- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
664

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - klokkare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

klokkare

klostergardher

ärwodha ti] gudz t.hiiinist oen klokko tyma ST 73.
innau ecn klokke tijma SO 48. Lf K 216, 244. — kloklia
lins, n. L. — klokna o]iinsdaglier (klokke
odensdager), m. L. onsdagen före påsk. klokke
odensdag kom liiitb ... en ther hade til foren tionth
jwmfrw anno BSH 4 : 248 fl500).

klokkare (klokare, klukkare L.; Fil 2: 107
(1437); -en ST 57), m. [Isl. klokkari, khikkari] L.
klockare, den som har vard om kyrkklockorna och
besörjer ringningen, ringare, kyrkvaktare, taladho värö
fru beläte til klokkaren (custodi ecclesiæ) Bi! 582. ST
57. vtuäl gudh sik fatika preste ok. k]okkara
(campa-narios) Bir 1: 322. SD 5: 565 (1346), 566. K K 2: 4127.
tha högxtha mynno iir skänkth tha skal klokaren bära
rükilso och vigdlie vatn brödrom systrom ok ther bör
klokkaren i [l] öre före alf gilles ponningh SCO 132.

— ss tillnamn, anti klukkare Fil 2: 107 (1437). paual
klukkare ib. — klokkara gardlier (klokkare-.
klokkare gordher), m. [Fnor. klukkaragarSr]
klockaregård, klockares boslällsgdrd. tha jak lagtingh
hiolt mz alinoganom j mora sokn j klokkare gardin
DD 1: 106 (1457). tha som jach laghtingh hölth i
husaby klokkare gordho ib 2: 16 (l472). — klokkara
giiild (-giald), n. L. — klokkara mall, m. L.

— klokkara st.ova (clokkare stuwa.
klokara-Stwgha), f. [Fno)-, klukkarastofa] klockares
boningsrum el. bostad, klockaregård. i henncmora
klokara-stwghw SD KS 2: 29 (1408, nyare afskr.). j nesta
clokkare stuwa the gingo RK 2: 5S11.

kloklika (klokleka Su 105. elokliga MB 2:24.
klokeligha RK 3 : 3781. klokeliga Li 55), adv.
[/s/. kldkliga. Mnt. klökliken] 1) skickligt,
konstrikt, konstmässigt, j kloklica talande (eloquentes)
mä-starom Bir 2: 231. Al 6435. biit är litit ok kan tho
kloklica honagh samanbära aff mangom yrtom Bir 2:
315. häfde thz sa klokeliga giort Di 55. RK 3: 3781.
2) fint, skickligt, varsamt, o äwärdeliken oc höxta
snille, huru klokleka oc länteleka thu nw frostar mina
ofulkomlikhet Su 105. 3) slugt, listigt. MB 1: 215.
huru gabaonite folk elokliga wärnadho sith liff ib 2:
24. tänkto the kloklika (callide) ib. syndon swikcr
mannen kloklika Su 454. Ber 228.

klokskaper, m. [Isl. klrikskapr] L. 1)
skicklighet, konst, giordhe mz klokskap at folko syntis
reghna gönum thornit, tha han wildo Bil 722.
mästarens konst oc klokskaper Su 81. ib 224. Di 45. af
en-samnom boklika konsta klokskap Bir 1: 331. 2)
slughet, list. diäwlin . . . lotte allan sin clokskap
(tota caW.ditate se contulit) at koma hanom tol
oqueme-lek ]ling Bu 143. vndirstanda diäfwlsins klokskap Bo
101. ib 159. KL 189. MB 1: 160, 296. Bir 1: 53, 2: 34,
114, 143, 188, 3: 413. 469, 4: 89. wilia mz siin
klokskap swika rikit Bil 235. wlfwa . . . hulkra röst ok
klokskapir skadhlikin är faromin Bir 1: 303. ib 3:
309, 401. Ml’ 2 : 253. Va 34. MB 2: 96.

klokstapill (kloek stapul), m. klockstapel,
dömdes änders laurisson sin lön wt för kloek stapulcn
som han bygdho wpp BtFH 1: 217 (1507).

kloref, n. ? klor ef, kolik, tenna siwkdom i tarmana
oc j sydorna kallas colica passio, klo reff, eller vred i
qwid LB 7: 256.

kloster (klöster L.; Fil 0: 376 (1504-1514). elöster

SD 2: 608 (1310), 3: 216 (öfvers, i nfskr. fr. början af
1400-talet), klösther FH B: 122 (1488), G: 122 (1512);
Lg 3: 61; SEG 120. klöstir SD 1: 520 (öfvers.)-,
-irsins Bir 5: 113), n. [Isl. klaustr. Lat. claustrum]
L. kloster, gafs i clostar Bu 7. ban kom them alla til
klostirs BU 784. ingingo mz makt i thära klostir ok
inlykkio Gr 283. kyrkior ok kloster giordhe ban rika Fr
3106. Bu 22. Bil 627, 631, 649. FI 2055, 20S1. Fr 3139,
3169. SD 1: 520 (öfvers.), 2: 433 (öfvers.), 5 : 479 (1345,
nyare afskr.), 562 (1346), 563, 565, 566, 567. VKR 1,
2 o. s. v. Bir 4: 13 o. s. v., 5: 3 o. s. v. — i
ortnamn. in gamblacloster SD 2 : 608 (1310). in parochia
gamblaklostor ib 3: 465 (1320). in claræclostir ib 4:
225 (1331). — Jfr brödhra-, frua-, grabrodher-,
grabrödhra-, gramanka-, iungfrn-, manna-,
miinka-, linniio-, qvinno-, systra-kloster,
äfvensom klostre. —• klosters gods (closters
götz), n. klostergods. SD KS 2: 132 (1409). —•
klosters liailipil, m. klosterdrägt, munk- el.
nunnedrägt. klädh i closters hampn ällar abitum Lg 3:
450. — klosters kliidliabonadlier (ack. closters
klädhebonat Lg 3: 310, 450), 7». = klosters
liailipil. thik wighia til closters klädhebonat Lg 3:
310. fik iomffrun closters ällar ordinis klädhebonat
ib 450. — klosters Ufliadher, m. klosterlefnad,
lefnad i ett kloster, munk- el. nunnelefnad. äpter thz
hon hafdho yterltka thiänt gudhi ... i them
dygdho-lika klostors lifnadh Lg 3: 259. Jfr
klosterlif-nadher. — klosters lyft (-lypt), f. klosterlöfte,
ordenslöfte, reglona oc sina closters lypt
(professio-nem suam) obrytolika widhorgönia Bir 4: 68. göma
roglona oc sina closters lyfft ib. Jfr klosterlyft.
— klosters lyfte (clostirs lypte), n. =
klosters lyft. Lg 3: 51.

klosterbarn, n. [Jfr Mht. klöstorkint] jungfru
som intages el. intagits i kloster, for eth kloster barn,
som hetir systor cristin jönesadottir SD KS 1: 161
(1402). thet iach gauo nakat klosterbarn in i thet
sama klostrith ib 2: 310 (1410).

klosterfolk, n. [Jfr Isl. klaustrafolk] klosterfolk,
munkar och nunnor, klärka oc klostirfolk Bir 2: 71.
ib 75, 76. 3: 279, 4: (Avt) 178. VKR 21. Ber 22, 245,
248. Su 429. Lf K 3.

klosterfridher, m. klosterfrid, fred och trygghet
som tillkommer kloster och i vissa fall äfven, andra
ställen, thet hor steens godz closthorffrid ey niutba
motto FM 133 (1502).

klosterfru (klostor fru VKR 111), /. [/«?.
klaustrfrii] nunna. KL 354. ST 305. VKR ill. BK 199.
klostergardher (clostirgaardher), m. [/si.

klaustrgarir] klostergård, till kloster hörande gård
med ekonomibyggnader, bostäder för bröder och systrar
"ab extra", tjenstefolk m. m. the systor vtan fore
blifuandes som wardhir funnen gaa nidli j byn ra
dagh ellir nat nocliat langht wt fraan
clostirgaardhe-nom VKR 29. honom (gårdsmästaren) scal antwardhas
clostirgaardhin medh allom ombetzhusom oc thiänista
folke ib 34. abbadissau oc conucntit hafwa mic lofwat
kost oc klädho til dödhra dagha . . . swasom andra
syster oc brödhor hafwa, ther wtan til ära ii
closter-gardhonoin SD KS 1: 369 (1404). FH 1: 35 (1457,
nyare afskr.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0674.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free