- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
629

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - iämilla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iiimllla

623

iämlange

iäniilla (iämpn illa), adv. [Isl. jafa/lla] lika
illa. iosep rädhis, at the hawa giort iiimpn illa widh
beniamin som tho willo für göra widh han siälwan
MB 1: 243.

iiiiniiiinn! adj. — n. adv. iiiuiiiimt? (ämiamt),

L.

iiimka (jänka. jänkä. jäncke. jängke BtFH
1: 282 (1508). jempka. iamka L. -adhe, -adher),

v. L. eg. jämna, utjämna. 1) jämka, moderera, wij
. . . welja at fogtono härodzhöfdingano vi bönder oc
vi laudbo af hwart härodh scola jemka for:no gcrdh
offtcr ty som hwar formaa BSH 3: 45 (1452, nyare
afskr.). 2) inrätta, alt sitli liworno iämkadho hon
swa matclika, at thz war allom til dygdhelikit
ttpto-dömo Lg 3: 501. 3) afpassa, bestämma, tlien timan
skal abbatissan iäinka oc maata Bir 5 :43. 4)
öfverenskommo. iämkadho iak mot mynom magli audirs ath
hwat ban hadhc kosthwarth vppa mynne dottir . . .
ther a lnotho sculdhe han swa mykit moor behaldha
i lösöromen FU 3: 100 (1447). — uppgöra, afgöra,
bestämma, hwad wi thorn j millan om forscnne godz
midlande ok jempkande wärde FH 5: 84 (1482). tha wi
thetta swa som forscriffuit staar offuerwogit ok
jeinp-kat haffdom ib 85. S) fördela, at jänkii och skiffto
det thorn millan som oskilft är BtFH 1: 135 (15U6).
ath skiffte och jäncke them millan had fast och löst
ib. ib 142 (1507), 154 (1507), 163 (1508), 165 (1508), 174
(1506), 202 (1509), 233 (l510), 239 (1507), 249 (1506), 250
(1506), 255 (1507), 256 (1507), 259 (1507), 264 (ISOS), 269
(1508), 278 (1509), 282 (1508). at jänckä och skiifto
theris wtmarker cffter bryst jordh och krok tal ib
286 (1509). ib 298 (1509). at skiffto. och jänka them
millan ib 299 (l510). — refl. iiilllkas, 1) jämnas,
utjämnas, iordhin tok al til at iämkas oc vardha slät
swa som hcedh Gr 298. 2) vara el. varda jämlik
med. med dat. hon wilde iämkas (coæquarii) gudhi Bir
i: (Dikt) 232. — Jfr oiämkadlier.

iiiiiiknlder (ämkaalder), adj. [Fnor. jafnkaldr]
lika kall. hon (källan) är ämkaald (Cod. B iämkald;
Cod. C jäm kall) som annar iis Iv 355.

iiiiiikau (jamkan. jempkan),/. L. i)
jämkning (af arf slåtter), huilkin lutar, sum mishalldin er
aff þessum, fia liggar asmojiabofahult til jamkan fört
SJ) 6: 180 (1350). 2) bestämmelse, thän timo wari
j abbatisse oc confessorn iämkan iillir skipan Bir 5:
41. 3) uppgörelse, delning, skifte, göre ene kerligo
siiinie ok jompkan millan them. om wiike gard. nynäss
... ok engelsby. huilke till tlienue tiid haffuo warit
them j millan obyttho FH 5: 84 (1482). ib 85.

iiimkniiig (iänkning. janclmingh), /.
uppgörelse, delning, skifte, kom iak . . . till en iänkning ok
venliget skiffte medh . . . erich åbiörnssou FH 1: 46
(1477 nyare afskr.). dömdes en rcth jäukningh wtüffuer
allo pickäierffui by om skogh ok wtinark som oiänkat
är them millan cffter rot rekänskap och xii" ranzacau
BtFH 1: 132 (1506). dömdes en roth jänchningh
imil-lan henric henricsson sexincmi och lauri henricsson
kutila epter theris broder ib 152 (1507). ib 227 (i509).
dömdes en ret iämkningh millan henric riduala och
oleff eskilson kangis mz floro theris syskäno at skiffte
broder broderdel och syster systerdel ib 229 (1509).

ib 258 (1509), 264 (1508), 266 (l50S). — Jfr skillfs-

iüiiikning.

iiimkristiu (iämp-, iam-. jamn- KSM (159,70)),
adj. och subst. m. {afgjordt adjektiva former: obest.
form ack. ting. m. iamcristnan Bir 3 : 378.
iäm-krisnail Ber 50. best. form. ack. sing. m.
iäm-criatna MB 1: 460, hvilken form dock kan föras
till en substantiv nom. iiimkriätno* afgjordt
substantiva former: dat. sing. iämcriatne Bo 103; Ml’
1: 165; Bir 1: 238; ST 5. iämpcristlie MP 2: 100.
iämkrisne Ber 50. med art.: gen. sing.
iämcri-stinaons Bo 142. dat. sing. jämcriat.nanom ib
139 måste, om del icke är skriffel för
jämcristne-nom, antagas förutsätta en nom. iiilllkristlip) [Isl.
jafnkristinn, adj.] L. jämkristen, medkristen,
medmen-niska, nästa, tliätta laghit (Moses’ lag) wisadhe
hul-kaledhis gudh sculde älskas ok iämkristin Bir 4: (Dikt)
239. älska ... sin iämkristen swa som sik siälwan KL
105. henno bör älska gud ouir al ting oc sina
iiiin-cristna swa som sik siälwa MP 1: 205. skal man
alz-enkto älsca vtan gudh oc sin iämcristin for gndz skuld
Bo 65. thz som thik oc thinom iämcristne är
nytto-likit ib 103. ban hafdho mykin kiärlek til gudh ok
rättan jämpnad til sin iämcristin Bil 862. til wau
nästa oc iämcristna äro wi skylloghe at hawa os wäl
MB 1: 460. til iämcristins (proximi) nytto Bir 1: 292.
han drap sin jämcristin (proximum) owiliandis MB 2:
53 (öfvers, af Jos. 20: 5). sin iämkristin skadha Al
6316 CDiniimus till Alexander), ib 6405. KL 238. MP
1: 4, 23, 165, 2: 100. KS 64 (159, 70). Bo 139, 142.
Bir 3 : 378, 5: 141. ST 5. Ansg 243. Lg 823. Ber 2,
15, 35 O. S. V.

iiimkiiiider (iam-), adj. L.

iäinkyruis liiiin (iam-. iämp-. iamp-), m.
pl. L.

iiinikiir (iam- Bu 504. äm- RK i: 369.
iäm-käär), adj. [Isl. jafnkærr] 1) lika kär. haf jäm
kära thorn som thik lofwa ok thorn som thik lasta Bir
3 : 460. — med dat. mit bäzta barn. mik iam kärt som
min öghon Bu 504. RK 1: 369. — lika kär som. med
dat. hafdho thre wini. en kärare än siälfuan sik. annau
iämkäran sik. tridhia minna käran Bil 615. 2) lika
kär (i), lika älskande, med dat. el. prep. at. han war
them allom iämkär älzskadho ey en foro annan säär
Al 4918. tha war ongin bälde, vtan hwar iänikäär at
androm som sik siälwom MB 1: 100.

iiimlaglikoiuin (ämlaglikitmin), adj. L.

iiiiiilangde (iam-), m. L.

iiimlailgc (iam- L.), m. [Fgutn. iemlangi. Jfr Isl.
jafnlengd] L. eg. lika längd, lika tidslängd; den tid
eller dag på följande året efter det något skett, då
lika stor del af året förflutit, som på den dag
hvarifrån tiden räknas, årsdag; ett års tid. Jfr Schlyter,
Ordbok s. 329. hawi han loft at lösa innan iämlanga
MB 1: 374. ständer hwsith olöst ower iämlanga ib.
sidhan iämlange war lidhin ok wfgangin fra ]länna
pinu dagh ok til |länna höghtidhis (rättadt af samma
hand till: aartidha,) dagh Bil 429. — år. saturnus gör
sin iämlanga swa langan som ärw war xxx aar MB
1: 65. ib 66. faar ey wärlden alla sina iämlanga fulla
ib 313. en tima om iämlangan ib 488. siäx aar skal
thu qwista tliin wingård!], oc samansauka frwkt oc

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0639.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free