Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - liughare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lin gli are
772
lins
Bil 346. ib 386. — med ack. med inf. lögh sik wara
hans wäknara KL 62. Bil 81, 726. lügh thera awnz man
for constancio them wara hans lifs forrailhara ib 576.
— med ack. samt prep. pa. han haffwer thot pa mich
lwgit BSII 5: 625 (1520). — falskligm beskylla (för),
med prep. til. lughiu til lasta Bil 256. — genom falsk
beskyllning beröfva, med prep. af. lughin aff sinne iira
Iv 3270. — underlåta uppfyllandet af, bryta, lügh
(men-titus est) alt thz han iäth oc loffwadh haffdhe MB 2:
260. — liuglia sik, genom lögn gifva sig utseende
el. sken (af)? med prep. til. üffwor myna syäll
haffwer thw ingha makt wthan thw wilth lywgha tik
ther till Lg 3: 139. — Jfr beliugha.
liughare (lyughare ST 496), m. [Isl. Ijiigari]
L. ljugare, lögnare, bedragare, o liwgharo oc
sann-indenna owin KL 227. tholkiu liwgharo är ey nw til
Iv 2018. SD 1: 669 (1285, gammal afskr.), 2 : 264 (1298,
gammal afskr.). SR 9. Bu 170, 172. Bil 105. Bir 1:
31, 92, 2: 133, 3: 154. Jfr hovudhliughare.
liughnelder (liugn elder: -eldin Bir 1: 221.
lyugn elder: -eld ib 263. liung elder: -eldenom
Bil 238. liwngelder: -el It K 2: 7336. liwng eld
LH 78, 132. liwngelld MD 338. lyungeldir ST 115.
lywngeldher: -eldha MB 2: 339. liongn eld
Al 10335. liongneld ib 10338. lyongeldir ST 126.
liongh elder: -eld MB 2: 311. lyghnelder ib 1:
330. lyglm elder Bil 424; MB l: 122; -eld /»5393.
lygn eldir Gr 316; -eld Bil 464; Bir 3: 145.
lygn-eldir KL 54; -eld ib 39, 72, 127; -eldenom ib 40.
lyghneel Al 419. lynghn elder Bil 250. lyngh
elder: -ellen Lg 3: 703. lyngäldir Gr (Cod. D)
379), m. ljungeld, blixt, slo lyghn oldor aff himnuin
Bil 424. do for lygn eld ib 464. tha hürdhis wars
horra baswner rädholikir thordyu oc blusande
lyghnelder MB 1: 330. lyngh ollen tändhes i hans ladliw
Lg 3: 703. Bil 238, 250. KL 39, 40, 54, 72, 127. Gr
316, (Cod. D) 379. MB 1: 122. Bir 1: 221, 263, 3: 145.
Iv 5393. Al 419, 10335, 10338. RK 2: 7336. ST 115, 126.
MB 2: 311, 339. Di 78, 132. MD 338. Jfr lygline-,
lyglino-elder.
liuniber, se liomber.
liuiuske, m. ljumske, i liumscätium Hästläkedom i
AS 136. Jfr liuske.
liung (lywng. liong MP 1: 255. liongh ib
2: 75), n. [Isl. lyng] ljung, han skal vara liongh
(myricæ) a ödhmarkom hulkit som är dyura fijdha oc
eldz matir MP 2: 75. ib 1: 255. logger man lywng i
klädor LB 7: 161. dricker man liwngh (dekokt på
ljung) medh wiin ib.
liuri, m. L.
liurskoglier, m. [Jfr N. Ijor. Jfr dock äfven
Danska ortnamnet Lyrskov; Fdan. Lyurskov; Isl.
Hlyrskdgr] skog i hvilken hygge egt rum? om thore
skoghe och uthwägar i sma liur skogom DD 1: 46
(1386, nyare afskr.).
lius (liuss), m.t tho holla oy niere tro än en
liuss RK 2 : 5891.
lius (lyus. lyws), n. [isl. ljös] L. 1) ljus,
klarhet, kom lius af himnom ok sken vmkring ban
som sol Bu 142. sagdho gudh . . . wardlio liws MB
1: 155. skilde war herra liwsith fra myrkeno ib. aff
solinna liwse ib 157. gudh hulkin som är äwordhelikx
skens lyws ok klarhet VKR 11. koinber thz liws aff
thy lywse som siälin hawer aff gudz asyyn MB 1:
355. ban är owis i sith eghit liws staar (står sig
själf i ljuset) GO 633 . 2) ljus, fackla, lius a latin
beto candela Bu s. vm kirkio mäp liusom ganga ib.
läto brinna lius ib 9. tändo mång lius ok lampor ib 14.
at fornäfnt goþz . . . öfuäs ogh äller til räkker
vpp-haldz fiy sama storä lyuso SD 5: 564 (1346). han war
. . . swa som lius sat owir liwsa staka Bir 1: 303.
iii lyws BSII 3: 146 (1463). — om ljus som sättes i
en döendes händer, fa mic lywsed nw ändes myn wonda
RK 2 : 6582. 3) lysande himlakropp, wardho liwsen
(luminariu) i himblinum MB 1: 156. giordhe gudh
störsto liws sool oc maana ib. — Jfr nltara-, bak-,
dags-, funt-, fram-, liinibln-, hiiiina-,
hiini-rikis-, inledslu-, kyndiliiiässo-, morghon-,
pnska-, skridh-, stadh-, staf-, vax-, vigninga-,
vigsla-lius. — liusa bränder, m. kungsljus,
ver-bascum Lin. tag liwsa brand med gol blomstor LB 7: 291.
Jfr ]ysebrander. — liusa kroua (liwse krona),
f ljuskrona, en liwse kronä med vi pipor aff messing i
frvstwgen IISII 19: 167 (1506). — liusa pipa, /.
ljuspipa. Di 53. TK 270. — liusa piinningar (liwsa
peningar), m. pl. ljuspenningar, penningar som
gifvas till ljus. giffui embothono . . . liwsa peninga SO
48. — liusa staki (lyusastaki. liwso staki
Bir 1: 339. liuso staki: -staka ib 390. liwse
staki: -staker FH 4: 83 (1499). liwsse staki:
-staker ib 84. lyusestaki: -staka MB 2: 334),
m. [Isl. ljdsastaki] ljusstake, twå lyusastakä af
kri-stallo SD 5: 564 (1346). 11 liwsse staker aff messing
FII 4 : 84 (1499). ib 83. MB 1: 343. Bir 1: 303 , 339,
390, 4 : 34. MB 2: 334. Jfr lius, adj. samt liusstaki.
— liusa stiälker, m. gren el. arm pä ljusstake. MB
1: 493. — liusa stodll, f. ljusstake, liwsastodhin aff
gulle MB i: 492. — liusa stolpe (liwsostolpe), m.
ljusstake, j andro rwmono war liwsastolpo til sðmd MB
1: 492. liwsostolpano thydha siw planotas ib. ib 493.
lius (b. liust. lust Bu 75. komp. liusare. superi.
liusaster. lysastar Bir 2: 197), adj. [Isl. ljoss]
L. 1) ljus, lysande, klar. arla om morghin dagher
var liws Fr 83. a liwsotn dagh MB 1: 337. munde
husit j liwsan lugha sta RK 2: s. 333. Bil 211. MB
1: 492. gvz ängel kom . . . lius som sol Bu 4. MB
1: 355. han (vägen) är ... j ändanom slättastir ok
lysastar oc sötastir Bir 2: 197. 2) klar, tydlig,
uppenbar, hulkins synd iak vppinbaradhc ok bepröuado
for thik mz liusastom ok vissastom teknom Bir 1: 98.
at hans dygdh wardhe liws oc oppcnbar MB 1: 199.
äro thässe liwsast thera skäla ib 472. ma nw wara
hwariom manno liwst, som thotta läs ib 71. ib 279, 450.
liwsastodhin aff gulle thydhor oppenbarlika snille oc
wiisdom, som scrifwath waro lönlika i tafflonne, än
allom mannom liws giordh mz liwsom logha ib 492.
thässo tio budhordh wars herra, tho skulo liwsare
göras (närmare förklaras) nidher meer ib 451. 3)
ljus, klar, klart seende, tha hawer mannen mäst
raäghin oc liwsast skäl MB 1: 388. klar öghon ok
liws Bir 1: 235. 4) berömd, fräjdad? hon ga|f
sigh in i oth liwst (orig. har möjl. haft clarum
e. d.) klösthor Lg 3: 61. — n. adv. klart, tydligt.
]iu liktar lust Bu 75. gudh siälwer han secr en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
