Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - närvara ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
närvara
130
näst
latilse. ok näruarande synda bätrilse. ok varilse foro
komaskolande syndom MP 2: 10. hwar the stena än
liggia j thenna liärwarandis dagh MB 2: 10. ib 13, 20.
— Jfr niivara.
närvara, f. [Isl. nærveraj närvara, närvare/se.
som ey vil gifwa thik sina näruaru i andra näruaru
Bo 46. gladlia göri mik tliin närnara. holka som swa
dröfdho tliin fran uara ib 222. mz Iicamliko
näruar-unne ib 243. ib 79, 91, 117. KL 26, 355. Bir 1: 235,
249, 2: 115, 123. 3: 182, 4: 115. Ber 287. Su 111. i vara
närvaru S/t 6: 125 (1349). i thorris goda forscrifna
manna aahðro och norwaro SJ 406 (1473). BtFll 1:
289 (1509). FH 4: 2 (1420). i lnenighe häredzbone
närwara BSII 4: 111 (1486). saman kallin thorn alla
til jdhra näruaru (ad prætenliam vestram) Bir 3:
257. — llärvaril man, m. närvarande man, vittne
som är närvarande vid kontrakt om jord. jn cuius
rci ouidonciam flrmiorom hii dicti neruanimæn . . ,
affirmatoresque dicti fastas SD 4: 221 (1331). Jfr
vi]iorvaru nian.
liiirvaran (närwarwn SO 7), f. = närvara,
f. hwilke . . . alla stadz äru mz hälgc närwaran Su
284. i monge dandemans närwaran FM 488 (1510). j
selskapsins närwarwn SO 7. ib 32, 104, 110, 113, 186.
mz thwa brödra nerwaran ib 157.
närvarilse (nervarelse SO 1:14), n. (Su 100,
106, 107, los) och f. (MB 2: 191; Su 111) =
närvara, f. j mynne närwarilse MB 2: 191. thins
liel-samma närwari]ses glädhi Su 100. huru mik holdher
oc förfära tiissa sedda dödzsius grymasta närwarilse
ib 250. MB 2: 288, 316 , 320, 327. Su 99, 101, 106, 107,
108 o. s. v. SO 194, 195.
llärytarster, adj. näst siste, vtsläk ok bättra förro
timana glömsko mz när ytarsta (penultima) timans
kärlex äruodho Bir 3: 165.
lläs (näss RK l: 1214, 1474. pl. gen. näsia, se
näsia yarþer. dat. näsium. näsiom. näsum),
n. [/s/. nes] tiäs. vpa eth näss widh en sio RK 1:
1214. ib 1474, 2: 4928. SD NS 2: 114 (1409). Fil 5: 91
(1484). — i ortnamn, filios hrunonis in nesi SD 1:
188 (1216-1220). curiam meam in nes ib 672 (1285).
sa-cerdoti de næsiom ib 739 (omkr. 1270-talet), in wddanes
ib 2: 39 (1287). do næsium ib 503 (1307). in
syndru-næsum ib. curiam tune in næsi situatam et curiam
næs mellin wikæ ib 505 (1307). — Jfr iitnäs. —
niisia varþer, m. L.
lläs, n. L.
lläsa, f. näsa. bläse thz op j näsona LB 1: 97.
vnder sina näso ib 7: 33. ib 98. stämpner blod off
näsu ib 8: 43. niisan war ffaluath ok saman ffallyn
Lg 3: 93. Jfr näsar. — näsborr (på djur), tagh
och skär op ena synw aff näzano (för -ona), och stiik
cu kaffla i näsona (på hästen), försth i andra och swa
i andra LB 7: 103. — pl. näsborrar, näsa. tängirna
til at syndir nappa näsonar Bir 2: 74. —
lliiso-bloilll, n. från näsan flytande blod. doo aff
näso-blodz fi uti (näsblod) Bir 2: 219. Jfr Iliisa blodhor.
— näsobora (näswbwra. näsw bwra.
näso-baara), /. = niisa born. atirlyk näsobaarona
(in-terstitia narium) Bir 2: 5. tungan vtdraghin ginom
näsoboronar (aperturas narium) ib 15. stoppa henno i
syna näsw bwrti LB 7: 30. sappon aff yrthenne mor-
sus galline lätes j näswbwrorna aff them siwka ib 9:
116. Jfr näsbora, niisaborar.
lläsar, f. pl. [1sl. nös, pl. nasar, nasir] L.
näsborrar, näsa. ban hauar . . . iamna näsa Bu 204.
limpan min ande gängar ginum mina näsa ib 530.
hafdhe ena fula sot innan siiium näsum swa at the
wllu fulle mz matkum Bil 312. mz . . . twem näsom
luktandhe MP 1: 197. öronen oc näsane afskäras ib
276. skulo af skära thina näsa ok öron ib. thu . . .
kröker thina näsar Lf K 141. näsana syntis bleka oc
thunna Bir 2: 134. KL 243, 337, 348. Bo 157. MB 1:
370. Bir 1: 68, 2: 229, 4: 136. LB 1: 97, 3: 165, 166.
wi maghoin kasta gon iwdhom i thora niisa (slå
Judarne i näsan, förehålla Judarne), at war herra wille
ey at moysos skulle them in lodha i thz hälgha land
MB 1: 409. — lliisa blod hor, m. näsblod, fore
aff-mykin näsablodh LB 1: 97. ib 3: 165, 5: 81, 7: 56
o. s. v. jfr näsoblodh. — niisa hora (-bura),/.
näsborr, pl. näsborrar, näsa. niisa buruna äru . . .
atirlykkiando Bir 2 : 229. LB 7: 197, 198 o. s. v. Jfr
iiäs-, näso-bora, niisaborar. — niisaborar
(-borrar), m. pl. näsborrar, piil gör got. i nosaborra
LB 8: 42. i näsa borana ib 3: 166. Jfr lläs-, lliisa-,
näso-bora. — niisa bränna,/, näsbränna, motgång.
ath han matthe fa ena niisa brenna BSII 5: 116 (1506).
— niisa diürver (-därffwer), adj. näsvis,
framfusig. tham som kam girogho och näsadiirlfwe waro til
ath sätia sik altiid frammarstb JP 87. nödh gör näsa
diärua OO is9, 247. — niisa gräs (näsä-. nese-),
re. [Jfr Sv. dial. uäsgriis, nosgräs] achillea
millefo-lium Lin. millefolium näsägres LB G: 284. millefoliuin
är nese griis wpa swensk ook rölika wppa dansko ib 3: 78.
näsbora (näsbwra), /. — niisa hora. ther aff
stoppa j hans näsbwrwr LB 9: 118. Jfr
näso-bora, niisaborar.
lliiskyldcr, adj. närskyld, nära beslägtad. j)0 hälga
skript calla nä skylda (af senare hand ändradt till
när-) miin bröpar Bu 194. Jfr 11a-, lliir-skylder.
niist (nästa (i rimsl.) RK U (Albr.) s. 209), ».
[Isl. liest] föda, lifsmedel, sär sk. reskost, tho at the
misto badhe sadhla oc hasta ban wille them enkto
giffwa til niista RK 1: (Albr.) s. 209. han lätcr giwa
them födho oc näst. MB 1: (Cod. B) 551.
niist, re. [Mnt. nest] = lliiste 4. awaskärs kirkia
iir eth fast nesth BSII 5: 137 (1507).
niist (nägest SJ 310 (1463?)), adr. superi,
(motsvarande posit. när) och prep. [Isl. næst] L. A) adr.
1) näst, närmast, om rum. af thy godze som jac näst
haf-wor kring vm skäldcsnes BYII 1: 181 (1377, nyare
afskr.). näst östan hälgha likarna koor SJ 3 (1420). ib 2.
slogho the wt thera tiäl, soin näst the kwnno (så nära
de kunde) widh watnet MB 1: (Cod. A 3) 558. 2)
näst, närmast, om tid. löghurdaghen näst äfte sanctä
bartholomei dagh SD 5 : 606 (1316). annan daghin
äpter näst Al 7475, 8201. ib 8667. for tha niist
komaskolande pinona Su 449. 3) närmast, i andlig
mening. särsk. med afseende på slägtskap, fridhin . . .
skal först ok näst tillodha hiärtano Bir 1: 287. som
näst är skylder MB 1: 420. thu . . . som näst är
kommen ib 2: 212. 4) t det närmaste, nästan.
sighia the näst allo et MB 1: 36. — (?) som henne
nästh altiid plägade tiena RK 3: (sista forts.) 5330.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
