Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - plägha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pliighn
210
polöxe
pret. -adher. imperat. plägha Ber 251, 259. re fl. pres.
plägea RK 3: 3351. pläx SR 5; Bir 2: (il), v. [Mnt.
plegen] L. 1) laeja si;/ af, behandla, vårda, betjena,
förpläga, at han hona swa pläghar (affdat eani). at
hon ey at cnasto forlatir. vtan vyrdhir alla viirldina
ey meer än thräk Bo 117. plägha thz (o: örsith) väl
mz alla nadhä til vatn ok fodher badhe Fr 305.
pläghar han thik väl FI 1210. glädz af at the hafdho
varit väl pläghadha (de ipsarum recreatione) Bo 90.
mz klede ok kost the pläghadin wäl RK 1: 1298.
ib 2635 , 4250, 2 : 2633. Fr 1489, 1533. Al 356, 1806,
5268. MD 167. ST 31. Su 283. at han them illa skulle
plägha RK l: 3928. 2) betjena med, gifva, lemna,
ijfverlåta. at han sin staat ey holla maa vtan the
honom till hielpa pläga huar tridie gardh the siollfue
agha RK 1: (sfgn) s. 188. liwar sculde androm pläga
(de skulle låta hvarandra njuta) räth oc lagli ib 3:
1614. ib 2455. schullc the jnkomme och plege hwar
göder man hwat lagli och reth ware FM 181 (1504).
3) egna sig åt skötseln af, befatta sig med. hertogh
fräderik pläghadhc huuda Fr 55. 4) befatta sig med,
utöfva, bruka, pläghadhe . . . nigromanciam Bil 592.
plägha nakan ondzskap MB 1:135. plägha likamons lösta
ib 189. iir thz alt skälika budhit iwdhom, som the
idh-nadho, oc plitghadho i sinom skirslom ib 502. plägha
kalz oc gaman Bo (Cod. B) 345. rät riddirskap man
pläghadhe thäro Fr 51. ib 53. at plägha tholkin falskan
sidh ib 658. hon pläghadhe tholka sama iidh FI 596.
pläghar lyghn ok skwalder Al 2724. forgiptilse nionde
han tha plägha ib 9952. at fölgha hans sidhum ok
dygdhom. som han pläghadhe Ber 260. ib 254, 257.
at thu allägge alla dylsko. tho här til pläghadh är
Su 397. 5) bruka, nyttja, cristit folk pläghar
tholikt tokn Bil 563. ey vilde fatikdomsins älskare thera
lianda (a: twäfald klädhe oc fodhradh älla nakat
owir-löpis älla wtkorlica tilsat) plägha Bo 16. at ey jdhnins
älla pläghins månge rätte Bir 3 : 246. 6) hafva
(sexuell) umgänge med. tho mon som oy ville quinnor
pläghii LB 8: 46. 7) bruka, pläga, hafva för sed.
med inf. plägha the än swa at öpa Bil 368. som
ighilhyrst han pläghor at göra Iv 4463. ib 4510. Fr
1681. RK 1: 92, 1736, 4153. Bo 16. folk pläghar [ia vm
kirkio mä|i liusom gänga Bu 8. plägha aldregh
fa-fänger sitia Ber 259. Bil 851. KL 11, 53, 89 o. s. v.
Bo 14, 67, 92, 93, 102, 132. KS 43 (ill, 47). MB 1: 193.
Bir 2: 135, 193, 4: 176. FI 1014. Fr 1798. Al 2376, 2731.
RK 1: 1248 , 3 : 3347. ST 31. — med underförstådd inf.
hwi hon var ey vidlier kirkio sua dax som hon förra
pläghadhc Bil 917. Bo 93. MB 1: 255. — bruka, pläga,
med pass. inf. thot . . . aarsmot, som plagher hallas
vm prestamotit SD KS 1: 675 (1407). j tholiche
ofuir-flödhclicheit . . . plägha gudhlicha mcnuiskio hierta
smittas . . . oc hicrtans reenleekir . . . han pläghar
ther gerna brytas VKR 20. — i förening med en inf.
närmande sig en omskrifning af fnit form. alle the
soin giordo marsken amoth the plägde fleste illa fara
11K 2. 4418. — bruka, pläga, opersonl. med inf. thz
plägde altijdh swa förre wara RK 2: 354. saa aars
plegdo ther wara myken snyo ib 8028. 8) ? aff
them (fåfänga ord) koma stundom dröfwilse.
mis-tlianka. löse sidhi. ok manga andra odygdhe ok mäst
them som eet orent samwit. plagher (för plaghar el.
pläghar och att föra till plaglia 4?) Ber 259. — ref.
pläghas, brukas, vara brukligt, vara vanligt, thz
(att qvinnor sitta till bords med män) pläghas äkke i
them landomen Bo 59. thz pläghas nw ij wärlin fast
at herra elska tholik last Al 2661. — opersonl. göris
. . . widher säkken en pipa aff trä som widher säkkia
pipor pläghas PM 13. — med inf. naar saa dana
ärende pläges ath röra RK 3: 3351. pläghas framga
(proceditur) mz fotomen til kropsins nytto Bir 3:
68. — bruka, pläga, med pass. inf. annat thz som
dödtio folke pläghas redhas til grafwa KL 317. swa
som diur pläghas wtbläsas. som Haas skulu Gr 2S9.
lf K 137. düra spiken, mz hwilken tiäisens dör
plägh-adis til stängias MB 2: 80. Bir 3 : 470. skulu twå
winder wara j thorn mwronom tholika som pläghas at
haffuas j tholikom clostrum ib 4: 83. — opersonl.
pläx at giuas herromen huete brödh Bir 2: 64. —
]lliigha vidher, utöfva, bruka, elskogx bragdh han
pläghar widher Al 170. — Jfr viilpläglia.
pliigha, se plaglia.
pliighan, f. Jfr viilpläghau.
pliiglisidli (plechsidh. plecksyd), f.t =
plüglisitllier. som gainul plecksyd är ok warit
haffuer SO 146. epther gamul plechsidh ib 205.
pliighsidlier (pläxsidher RK 3: 26o.
plägh-siidher ib 3348. pläghseder SO in), m. plägsed.
huru thz iir pläghsiidher RK 3: 3348. ib 260. LfK 93.
gammal pläghseder SO 213.
plätter (pl. -ir)? m.f [D. piet| fläck (på ögat).
tz drager blodet oc pletterna bort LB 7 : 204.
plögger, m. [Mnt. pluk, plokj Jfr träplügger.
plöghia (plöia MD (S) 255. impf. plögde: -is
Bil 84. part. pret. plögþer), v. [lsl. plægjaj plöja.
iorþ. som eigh var plögþ älla saþ Bu 139. Bil 84. —
abs. äria eller plöghia MB 1: 136. ib 135, 250. MD
(S) 255. — Jfr up plöghia samt oplügUher.
plöghia, /. Jfr aplöghia.
potlagel (podagell. podegal), /.? [Mnt.
po-dagel. Lat. podagra] podager, fotgikt. for podagell
LB 7: 286. ted hjelper for al podegal ib 287. brynner
podagcl boet ib. ted läkir podagel ib 288.
pokkor (pocker FM 375 (1508). pochker BSII 5:
31 (1505)), f. pl. [Mnt. pokke] koppor, ted hielper
. . . for pockor LB 7 : 298. ib 307, 310. FM Vb (1508).
BSII 5: 31 (1509).
polleia (polleya LB 2: 57, 7: 152. polleye
(ack.) ib 199. polleyia ib 3: 76, 8: 42. poleya ib
G: 284. med Lat. böjn. ack. polleyam ib 7: 5), f.
[Mnt. polleie. Lat. pulegiiim, pulejuin] poleja, mentha
pulegium Lin. pollegium poleya LB 6: 284. pollegium
thz kallas polleyia ib 3: 76. ib 2: 57, 7: 152, 199 o. s. v.,
8: 42. — polleio hladh (poleya-), n. blad qf
poleja. LB 7: 283.
polllisker (polinsker), adj. Polsk, norisker
riittir, polinsker, bcmiskor BtRK 115 (1436). thette
polniske seudebudet FM 298 (l506).
polöxe (polyxe BSII 3: 46 (1452); SEG 114;
-er BSH 5: 273 (1508). pulyxe: -er ib 63 (1505); RK
3: (sista forts.) 4844), /. [Fdan. polöxe. Mnt. polexe.
Jfr Eng. poleax] pålyxa, ett slags stridsvapen med
långt skaft nedanför hvars spets är fäst vid ena sidan
ett bredt och kort yxblad, vid den andra en hvass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
