Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - oqvämelika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oqviinielika
1C9
or})
Ol| vli ||lei i ka, adv. på ett otillbörligt el. skamligt
sätt. hwart thera hannadhe annat oquämellka KL 51.
som swa oquämelica var driipin ho 80. thy at iak
ni|iiiiiiielika fiilkomnadhe min sköra lusta Bir 1: 354.
ib 3: 101. talar swa inykit oquitmelika nioto gud||i
VKR xii.
oqviiiiieliker (okuämeliker: -like Bir 2; so.
oquemeleker: -lek Bu 143. oquämliker; -lica
MP 1: 35. oqwämelikin Bir 3 : 828./.
oqwämme-likin ib 4: 95. ». oquemelikt KS 24 (59, 26).
o-quftmelikit Bir 1: 347), adj. L. 1) obeqväm/!;/,
olämplig, oduglig, hulke som oquänielikc äru at
in-ganga j äronna stadh Bir 2; 37. at han vare sidhen
oqwäinelikin ok ti) änkte fallin j gudz arfwodhe Bir
3: 328. o quämeliko til stridh ib 1: 192. 2)
oläglig, besvärlig, orene thanka . . . iillir okuämeliko
(importunæ) Bir 2: 30. 3) vedervärdig. syntis
thz leeth ok oquämelikit Bir 1: 347. 4)
otillbörlig. skamlig, fly alt thz orenlikt är ok oquemelikt
KS 24 (59. 26). oqueiiielek þing Bu 143. af sköro ok
oquiimelike talan Bir 1: 35. ib 237, 292, 3: 101. ’SO 79.
thz oquemelica mordli Bil 850. ib 852. thera ledha oc
oqämelica gärning» Bo 80. nakor oqwämmelikin syndh
Bir 4: 95. seande thera oquämelika athäwe KL 51.
fiilkoniiia sin oquämelika lusta ib. MP 1: 35. KS 19
(48, 21). dräpir sins kötz oquämelica lusta Bir 2: 85.
— Jfr obeqväiuliker.
oqvänielikhet (oquämlicheyt), /. 1)
otill-börlighct, otillbörlig handling, vm nokur oskälicheit
oc oquämlicheyt görs aff them VKR 5. 2)
hisklighet, ofantlighet. väglia thinna synda oquämelikhet
(euormitatein) Su 448.
Öl-, se ur.
ora, v. L.
oradll (oraadh), n. [/í/. liràS] 1) oråd,
skadligt el. dåligt råd. radli iir ey bätra än oradh wtan
thiit.li taks i tidli (orent consilia temporis nbsque bria)
HO 51. ib 140. 2) skadligt el. obetänksamt företaq.
pharao konung träghar at han liit idher lidhugha,
oc hans män sighia, at thz war mykith oradh MB 1:
315. ST 335. wändo ater aff sino oradho Lg 3: 241.
her warda finnas raadh til oraadh BSII 5: 303 (1508).
ott orådh ... för siig tage IIK 1: (Yngre red. af
LRK) s. 263. BSII 5: 339 (1509), 474 (1511), 486 (l51l).
oradhliker (». oradeligit. oradeliget), adj.
I lsl. liràiligr] orådlig. wore ekke oradeligit ... at
wij met tho liibzko tilhndo at thot motto komme til
friid oc opslagh mellen! suerige, the lubzke oc kongen
FM 486 (1510). 0111 saa belagades, thot then werdig
herre komme tha til wastena . . . tykto myk icke
oradeliget wara BSII 5: 521 (1512?).
orakadher («. vraghet Fil 8: 4 (1414)), p. adj.
[Fdan. 11 råget] utan radering, oet opet pärkmens bre|f
vraghet oc vscrapet Fil 8: 4 (1414).
oran, /. L. — orana bot (oruna-), /. L.
oranbot, /. L.
oraiisakadlier (oranzsakadlier: -at Bir 2:
174, 3: 432; -adha ST 385), p. adj. irke ransakad.
änkte j sinom ordhom iillir gorningom latir hon
oran-sakatli VKR vm. MP 1: 242. Bir 1: 110, 2: 174, 3:
432. ST 385.
ordau, m. [Mot. orden. Lat. ordn] 1) orden,
Ordbok II.
munk- el. nunneorden, wi ... hawom os badhcn
in-giwit til nydala clostre i rettan ordansins
brodhcr-skap SU KS 1: 565 (1406). 2) ordning,
vapenslag. mällen sollanäraua, byssn skyttarana, äller liwath
ordan the kwnna wara j härenom PM 34. 3)
ordning. bestämd plats i hären, ban hä|fde stridh gjort.|i
annarledis iin bwdith war j riittom ordan oc skikkilse
PM 20. at jngeii skal dirlfwas skelya segh fran härenom
äller banereno vndy hwilkit hwar är j sinom ordan
skikkadher ib 22.
01-dill (RK I: 329; Bir 5; 85; VKR 1, 2, 8, 27;
-ins Bir 3 : 208; VKR 1. 7, 8, 12; -insins ib 8, 9; Bir
4: 49. ordhin ib 5: 72. orden SD NS 2: 228 (1409);
Bir 4: 25, 59,-72, 73, 5; 37, 90; Su 153; LfK 152; -ens
Sll NS 1; 381 (1404, gammal afskr.); Bir 4: 23; -enin
VKR 5. ordon ST 91, 155, 426; Lg 3; 433; Di 291;
-onen ib 294. ordhon Lg 3; 417; Di 29l), m. [Mnt.
orden. Lat. ordo] eg. ordning, regel. 1)
ordensregel. waar ordin sigher swa 11K 1; 329. 2)
förening af menniskor som lefva efter en ordensregel,
munk- el. nunne-orden. tliässe limnadzsins ordins
miiuka (professores ordinis istius) Bir 3; 208.
ofwir-gaff sin ordon oc muuka lifwirue ST 91. sancti
ber-nardi orden ok liwerne SD NS 2 : 228 (1409). thera
ordens reghel ib 1; 381 (1404, gammal afskr.). j sancti
saluatoris ordins clostrom VKR 1. at opinbaara oc
skipa een nyan ordin oc reenlifuo ib. huilkins ordins
reenlifue är swa skipath ib. gaa til anuan ordin oc
reenlifuo ib 27. ib 2, 5, 7, 8, 9, 12. Bir 4: 23, 25, 49,
59, 72. ST 155, 426. Lg 3: 417, 433. Su 153. LfK 152.
wil jach ordon mz idher Di 291. ga|f sik j ordlion mz
them ib. bluff widh ordonen lenge sydhan ib 294. Jfr
kartysa-, predikara-ordiu. 3) ordning,
bestämd plhts. systrana sithin bägghia wäghna a liöghra
hand oc winstra äptir sin orden Bir 5; 37. ib 85. the
systra som wiku thiänist haffua äpther sinom ordhin
ib 72. ib 90. — 01’dins bok (ordens-), /.
ordensstadga, ordensreglemente, skolom wi . . . för eder
göra som ware ordensböcker utwisa DD 1; 140 (1487,
eft. aftr. fr. 1734).
ordinera (-adher), r. [Mnt. ordeneren] förordna.
suerigis rikis sendebod. som ordinerade och beskickedo
äro medli rigsens werff och ärindo til liffsland Fil 1;
120 (1493, gammal afskr.). Jfr forordiliera.
orþ (oordh; oordha It K 2; 2605. pl. lika med
sing. ordher LfK 174), n. [Isl. fi rit] L. 1) ord,
yttrande, tal. ther sagdlie ban tho siw ordhin som
scrifwadh finnas i lästinne. thz första var . . . fadliir
forlat thöm thätta. thy at the vita iikkc hwat the
göra. j thy ordhcno beuistis stort thoiomodli. stoor
kärlokir. oc osighelikin godhlekir Bo 202. ib 203, 204.
han slo mz orþe tel döþ ananiain ok saphiram Bu 100.
vndra . . . |länna vitorleka orþ ib 144. skör ordh Bir 1;
237. tala faanyt ordher LfK 174. nokan Jierrä . . .
med ordhom äller gärningom niysförniä SD 5; 606
(1846). the som skullo nw andra föregå oc lära badlie
mz ordhom oc äptherdömom Su 153. mz orlofwo fallir
iak i ordh (i talet) for min herra Bo 93. SO 7. han
kunne näplika til ordha fa (få fram något ord)
FI 1269. swänska warth tha saa tiil ordha (yttrade
sådana ord) smil tliem mz rätta bordho 11K 3; 3148.
the skinnade brcndc oc giordo mord for konung karl
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>