Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - kirkmässa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kirkmäsNsa
655
kirtil
der reedh thrätighi ok siäxtighi rasta leedh tliz war
langer kirkiostigher Al 2533. — kirkio styrare, ro.
kyrkoherde, at j talin mz allom kirkionna formannom
at the mane jdhkelica oc folkomplica alla sina kliirka oc
kirkio styrara (rectores ecclesiarum) at hwar thera
vtspiJri granlica j sine sokn iin nokre thera sokna
mäin blifwa ällir staa j nakrom oppinbara syndom Bir
3: 342. tho kirkiostyrara älla prowasta ib 343. —
kirkio stiimua (kirkiu stämpna L. kyrkio
stämp-na. kirkestempne), f. [SkåneL. kirkiu stæfnæ] L.
kyrkostämma, sammankomst som aj" en sorkens
inbyggare hålles vid kyrkan, at alle skulu komma til
fera som þem hawä vrätt gyort, a förstä þinge siþan
konungins bref äru vpp läsin, äller a kyrkio stämpno,
þár ey äru þing SD 5: 480 (1345, nyare afskr.). huilkit
götz iac . . . trem sinnom vpbödh yppa kirkestempne
oc soknastempne FII 2: 101 (1436). — kirkio stiitta
(kirkiu-), /. L. — kirkio tinnd (kyrckio
tij-endh), f. [Isl. kirkjutiund] kyrkotionde. SD 4: 537
(1336, nyare afskr.). — kirkio tÍUlHÍO (kirkiu- L.
kyrketyändhe) m. L. kyrkotionde, tionde, iak
haff-wer köpth wthaff byskopinss kyrkotyändha FM 673
(1516-17). — kirkio tliak (kyrkio tak. kyrkyo
tak), n. [Jfr Isl. kirkjuþekja] kyrktak, somlike nidher
wnndho sik mz linor aff kyrkio taket, somliko
widhor-loddo kyrkyo takino Lg 3: 179. — kirkio |ling
(kirkiu-), n. L. — kirkio þiuver (kirkiu- £.), m.
L. kyrkotjuf. lysa ban ifwi alla kirkio thiwa Bil 727.
— kirkio vigsl (kirkiu wixl), /. L. — kirkio
yigsla spiiil (kirkio wighsla spield), n. L. —
kirkio väg (-wägg (frf. vok. i änd.). -wäggh
ff rf. vok. i änd.)), f. [Isl. kirkjuveggr, m.]
kyrkvägg. aff södhra kirkio wägginne Bir 4: 87. intil
kirkio wägginna ib. at ey skal haffuas maalniga a kirkio
wägghiomen ib 91. •— kirkio rägher (kirkiu- L.
kyrkiu- L. kyrkie-), m. [Fnor. kirkjuvegr] L.
kyrkoväg. the grepo them j thera garda a kirkio vegh
eller ting them ey sparde IIK 2 : 673. in quandam
viam . . . biornsthorpa kirkiovegli dictam SD 6: 9
(1348). rarät vp at kirkiowäghenom VAII 24: 326 (1377).
jak haffwor myne karle wthe med almogen bade nor
ok südher om kalmarna med sköuo byssor ok wärgie,
ok ther cmellom haffwer jak giort mik en kyrkiewägh,
at skörbywg skall icke forga oss her nedhro BSII 5:
462 (isa). — kirkio viiriaude (kirkiu- L.
kirk-iowärande. kirkiowerende.
kirkioweren-dhe. kyrkiavärende. pl. -ar. -e. med partiäpial
form: kirkio weriandes Pa (Tung) 41), m. [Fnor.
kirkjuverjandi] L. kyrkovärd, den som vårdar en
kyrkas egendom, thetta offor skola kyrkiavärendana skipta
mellan fatiga manna SD 6: 157 (1349 V gammal afskr.).
sonknaböndhor oc kirkiowerondhe ii skötwe ib NS 1: 138
(1402, nyare afskr.). kirkiowärande ther samma stadz
(o: at sancti nicholawssa kirkio) ib 243 (i403). wi
jösse anbiörnsson ok germund i koppara bygdh,
kir-• kiowärianda ib 314 (1404). ib 331 (1404), 2 : 49 (1408,
nyare afskr.). kirkiowärandene peter birke oc hans
horst SJ 150 (1446). aff kirkiowärendenom olaff
syster-sone ib 405 (1473). kirkiopreste och kirkiowerendo j
wort biscopsdöme FII 1: 57 (1486). thz trä haffuer ath
thydhä mz the helgho kirkio, och the män thu saa,
the waro kirkio weriandes, och gömdo henna götz och
penninga troligä och wäl ra (Tung) 41.
kirkmiissa (kirkmesse. kirmässa L.
kyr-mässa £.), /. [Fnor. kirkmessa. Mnt. kerkmesse] L.
kyrkmessa, messa som hålles årsdagen af en kyrkas
invigning. widli ålem är kirkmesse sancto birgitto dagh
BSII 5: 114 (1506). — om högtid firad till minne
af Jerusalems tempels invigning; tempelinvigningsfest.
om kirkmässona (in festo encæniorum. id est in festo
dedicationis templi) Bo 154. — Jfr kirkio llliissil. —
kirkmiisso daglier (kirkmessu-), m. L. Jfr
kirkiomässo daglier. — kirkmiisso friþer
(kirkmässu-), m. L. Jfr kirkiomässo fridher.
— kirkmiisso hiilghþ (kirkmässu-),/. L. —
kirkmiisso nat (kyrkmässo-), f. natten före en
kyrkas invigningshögtid, kyrkmässo nath sancti
se-bastiani kirkio Bil 480. — kirkmiisso ridll?
(kyrk-mässa rydh), /. f ridt till el. vid kyrkmessa. onth
är thz hors ey tliol een kyrkmässa rydh (vilet
iumen-tum quod ob encenium perit unum) GO 1040.
kirna (kerna, kärne), /. [Fnor. kima. Jfr
Mnt. kerne] 1) kärna, smörkärna, i kirna SD 3: 759
(1316). butorula kirnä VGL xm. 2) hög och
(jämförelsevis) smal byggnad, kärna, den innersta
byggnaden el. hufvudbyggnaden af en fästning. sath i
stok-holms kerno j hektä RK 1: (LRK) s. 229. konung
magnus fördes till stokholm tha ok lotz j kärnen
j thz sinne ib (sfgn) s. 187. — kiriio miülk (kerna-),
/. kärn- mjölk, cerum lactis kerna miölk LB 7: 82.
kirsebär (kyrsebär. kyrsaber LB 7: i8i, 250.
körsabär ib 67), n. [Mnt. kersobere. Lat. cerasum,
pl. corasa. Jfr Fht. chirsa. Mht. kirsej körsbär, ther
wäxer i swa margh godh frwkt som frwr haffwa aff
badhe smak ok Iwkt som är äple päror oc kirsebär
RK 1: (Albr) s. 207. onth är äta kirsebär mz herra
barnom GO 375. cerusa kyrsebär LB 5: 82. ib 7: 67,
181, 250. — kirsebiira kadha (kyrsabära kada.
kyrsa bära kaadha. korsa bära kaadha), /.
kåda af körsbärsträd, for bryst werk dwger
kyrsabära kaadha LB 7: 67. ätha körsa bära kaadha ib.
kyrsabära kada smelt i vin ib 229. — kirsebiira
kiiirue (kyrsebära kärne), m. — kirsebiirs
kiärue. taka . . . kyrsebära kärna LB 1: 98. —
kirsebiira q v ad ha (kirszabära qwäda), /. —
kirsebiira kadha. tagh kirszabära qwäda LB 7:
224. — kirsebiirs kiiirne (kyrsobärs kärne),
m. körsbärskärne. tak . . . kyrsobärs kerne LB 2: 31.
Jfr kirsebiira kiiirne.
kirsedrank (kirsedranok SO 207.
kyrse-dranck ib. kerssedrank), m.f [Mnt. kersdrank]
körsbärsvin. miöd ok öll ok kerssedrank ok wiin RK
1: 1412. TK 275. SO 207.
kirska J /.? [Jfr Mnt. kirsoi] kersing, ett slags
ylletyg, en alin af go[io kirsko SD 5: 637 (1347);
detta ställe synes dock snarare böra föras till ett adj.
kirskor.
kirtil (ack. pl. med art.: kirtslänä Hästläkedom
i AS 137. kirtzlana LB 2: 69), m. [D. kjertel]
körtel. Hästläkedom i AS 137. LB 2: 69. — kirtla
fil lik, n. orenlighet i körtlarnef fori kirtläfnuk skiär
vp vndo kinuurn, mällum strupen oc adrinä, oc rensä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
