gammal afskr.). insighli . . . härtugh
bäudiks ib. wi waldhcmar . . . hortogor j sweriko
ib 3: 215 (öfvers, i afskr. fr. början af HOO-talet).
1. librum do hærtogh fræthrik ib 4: 710 (1340?). ij
normandi . . . var oen hertugh ther hoot frädorik
Fr 29. hertogh frädorik ib 55 o. s. v. hertugh
mag-nus RK 1: 652. ib 790, 808. hertugh erik ib 1446. ib
1S32 o. s. v. hertugh wallemar ib 1822. hertugh rabod
Bil 740. görandis han til en hertogh oc herra MB
2: 253.
hiirtoghiniia (hertoghinna. hertughinna
Fr 2119. hertwginna: -an Di 173),/. [Fnor. [-her-toginna]-] {+her-
toginna]+} 1) en härförares el. öfverstes maka.
komo ... til cristindom claudiuui hortugha ... ok
härtboghiiinona (Claudium tribunum . . . cum uxore
ejus) Bil 468. 2) hertiginna, hertoghinna alf dyringa
lando Bil 803. KL 329. Fr 2119. RK 1: 3978. Di 173.
hiirva|ui, n. L.
liärve,/.? Jfr anhärve.
lläs (hääss), ra.? [S». dial. häs, m. N. hes, /.]
stack, gräss thor bönder sia ok läggia i hääss RK
1: 2963.
häskaper, se liärskapor.
lliislc (hesle), n. [Fnor. liesli] L. hassel, hasselved.
hugger lass alf raa häslo TB 76. — hasselskog. i
ortnamn. hosleby SD 1: 719 (1275-6). in kaluundæhæsle
ib 5: 592 (1346).
lliislelaki (heslelake), m. [Jfr Sv. dial lake]
hanblommor på hassel, lv lxxxiv (i ett Latinskt
recept).
liiisle skogher, m. L.
hiislevandor (hesle- LB 2:32), m. [Fnor. [-hesli-vöndr]-] {+hesli-
vöndr]+} hasselkäpp. Al 3242. LB 2: 32. Jfr
hylle-v au (ler.
liiisle yrt, fi. [Mnt. haselwort] hasselört, asarum
europium Lin. wlgago latino thz lietir ... a thisko
häslo yrth LB 3: 196.
lliistbaker, m. [hl. höstbak, ».] L. hästrygg, huarn
t[i]ma kiinugen stogh a biistbak Bu 401.
Iiäster (heisther: heisth SD NS t: 39 (1401).
-ar), m. [lsl. hostr] L. 1) häst, hingst, taker nokor
. . . häst eller skyuth an närs mandz SD 4 : 466 (1335,
nyare afskr.). ib 5 : 378 (1344, nyare afskr.). hade
hors och hästa RK 2: 4012. ib 8088. 2) häst (ss
slägtbegrepp). härtugh biindiktor . . . hawc fluretighi
bästa SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). sik reþii . . .
med häst oc wapu ib 5: 477 (1345, nyare afskr.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
