Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - oskiällika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oskiiillika
178
oskriptajier
ha» monte marsken skiuta j heell ib 5796. är thz
stor oskäl ath j draga saa mon ga päningha somon
Di 297.
uskiiillika (L. o skiällikä L. vskiällika BU
378. vskiallicä L. wakiälika L. vskiälikä L.
oskällika KL 123, 259; Bir i: 262, 3to. o skällika
ib 373. oskällica L.; Bir 2: 65, 311, 3 : 318, 32S, 331.
354. o skälliea SJ iso (1449). vskällika L.
0-skälika Bil 680; MB 1: 396; Bir 1: 71, 249, 316; Ber
170, 171; Su 236; -äst MB 1: 395. Oskelighä BS/1 3:
175 (1466)), adv. L. 1) (förnuftigt, orimligt, ey
ma nakot sighias oskälika (irrationabiliter) giort. vtan
al thingh äru skälika skipadh swa som hwario cno til
hördlie Bir 1: 249. 2) oförståndigt, utan urskil
-ning, utan sans el. matta, for then skul. at han
thctta giordhe oskällika äu thot han giordho thz for
reeuleeks iilskogha KL 259. — obetänksamt, (försigtigt,
lättsinnigt, öfverdådigt, thok lian sik siälfuir script
v-skiällika (kan äfven fattas som ack. sing. f. af
OSkiiill-iker) Bil 378. en thu hafuir nokon klärk oskälika
wigth (si bene sive aliter alicui manus imposueris) ib
680. tala oskälika om lian MB 1: 396. ib 395. KL 123.
tholike äru ey rasklika älla o skällika dömande Bir 1:
373. the löpa oskällika (indiscrete) ib 262. ib 310. aff
oskällica (indiscrete) takne forakt ib 3: 318. ib 2: 311,
3: 328. Ber 170, 171. the otalika daghanna skadha, som
jak oskälika liffdo Su 236. — öfverdådigt, slösaktigt, at
gifua vt jdhra päninga oskällica (in irralionabili
ex-pensione) Bir 2: 65. vm tho (o: biscops goz ok ingäld)
. . . förgöras oskälika (prodigaliter) ib 1: 316. ib 71,
3: 331, 354 . 3) utan skäl, orättvist, orättmätigt, thon
tiid idher nadho war swa oskelighä fra suerige trengdh
BSII 3: 175 (1466). taladhe til raual akara vm ena
tompt . . . sighiandes at han haffdo hona sik o
skälliea vndirwunnet SJ 180 (1449).
oskiiilliker (oskäliker L. vskäliker L.
o-skällikin KL 259; Bo 123; Bir 3: 353. f. oskälik
Ber 171. oskäliken Bir 5: 130. n. oskälikt Bil
534. oskelligit LfK 259. OSkälikit Bir 5: 122. ack.
f. oskiälika Bil 869. oskällika KL 124. oskälika
MB 1: 45; Ber 172. dat. m. oskällicom Bir 3: 318.
/. oskällike Bo 130; Bir 2: 178, 3: 180. oskelike
ST 52. pl. nom. m. oskälike SO 30, 61. n. (nom.,
ack.) oskiälik Bil 632. uskiälik KS 71 (175, 78).
oskällik Bo 10; Bir 3: 318. oskällic ib 327. oskälik
MB 1: 99; HK 1: (Albr) s. 208. oskällikin Gr 273.
oskälikia Bir 2: 48. ack. m. oskälika It K 2: 2326.
dat. oskällicom Gr 271; Bir 3: 176. oskälikom
MB 1: 458; Su 235. gen. oskällika Bir 1: 101. best.
form sing. nom. m. oskällike ib 66. ack. n.
oskäll-igä FM 59> (1457). pl. dat. oskällica Bir 3: 422),
adj. L. 1) (förnuftig, oskälig, thin afgudh . . .
oskällikin ok dödh Gr 273. oskiälik diur Bil 632.
MB 1: 45, 99. Bo 10. RK 1: (Albr) s. 208. Bir 1:
101, 3: 422. Su 235. oskälik’creatwr RK 1: (Albr) s.
208. oskällikin oc diurlikin ande Bo 123. 2)
oförnuftig, oskälig, orimlig, är thz oskälikt at män offra
manna handa gerning Bil 534. jätta owan oc ny thing
oc oskälikin Bir 2: 48. hulkot allo the tik koude holda
oliikt ok oskelligit vara LfK 259. manna åtliäue mågho
wara ill älla godh ok skiälik älla uskiälik KS 71 (175,
78; kan äfven föras till b). 3) oförståndig, utan
sans el. måtta. KL 259. — utan sans el. måtta,
öfvermåttan stor, häftig, thoko motli hanom
oskiälika giäld Bil 869. — obetänksam, ej öfverlagd,
lättsinnig, öfverdådig, mz oskälliko (indiscrcta) akt Bir
2: 178, 3: 180. aff . . . oskällicom älskogha ib 318.
mz oskällicom suarom ib 176. oskälik (indiscreta) dygdh
räknas for last Ber 171. — öfverdådig, slösaktig, gudz
gafwor oskällic (prodiga) fortärilse Bir 3: 327.
oskällikin (prodigus) rikcdoma vtgifwaro ib 353. then
oskällike sonen (filius prodigusden förlorade sonen) ib 1:
66. 4) oförståndig, lättsinnig, obeskedlig, vanartig.
oskälikit folk Bir 5: 122. allom sniellom ock
boskcdh-elikom manuom ... til störkilssc ok bcstandh ok
thorn som oskälike äru till rädzsl ok nepst SO 30.
ib 61. 5) otillbörlig, for bakdantau ok andra
0-skällika talan KL 124. Bir 5: 130. sta motc
oskällike giri til mat oc dryk Bo 130. wiita mannen . . .
oskälika gerning MB 1: 45. mz oskälikom odhom ib
458. mz oskelike älskolikheth ST 52. skal laghiu och
skälin winna oskälika sidhwänio (pravuin usum) Ber
172. 6) orättvis, tyrannisk, i skulin vndirgifne
vara idhrom herrom. ey at enast godhom oc skällicom
vtan ämuäl oskällicom Gr 271. oskälika fogda RK 2:
2326. för hans oskälligä regemente FM 59 (1457).
oskiiillikhot (oskällikhet Bo 48, isij Bir i:
283, 2: 226, 311, 3: 176, 328; -hetill Bo 45.
oskäll-ighet FM 59 (1457). oskälikhet Bir 2: 4s.
oskäl-icheit VKR 5), f. 1) oförstånd, obetänksamhet.
oskällikhotin fordäruar alt got Bo 45. Bir 1: 283, 2:
48, 226, 311, 3: 328. FM 59 (1457). 2) omåttlighet.
gula som är oskällikhot i mat oc dryk Bo 4s. ib 131.
3) otillbörlighet, otillbörligt beteende, ondska, vm liokur
oskälicheit oc oquämlicheyt görs alf them VKR 5.
retis til wredhe alf iämcristna oskällikhet
(improbi-tate) Bir 3: 176.
oskialvande (oskäluande), p. adj. [isl. [-úskjálf-audi]-] {+úskjálf-
audi]+} orädd, oförskräckt, girin . . . atirkallar diärilica.
oskäluande ok oblygholica (intrepida ... et
invere-cunda) sin aha kärasta Bo 93.
oskodliadhor, p. adj. 1) icke betraktad, icke
tagen i betraktande, vilia fölghia fulcompnin thing sinne
cghne makt oc krankdom oskodadhom fno»
considera-tis) Bir 2: 48. 2) icke ransakad el. undersökt.
latir ängin thanka oskodadhan (indiscussam) Bir 3:
173.
oskodllilso, n. pl. t underlåtenhet att betrakta el.
betänka. hans ytärsta tima oskodilse (inconsidcrotio)
Bir 1: 219.
oskorin, se oskuriu.
oskrapadhor (b. oskrapat, vscrapet Fil 8:
4 (1414)), p. adj. [Isl. liskrapadr] oskrapad, icke
raderad, utan radering, breff . . . oskrapat oc ofalskat
SD NS 1: 209 (1403). opet breff . . . oskorot,
oskrapat oc ohindrat i allom sinom articulis ib 2: 190 (1409).
SJ 89 (1439), 188 (1450). Fil 5: 192 (1505), 8 : 4 (1414).
oskrapter, p. adj. = oskrapadlier. eth
per-rnautz breff oskrapt och ostunghet DD 1: 201 (1506).
oskriptaþer (v- Bil 275), p. adj. [Isl. úskriptaðr]
L. 1) oskriftad, som icke skrifiat el. biktat sig,
utan ott skrifta sig, utan skrift, hon lät sin thiänisto
man vskriptadhan (sine conf essione et pænilentia) diiü
Bil 275. hon gik oscriptadh for blygdh ok skam skuld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
