Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - pärmanskin ... - Q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pärmanskin 226 qvar
gamentz- DD 3: 214 (1483, ortg.)), n.
pergaments-bref, permbref, pä pergament skrifven urkund. FH 1:
47 (1477), 8: 4 (1414). SJ 188 (i450). med wort opiie
perniantz bre|f HSH 18: 142 (1497). BSH 4: 102 (1483).
piiriuanskiu (perman skin .1/1194; JP10. ack.
med art. pergaman Skinnith ib), n. till
pergament beredt skinn, pergament, pergamentsstycke, han
reeff swnder thz pernian skin Al 1194. hafdho for sik
eth perman skin JP 10. beeth ban wti pergaman
skinnith ib.
jiiir.sa (persa. -adher), v. pressa, haffua
atir-hald ... aff stiirktoin klädom, oc persadhom Bir 5:
103. aff stärktom ällir pärssadom klädom ib. Jfr
saman piirsa tamt prässa.
piirsan (persan), f. pressning, tz arbeyde som
bront är i persan mz screddarens forsumelse SO 100.
Jfr priissan.
piiruil, n. pl. päron. pärnträ bär pärun MP 1: 237.
stekt pärwn LB 7: 77. ib 80. — piiruna lukt, /.
lukt af päron. LB 7 : 276.
piitars daglier, m. L.
piitars mässa (peters-, pädhers-), f. L. —
piitarsmässu hiilgh{), /. i.
pöl (pööl), m. [Mnt. pöl] piil. 011 pööl ful mykit
oreen RK 1: 3973.
pörte (pyrthe), n. [Finska pörto] pörte, i [l]
stwffwa i [1] pyrthe i [1] vistehwss i [1] lofft BtFII
1: 156 (1507). bran pürthet vtaff ffor slothit HSH 24:
93 (1517).
pösa, se pysa.
q.
qva|ia (qwaadha: -o PM 66. qwaada: -orna
ib. qwaadhe ib), f. [lsl. kvälla] L. kåda. fylla mz
oleo quaþo ok tiäru (oleo, resina et pice) Bu 505. ST
18, 21, 256. LB 4 : 339. skirdha qwadho vj lod PM 66.
Jfr fore-, gran-, kirsebiira-, trementino-qvajia,
äfvensom kadha.
qväf (kwaff Fr 2548; Al 506, 2350), ». [lsl. kaf]
L. nedsänkning i vattnet; qväf, djup, hafsdjup. endast
i uttrycket: i qväf. sänkte farao kunung ii quaf Bu
77. ib 514. Al 9206. the sunko ij kwaff Fr 2548. MD
393. Al 1965, 2350. ther sik pliigha sighia ij qwaff ib
6432. han war skowin nidher ij kwaff ib 506. annar
(näml. hästen) (slo) ban til hiilia mz (hoff) j quaf (calce
percussum in flumine projecit) Bil 429. Jfr kaf.
qval (kwal Lg 3: 447. quall SD 5: 160 (1343).
qwall MB 1: 34l; Al 2986, 3175, 3570; RK 3: 754,
2549; Lg 3: 578. qwaal RK 2: 542. qwala Iv 2S94
(i rims/.j), n. och m.f (RK 1: 2699) [lsl. kvöl,/.] L.
1) qval, plåga, lidande, hon fik . . . qual Bu 135.
löste salogha kono af quahim ib. Bil 256. 391. (ie qual
som änkior ok faþerlös barn hawa halft SD 5: 476
(1345, nyare afskr.; kan föras till 2). tha hon mäst
qwall hawer aff diäfflenom MB 1: 341. wärlz ära är
alt fals ok qwall Al 3570. gör tbinne modhor enkto
qwall ib 3175. ib 2986. Lg 3: 256, 447. vände han atar
af þera qualum (att qvälja dem) Bu 203. þon för var
sillkar af hauom ok hans qualum (qval som han
tillskyndade) ib. 2) svårighet, bryderi, krångel, lango
värö löst rät all miin qwala Iv 2894. kom them i
then qwal RK 1: 2699. giordis the domlierra qwaal
the matte ey niwta thera biscopa waal ib 2: 542.
thetta är alth idhert raadh och tall thz almoghen
görss (för gör?) thetta qwall ib 3: 754. thz giorde
norges män qwall ib 2549. lata systrana wndirsta
clostersins oc räntonna stadga oc qwal oc meen Bir
4: 61. for nager hinder ok qwall ther ynnan komo,
hindradhes hans vixle til een tyma Lg 3 : 578. 3)
tvist, j allom thässom mandoms qualum (tvister om
menniskonaturen el. om Kristi menskliga natur) Bil
83. nw är deth kommit vthi ett qwahl (har det blif-
vit omtvistadt) RK 3: (Ytterligare till. om Chr. II) s.
231. — tvist om egendom, klander, gangon . . .
wtskyld-inna godzins ator vndir mic vten alt quall SD 5: 160
(1343). afhäuder jak mik ok minne hustrv thennä . . .
goz ok gardha ... ok tilbindhir ok thingliyser jak
ok min husfrv . . . herra abram brodhersoue ok hans
arfwm vtan alt qual älla hindir ib NS 1: 106 (1402).
skulu for:do halffemto örtugh landh jordh . . . hafwa,
nyttia ok bruka . . . utlian alt qwaal, klandran eller
. . . tilltalan ib 615 (1407, nyare afskr.). — Jfr
likarna qval. — qvala lös, adj. L.
qvalan, /. = qval 1. Iv (Cod. B) s. clxxx.
qvald (kualdh), «.? = qval 1. iak haffwer
kualdh meth wnderlikom drömom Lg 3: 127.
qvali (kwali: -a Iv 657. Alla hithörande
former förekomma i rimslut), m. 1) qval, plåga,
lidande. aff blodhsins qwala (det qval el. den plåga
som blodförlusten vållade) Iv 5030. — oro, ängslan.
han foor thor ower mz mykin kwala Iv 657. aff angär
fik han swa mykin qwala ib 2591. ij görin idher ok os
qwala Fr 2047. 2) svårighet, bryderi, hon räddis
for sins herra qwala Iv 4468. hwar them hawor löst
aff qwala ib (Cod. B) 3208. the lösa änga mina qwala
ib (Cod. A) 5472. thu skal enga qwala thässom trääm
länger göra Al 7654. 3) invändning? dröjsmål?
lian willo them wthen quale alle samen wel betalo RK
2: 3638.
qvant, n. [Mnt. quant; ofta i förbindelsen [-quants-wlse]-] {+quants-
wlse]+} gyckel, hams. lata thit qwant (Cod. E tanth,
F snakj thu drifuer til hofua Iv 4864. — pa qvants
vis (pa qwanswis), på narri, utan att hafva allvar el.
mening, falskelika loya skep pa qwanswis gabbandis
annan PM 66.
qvanta, v. [lsl. kvanta] oroa; ställa till krångel.
vppa thätta förnämpnda skifte tala, hindra äller
quanta SD NS 1: 103 (1402). Jfr oqvantadlier.
qvanterj ?».? [lsl. kvantrj lidande, förtret,
alexan-der gör marghom qwiidho ok qwant Al 1858.
qvantning, /. Jfr beqvaiitning.
qvar (kwar KL 34; MD 62; Iv 2042; Fr 2788.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
