- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
661

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - klarhet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

klarhet

661

klenat

klarheth oc most .ST 422. clarhet win myöd ok mwst
RK 2: 5169.

klarhet (-heet. claarhät), /. [Fdan. klarhed]
klarhet, glans, liusins clarhot KL 322. stiärnan är ey
vtan klarheth ok skon Bir 1: 188. ib 332, 3: 365. — i
sht öfv er natur lig, himmelsk klarhet, ginstan kom swa
mykin clarhot oc lysto kring om them at ekko kuiino
liusaro wara middagx tima nar solin skin clarast Lg
46. vi bidhom helaran wän herra ihesum christum
hulkin vpnya skal wau ödmiuka licama likuadhan
sinom klarhotz (claritatis) likarna MP 1: 15. var herra
ihesus tedho sins ärofulla licanima klarhot Bu 119.
gita nalkatz gudz ok hinicrikis thinga fino klarheot
ib 127. vndarlik ok ohogri[ielik klarhotz sken Bir 1:
90. ib 126, 3: 443. Ansg 181. 2) glans, härlighet.
lik soo . . . hans clarheet j gull oc j sylffwir MB 2:
276. nedhirthrikkias af vaalzins oc claarhätunna (för
-iniiaj äru Ber 269. —himmelsk, gudomlig härlighet, at
tho skulin soo miua klarheot Bo 178. MP 1: 204 , 2 : 97.
MB 2 : 344 . 3) klarhet, renhet, han war ok swa
som saphir j lingir gullo .j frägdh ok lifwirucsins
klarhot Bir 1: 303. framgar bönin frälsaro mz mero
clarhot (liberior exit puriorque oratio) Bo 104.

klarlika (klarlicha Fil 2: 124 (1440).
klarleka Su 177. klarligha HK 3: 2523. claarligha
Lg 3 : 364. clarlega MB 2: 299. klarlige BSll 5:
402 (1510). clarlikaa Lg 3: 598), adv. [Mnt. [-klàrli-kou]-] {+klàrli-
kou]+} 1) klart, ljust, eot lins. ther clarlica skal
lysa världina KL 322. solonno clarlika skinande Su
93. 2) klart, tydligt, skodhar likamlik thing . . .
klarlika Bir 1: 104. 11K 3 : 2823. Lg 3: 364, 598.
clarlika liwda Su 327. niädhan thu oppenbarloka sannindena
swa klarloka kwngör ib 177. MB 2 : 299. Fil 2: 124
(1440). BSll 5: 402 (1510).

klarliker (klarligh), adj. klar, tydlig, giffwa
edert herrodömo 011 san wndoruisniug och klarlig
för-warningh BSll 5: 318 (1508).
klasalöst, adv. L.

klase (klaase. klasse, se vinklase), m. [Isl.
klasi] klase. Al 7496. thor wäxer a godh wiinbär
hwar ön klaso swa stoor är thz ängin ma swa stärker
wara ther en klasa orkar at bära ib 8108-8110. swa
som oen .jdlion ok nööff by hembärändes til sin bystok
ympnogha holghotzens ok helgadomanna klaasa Lg 3:
568. Jfr smaragda-, vin-, vinljiira-klase.
kla v i (klävi), m. L.

klef, f. [isl. kloif] brant backe, klippa, klippstig.
i ortnamn, clovahult SD 1: 688 (1210-16, nyare afskr.).
de korpæ kle|f ib 2: 21 (12S7, i afskr. af 1337). in
clcuom ib 3: 491 (l32l). klewaquern ib 4 : 698 (l34o).
j spyutho kleff Fil 2: 57 (1424, afskr.).

kleia (kleya. -ar), v. [/5/. klieja] känna kinda.
hwar skal then kla som ey kloiar G O 975. —
oper-sonl. klia, man skal ey klaa ther som ey kleyar GO 625.

klema, v. [Mnt. klemen. Jfr Isl, kloima] klena.
stötis alth samman wäl oc Iätis j cn deghil, oc
klomos täth mz lwto sapientio bebwndith PM 10. ib 7.
— klema sainail, klena samman, limma i hop. läth
thz j mallen tw lorkar klcmandis them wäl samman
LB 9: 96.

klen (kleen, kleyn. klän), adj. [Mnt. klon,
klein] eg. glänsande. 1) fin, nätt, prydlig, förträff-

lig. sofwa i swa kleno maki Bo 144. i somlikom
stykk-iom iir loflikit at göra klena oc faghra gärning ib
is. aff klenii värk tha var han giördh Fr 151. i
dy-rom oc klonom klädhom klädda Su SO. span klenasta
klädho 00 sömadlio KL 344. fördha j huitoni raantol
ok k]onan (subtilem) kiortil ginum hulkin jak saa
skärlica hiinna jomfrulica licainma Bir 3: 279 (kan
föras till 1). sik hölia mz klenasta linno liwito oc
skiuando MB 2: 363. aff klonasto wax drupum KL 11.
gi|f hänno kleynaro (delicatiorem) kost Bir 3: 113.
Lg 3: 512. rent ok clent brödh Bil 379. cn span
klenasta hwetemyöl MB 2: 85. klok ordh siktat oc
täm-prat swasoni klenasta niiöl (här liksom i närmast
föreg. ex. liar ordet kanske betydelsen: finmalen) Su
225. thz menlösa kötit, klena oc faghra. ther kötzsins
ok alz niandomsius natwr blomstir är Bo 193. ängin
hafdlio swa klenan (delicatum) likarna som han, thy
at han war af twem bästom naturom gudhdomin ok
maudomiii Bir 1: 111. gör thz (sofiet) klenare
(delicatiorem) köt ok bätra blodh ib 284. — fager,
tjusande. o kleen, stoltir oc ärlikin piltir (o puer
egre-gie ac delirate) Bo 21. kleen (delicata) faghor ok
äl-skeliken brwdh Su 384. Bir 3: 281. 2) fin, lätt.
medli vädhranna vingom förstas thz klenasta af
vädh-reno som raskast är (summitates ventorum, id est,
partes illa’, quæ præcedunt et velociores sunt) Ilo 249.
liwdhit alf hans wingoni, slaandis kleua (levern)
wädh-rit Su 236. — lätt, lättsmält, klen lnathir LB 1: 96.
3) fin, veklig, klenasta frwgha MB 1: 430. en klen
oc kräseliken stridzinan äst thu, som swa mykyt rädhis
mothogangilso Su 120. 4) ömtålig, ängo ]imi äru
klenare ok sararo än öghonin Bir 1: 104. sua uar thin
licammo klen ok ömbir owir alla licamma ib 2: 268.
S) klen, svag. motlhorin som klon (tmera) var oc
als-tingis vng Bo 13. focarie sculu hielpa systronijn j
sinom einbetom oc thiäuist them som kleua äru oc
mindra formaa VKR 24. för syna klena spädhoot oc
vauskandes clocuhet MB 2: 201. oy gitandis siälff bära
äller oppehalla sin klena likania ib. Su 160. kloen i
tronne Bo 131. — svag, föga stark, föga sträng,
win-tron är klon oc weker BSH 5: 144 (1507). 6) späd.
af thy klena barneno KL 3)5. MB 2: 23. i sinom
klena barndom Lg 3: 394. cn klen röst KL 339. ST
118. 7) fin, tunn. mz kleno saagh KL 47. hawir
. . . klenan (gra ilem) vd Bir 1: 392. hiärtat owir
hulkit oen klän hinna är ih 2: 212. ysin är ganzska
kleen RK 3: 3105. ib 3112, (sista forts.) 4626 (ordet
kan pà de tre sistnämda ställena föras till b). — (?)
hans hofwdh panna slo han swa klen RK 2: 2686.
8) liten, tak lagherbär oc stöt kloen LB 10: 7, ij
gull äller dyra stena badlie stora swa ok klena Fr
842. alla klena städher (oppida) MB 2: 31. ib 46.
humme hin clene Di 291. ib 290, 294, 298. Jfr heymc
do kloync ib 73. Se vidare ib 380-381. Jfr ock Storm,
Sagnkredsene om Karl den store og Didrik af Bern
s. 149. — liten, ringa, knapp? klen, föga närande?
at hon oy aat wtan ganzska lithot oc klent Lg 3: 402.
aff then klena niathen ib.

klenat (klenadh L. klenät SD 5: 479 (1345,
nyare afskr.). cleynät ib. klänat FI (Cod. B)
1994. kläna|) L. klenet Fr 417. klenot ib 2662,
3075. klänot ib 2647. kleenodh L. clenodh PK

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free