Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - nästning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iiästniug
132
||Ö])
mande, närmast följande, wid sanct i bartolomé! tijd
nestkommeudo BSH 5: 22 (1504). ib tes (1507). pa
sancte olaui dagh nostkaraando SJ 279 (l46o).
lliistllillg, /. [Jfr Sv. dial, rustning] L. resmat.
han läter giwa tliem födho oc nästning (Cod. B näst
551) MB 1: 251. SD 4: 465 (1335, nyare afskr.), 5: 374
(1344, nyare afskr.).
llästll, prep. L.
llästuillliggiande (nästom-), p. adj. närmast
kringliggande, the nästomliggiandc byiar BtFII 1: 6
(l474, nyare afskr.).
llästärvillge (-arffwillge), m. närmaste
arfvinge. hwilcko 88 iagh vnncr nästarffwingcn till
othor-lössa FH 9: s (1508, nyare afskr.).
niit (näät. nätt: nättet Mr 2: 27. pl. gen.
nätia, se ssättn. dat, nätiom SO 296. nätum:
gulnätum Bil 307), n. [lsl. net] L. nät. jak iir nw
stadh som faar for w]uum ok fiskir a näti Bil 541.
binda nät Ansg 245. wi h&fwom liwarte nät äller not
Al 6081. dragha nooth eller leggia näth FH 4: 16
(1451). ib 15. MP 1: 198, 2: 27. Bo 159, 240. SO 296.
ban lioknar wid et klent diurs näät som nw plägas
lag och rät (dicit /eges similes aranearum telis) MD
(S) 235. Jfr Aske-, gul-, iärn-, laxa-, lokka-,
spinnils-, vargiia-niit. — liiitia far (-faar), n.
ett slags af två nät bestående fiskeredskap, curatis suis
in ølandia do duobus retibus dictis manzsætæ que
vuum nætiafaar dicuntur . . . vnum wall do
rocenti-bus alecibus soluere teneantur SD 5: 620 (1346,
gammal afskr.). — liiitia lagh, n. L. — niitia skal
(-skall), n. L. — nätia syn, /. L. — niitia
tliiuver, m. L.
näta, /. [S». dial. näta] = llätla. vrtika liäta
LB 5: 81. apatica vol urtica är näta ib 3: 74 (jfr
s. I47j. i blandh nätwr oc annat gräs Lg 3 : 340. Jfr
blinda niita.
nätia, v. [lsl. notja] fånga (genom nät), ther
nät-ias oppaa baade myg och fluga MD (S) 235.
niitia (nätzla: -an LB 2: 10. nätzsla ib 4:
351. netzle ib 7: 69, 8: 52. nezla ib 7: 69. näsla:
-or RK 3: 1864. nesla: -om LB 7: 99. nälla:
nällär HtisL præf. neldha, se eternätla), f. [Ar.
notla] L. nässla, j thornum oc netlom ST 392. nezla
(stðth mz honag oc win) rensar magan LB 7: 69. urtica
thz är nätzsla ib 4: 351. epatica tz är netzlo ib 7: 69.
taki nätia ib 3: 166. ib 2:10, 3: 75, 7: 99, 8: 52. RK 3: 1864.
Jfr blind-, blinda-, eter-niitla. — nätlo blad Ii
(netle- LB 3: 74. nätsla- ib 4: 351. nesla- ib 7:
211), n. nässelblad, LB 3 : 74 , 4 : 351, 7: 211. — lliitlo
frö (nätlafrö LB l: 98. netle frö ib 3:74, 75.
netzlo- ib 2: 31. netszle- ib 7: 223. nätsla- ib 4: 351.
näsla- ib, ib 7: 28. nätsla fröö ib 4: 352), ra.
näs-selfrö. netlo frð swdit i honagh LB 3: 74. ib 1: 98, 2:
31, 3: 75, 4: 351, 352, 7: 28, 223. — lliitlo kal (netle-),
m. nässelkål, fersker netle kal wol swdin LB 3: 75.
— nätlo löf (netle lööff), «. nässelblad. LB 3: 74.
— lliitlo os (nätle oos. netle oos), n. dekokt af
nässlor, drikir grönt nätlo oos LB 3: 74. smör man sik
mz netle oos ib 75. — lliitlo rot (netzslorot.
neszlo rot: -rötir LB 7 : 288. näsla rot ib 4: 351.
nesla rot: -röter ib 7: 225. näzlä rot.
nezlä-rot), f. nässelrot. läg en ring mz humblärot ällir
näzlä rot Hästläkedom i AS 137. läg en ring imälluni
bogänuii af uezlärot ib. LB 4: 351. siwd »etzslorötcr i
gamalt ööl ib 7: 240. ib 225, 2ss. — lliitlo sodll
(netle-. nätsla-. näsla-), it. dekokt af nässlor, netle
sodh gör ath swettes LB 3: 75. färst näsla sodli ib 4:
351. smör man sit änlito mz nätsla sodh ib 352.
nätra? adv. hastigt, skyndsamti at spurdho . . ■
hwi ban for swa nätra (Cod, B snart 253; tam
velo-citer festinaret) Lg (Cod. C) 987.
lliitto! (näcte LB 3: 147, 4: 314. nektc ib 3:
76, 119. necte ib in;), n. [ Fdan, nættæ. Mnt. netto]
urin. sinap . . . ränsar näctc LB 4: 344. ib 3: 76,
116, 119, 147.
nätter tidli, se nat.
nätter tiine, se nat.
Iliiva (-ar), v. [/si. hnefa] gripa el. fatta i
/landen. näffwar knif SO 14. ib 25, 65.
nävara, v. — part. pres. niivarande
(nävar-ände), närvarande, tillstädesvarande, om person.
näuaranduni fioroni rikosins radhgiffiiarum SD JVS T.
140 (1409). — närvarande, förevarande. om sak.
in-sighlin . . . logbmans . . . algvt biiudictsson {lesso
sama nävärände breuo är oppanbarleka tilliänd SD 5:
280 (1344). — Jfr närvara.
niivarande (-ende), n. — närvara, f. i tho
godhe herres näwarendo BSH 5: 25 (1504).
lläver (näifr £.), /. [/«/. næfr] L. näfver, taga
rennewcdh och näffuer BtFII 1: 43 (1465, nyare
afskr.). ib 2o7 (1506). hymclin bort drogh sik swa som
samanskrwnken nätfwir (liber; öfvers, beror på
missförstånd) MB 2: 343. — lliifra builki, m. L. Jfr
näver bunki. — niifra fliit, f. L. — niifra lop
(näfrälup), n. afjlående af näfver, rätt all affia
näfver. SD 4: 383 (1334). — lliifra löpning, f. L.
niiver bunki, m. L. Jfr niifra bunki.
lliiverskoglier, ’m. [Jfr Fnor. næfraskogr]
näfver-skog, skog hvarest näfver hämtas. DD 1: 150 (1493).
liäverthak (newertak), n. näfvertak. BSH 5:
155 (1507).
lliivi, m. [/.9/, hnofi] näfve, hand. fan han . . . hafua
breff scriuat j luktiim näua Bil 583. stötto mz ucfwm
oc stonom mun henna och tändir Gr (Cod. D) 381.
KL 342. Bir 1: 373, 2: 30. Lf K 141. Di 15, 68, 249.
— ss måttbestämning, bättre är ön fuller noffwi i
handhom. än twå fulla göpnar i wanom Su 13. ib 386.
aff enom näwa fullom mz iordh MB 1: 88. aff enom
näwa watn ib. aff 0110m näwa wädher ib. tagh . . .
en noffwa mz rosom LB 7: 77. tagh . . . halffuaii
neffwan aff saluia ib 2: 9. — niiva pnster, m.
[Äldre Dun. nævepust] med knytnäfve gifvet stag. the
sia min mun mz stonom ok näfwapustum Bir 1: 141.
ib 208. Mr 2: 199.
Iliivusta (nävasta), /. ett slags längdmått, omkr.
en aln. tryggia näwastha breeth (ad spacium trium
brachiorum), ther kallas wara fampn SD 2: 3 (öfvers.).
alla thora (de två bergens) fyra ända nioudo sik til
saman wända opa 011a näwusta när til twå porta
in-gangin är Al 4015. aloxandor war . . . thro näwusta
(tria cubita) langer ib 5334.
nöþ (nöt Bu 16. pl. -ir. -ar: nödha Fi (Cod.
B, C) 392 (i rimsl.j), f. [lsl. naud] L. 1) nöd,
trångmål, betryck, lidande, i stassons nöt Bu 16. Jiins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>