Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - mätorþ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uiiitorþ
90
möbaru
niiitor|i, n. L. Jfr mäts-, mötanz-orþ.
mätskal (mätskaal. miätskal Bir 4: (Dikt)
26s; -skalene ib 2: 3; -skalana ib 7. miät skal),
f vågskål, våg. sancte birgitta syntis sua som twå
miät skala (statera;) standande vidh jordhinna thora
, höxstä band foro op til skyn oc thera cirkla gingo
vp ginom himelin j försto miät skalane (för -ene)
var een fiskir . ■ . j andra miätskaleno var eet diur
Bir 2: 3. ib 1: 237, 2: 7, 243. Bu 21. rät mätskaal
(statera) MB 1: 368. thu äst lagd ber i gudz
mätskaal oc wägher litith ib 19. a gudz mätskal älla
vagh MP 2: 109. j andelike waagli oc miätskal Bir
4: (Likt) 268.
mätta (pre.i. -ir: mättir Bir 1: 277; mätte ib
282, 2 : 40, U9; KL 245; mättis ib 228. -ar: mätta
Bir 1: 117; mättas KL 228. impf. -te: mätte Lg
3: 714; mättis KL io3. -adhe: mättadhe Lf K126;
mättadkis Lg 8i9. part. pret. -adher: mattadhir
Bo 182; mättat ib 90. imperat. mätta Bir 1: 277), v.
[JV. metta. Nyisl. metta] 1) mätta, göra mätt. eg. och
bildl. kötit mätte oc styrke Bir 2: 40. ib 1: 282. hafdhe
mättat moghan Bo 90. Bir 1: 277, 2: 119. iak skal mätta
them mz minom sötma ib 1: 117. eth trä, som . . .
mätte honom aff sinne frukt Lg 3: 714. 2) mätta,
förnöja, tillfredsställa, liker tho källo som . . . mätte
alla mz dryk KL 245. at iak ther frilika mz rop
oc skrian maathe inättha (för mik mältha) Su 43.
oppfylte ällar mättadhe wara astwndan Lf K 126. 3)
utmatta, uttrötta, mättadhir af obrygdhilsomen
(oppro-briis saturatus) Bo 182. — refl. mättas, 1)
mättas, blifva mätt. eg. och bildl. miinkin tilbör hwarn
dagh swa litit äta at han ey mättis KL 228. ätir
litit oc mättas ib. thän som mykit ätir oc aflatir
tho för än han mättis. faar mere lön än thän som
litit ätir. oc mättis ib. siälen . . . mättadhis aff
otalighom söthma Lg 819. Ber 20. 2) förnöjas,
tillfredsställas, for the dyro loktena ... aff hulke
han mättis KL 103. 3) mättas, blifva mätt (på),
få nog (af), af at göra honom thiänist kunne hon
äkke mättas Bo 162. the kunno äldre mättas aff
rike-domom Bir 3: 55. äldre kwnne mantz öglion mättas
aff (se sig mätta på) hennes venlek MB 2: 162. Bir
1: io2. — Jfr fiilmättadlier.
mätta? f. mättnadf the hulkra giri ey bawir mätto
(modum; sannolikt står mätto härför måtto; en var.
har: the som haua giri ther är vtau måtto Bir 4 : 294)
Bir 3: 335.
mättare, m. mättare, den som mättar, a altarens
bordhe är gudh badhe mather oc mättare Lf K 90.
lllättc, f. (och n.t) L. 1) mätte, mättnad, mätte
vtan ledho Bir 1: 358. j äpleno är . . . litin mätte ib
3: 24. andelikin sütmc oc mätte ib 55. thäs sötmans
mätte wari war sälikhet Ber 20. bortrördhe mättinne
härras ey skörlifnadhin ib 83. ib 86. MP 1: 95, 189. Su
391. — til mättis (til mätte), till mättnad, så att man
blir mätt, så. mycket man orkar, efter sitt lystmäte.
haff-dom köt oc brödh nogh til mättes MB 1: (Cod. A 3)
558. mango taka af thässom matenom til mättis Gr 272.
foruita mik at iak ätir mit brödh til mätte Bo 133.
äta til mättes Su 386. at han alrigh ate til mättis
KL 201. äta oc sofwa til mätte Bir 2: 198. drik nu
blodh til mettis ST 340. fylla the sik til mätte Bir
1: 195. iak vidhir quäke thorn ... alt til mätte ib
3: 14. gafwo mik beskelikhet til mättis
(inebriave-runt) Su 405. 2) förnöjelse, tillfredsställelse, thet
är allom thorn, som ther a tänkia, til aldra sötaste
hugnat oc mätte Ansg 181.
llliitte, m. [Ar. mette, >».] mättande, til buksens
mätta KL 204.
miittelika, adv. Jfr oiuättelika.
miitteliker, adj. Jfr omätteliker.
mättelikhet, /. Jfr omättelikhet.
mätteiia bok, f. L.
■nätter, adj. [M. mettr] mätt, som tillf redsstält
sitt begär efter föda. sipän han är mätter SI) 5: 638
(1347). Bil 317, 696. mön at sik mätta af Jäs (trädets)
frukt Bu 71. ib 175. KS 24 (58, 25). var herra ihesus
. . . ökte faa brödh oc giordhe mät af them mång
thusand folk Bo 88. —- bildl. thu kundo aldri wardha
mettir aff människio blodh ST 340. aldrc mät aff fulum
lusta Bil 305. — fyld. pungh mz pänniga mätli Ml)
(S) 306. — Jfr ful-, o-mätter.
inö (möö. pl. möyiar MB 2: 186. möiar:
thiänisto möiar ST 247, 250. möia MB 1: 206;
þianisto möia Bu 503. möghiar: thiänisto
möghiar ST 248. mör Iv 912; MB 2: 187. möör:
fatabwrs möör ST 422; thiänisto möör ib 247.
med art. möyanar: tiänista möyanar Lg 3 : 383.
möiana ST 437. gen. möya: thienista möya
VKR 2. möia Bir 5: 29. möghia FI 1015. dat.
möiom Lg 39; thiänista möiom ST 437.
mögh-iom: thiänista möghiom ib 24s), /. [Isl. mey] L.
1) mö, ficka, en hebrezk mö sang for borþe Bu
182. ba[i ä möna sionga þiit särna ib. mön hugliaþos
ib 492. laa en möö . . . wantör kriplingher Bil
108. offradhe mön sin mödliom gudhi ib 327 (kan
föras till 2). MB 1: 335. frwr ok mör Iv 912. var son
älskar tbemie fatigha mö FI 159. pläghom vi . . . thz
(tornet) möghia skastel kalla ib 1015. 2) mö, ren
mö, jungfru, qvinna som bevarat sin kyskhet, tekna
mariam guz moþor varaa rena mö Bu 10. do menlös
mö ib 15. sagþe sik tro . . . hans moþor mö vara ib.
guz moþer mö o smittaþ ib 17. maria baþe moþer ok
mö ib 11. milda mö guz moþer ib 19. mariu mö . . .
tel lof ib 3. MB 1: 28. mz allom möiom oc änkiom Lg
39. är iomfrwn möö Di 168. mö waron än tha sol] gik
op. oc nw är hon min hustrv ib. 3) tärna,
uppvaktande el. tjenande tärna, kammarjungfru, siter
re-becca oppa wlwallen, oc henna möia MB 1: 206. thok
at ätha oc drikka ... aff thy som henne (Judits) möö
haffde rooth henne ib 2: 167. drotningheiia doreswena
oc henuas möyiar ib 186. ib 187. ST 437. sende hon
(konungens dotter) sin mö till lianum Di 165. ib 166. — »
andlig mening, jak (o: gudz son) sagde tik förra aff
minna modhers möia taal hwilka bänne skulu
on-kannelikare thiäna än andra Bir 5: 29. 4) fästmö,
brud. han (brudgummen) ok hans mö (sponsa) Bu 183.
— Jfr bru])tughu-, fataburs-, suia-, thiänista-,
þiiinisto-mö. — möiar ålder, m. L.
Illöbaril, n. [Isl. meybarn] L. 1) flickebarn, barn
af qvinkön, hwilkin qwinna . . . thor möbarn faar a
war öö thz skal thz (d. v. s. mö) blifwa til thäs
thz döö Al 4745. aff tho quinno som mö barn haffuir
LB 7: 4. at the skullo myrdha all swenbarnen mz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
