Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - rövare ... - S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rövare
•295
safir
röuaran ib. ib 7. 156. Bir 3: 46, 4: (Avt) is4. Bo 62,
175. röuara ok rånsiiiän KS 29 (72, 31). ib 28 (71, 30).
lian kom j riifuara väld MP 1: 275. i ärin vara krono
röuare lans oc gozs Bir 4: (Art.) 184. Jfr lailds-, sio-,
strok-rövare. — rövara borgh,/. »•öfvarborg. Bu
156. — rövara folk, n. rqfvarfolk. Al 1229. —
rövara hoper (-liooper: -hoop Al 428.’.), m.
röfvarhop. Al 4285. — rövara bula, /. röfvarkula. MP
2: 197. — rövara händer,/, pl. röfvarhänder, röf-
vares väld. lian koin j löfuara liiiudlicr Bil 630. MP 1:
270, 274. — rövara mästare, m. röfvaranförare. Bu
156. — rövara lläste, n. rifvarnäste. Ml) (S) 212.
— rövara skiul (-skyul), n. tillhåll för röfvare,
röfvarkula. Ml’ l: 247.
rövas (rööuaas), m. = rörvas. arundinetis
dictis rööuaas SI) 3 : 754 (1326).
röveri, n. [Mnt, rovorie] rifveri. Ml) (S) 212. Jfr
roveri.
s.
sa (saa. pres. -r. impf. -þe. saadhe Bir 2: 9.
sådde MP l: <3, 74. saaddke ib 73. part. pret.
-þer. sain £.), v. [lsl. sä] L. 1) så, beså. iorþ.
som eigli var plögþ älla sa]i Bu 139. Bil 84. sadlie
hona (jorden) fulla mz rcno liweto Bir 1: 382.
aakcr-fiäl, som saas meth een tliiin korn SD NS 2: 119
(1409). 2) an, utså, sprida, eg. och bildl. een saar
ok annar skär GO 401. thu skal mykit sa oc lititli
inläggia MB 1: 429. saaddhe godha säd j sin akir
MP 1: 73. sadho tidzla mydwakt j hwetit ib. at saa
siua sitdli ib 84. Bir 2: 9, |iwar som omskiptelike
lite saas ib 3: 339. saa gudz ordh jnnan siiilinna
Bil 214. KL 157. Bir 3: 217. sadhe sina villo Bil 587.
saa missämio Bir 3: 333. — Jfr in-, ivir-sa, samt
osadlier, osain.
sa (sar), pron. L.
sa, se sva.
sabel, m. ? [Mnt. sabel. Mlat. sabolus, sabeluui.
Franska sable. Hyska söbol] pelsverk of sobel,
con-fero . . . jngiborgh de wrixstad vnum sabel SL 2: 39
(1387).
sabelskin (sabel skin FI (Cod. C) 703.
zabel-skin MD 396), n. sobelskinn. FI (Cod, C) 703. MD
396. Jfr savilskin.
saþ (sodh, se roglisadh. -ar. -ir), f.t [lsl.
sáí] i. sådor, kli. ss enkelt ord anträffad! endast i pl.
grcgorius likar hans bökir wid|| semblo b riidh ok sina
bökir widh sadlia (furfurem) Bil 650. hwa sik blanda
widh sadha GO 759. sadlicr ok kli Lg 3: 491. Jfr
roglisadh. — sadlubrödil, n. bröd af sådor. Lg
3: 491.
sa]lin (-ar, -aþer), v. [lsl. sBila] L. sadla, sadhlar
sin aasna MB 1: 199. thu skal min gangara sadlila Iv
630. Fr 488. xxx sadlade hasta HK 2: 9213.
sadhoglier (». sadhokt), adj. full af sådor.
sadhokt brödh Iv 2103. ib 2107.
saþnl (sadhil Fr 1923. sadell Va 10. sadal LB
2: 69. med. art. sadhulin Bir 3: 46. sadhelin FI 527.
sadlin Va 21. sing. dat. sadhle Bir 3: 384. sadle
Bil 732. med art. sadhlenom Bir 2: 64. pl. saþlar
L. dat. sadhlom SD NS 1: 514 (1405). Bo 165), m.
[lsl. söíull. Lat. sedile] L. sadel, biir forgyltan sadhul
Bir 3: 46. tha sadhulin tax aff honum ib. sadell,
swa-danua som en frv höffdis wäl innan at ridliä Va 10.
SD 5: 479 (1345, nyare afskr.), NS 1: 514 (1405). Bil 732.
Bo 165. Bir 2: 64, 3: 383, 3S4, 5: 116. FI 527. Fr 1923.
Va 21. Jfr hiiigista-, klyf-, kliidliasäks-, stäka-,
söm-, örsa-sa]iul. — sadlila häster (sadhela-),
m. sadlad häst. mz xiiii1’ [1400] sadhela hasta HK 3:
441. — sadlllauiakare, m. sadelmakare. jak piltar
sadhlaniakare SD NS 1: 655 (1407). Jfr
sadhiilmak-are. — sadhlaillästare, m. sadelmakare. petrum
sadlamestara SD 2: 259 (129S, gammal afskr.).
hænicli-inus sadlamestære ib 564 (1309).
sadhlllbaza (sadhel-), / schabrak, sadeltäcke.
tcpedia, sadholbaza GU 7.
sadliulbughi (sadhel boghe. sadell boge),
m. [lsl. süiulbogi] sadelbåge, sadelbom, lagde sin haml
pa sadell högan och sprang opp j saüliu Va 21. slanth
swärdit aff honum ok nidher oppa hesthoiis halsz
flamman fore sadhelboglien Di 218. ib 197, 234.
saþlllgilirþ (-gior|i), /. [Fnor. söíulgjörí]
sadelmord. giorþo . . . sajmlgiorþa KL 191.
sadlllllkar, n. [/s/. söäulkcr] dryckeskärl som
under resor föres fäst i sadeln, resbägure. crateras
lig-lieas dietas sadhulknr SD 3: 579 (1323). Jfr
redll-lägliil.
sadliiilkula (sadal kula. salkula),/. genom
sadelns tryckning på en hästs rygg bildad kula el.
svulst, fore sadal kula wndor sadal LB 2: 69. bräu
salkiiloua mz lieth jern och tryst wth warith ib.
sadlinlinakare (sadelmaker), m. [Mnt. [-sadel-maker]-] {+sadel-
maker]+} sadelmakare. jönis sadelmaker SJ 199 (1451).
Jfr sadlllauiakare.
sadhulprel (sadhelprell), m. [Jfr Mnt. [-sadel-prën]-] {+sadel-
prën]+} pryl el. syl som nyttjas ef sadelmakare. en
groffwer sadhelprell PM 6.
saþulran (saþol-), n. L.
sadlllllreiil, /. sadelrem. hans sadhuhema varu
alla lüsa a hästcnom Bir 2: 64.
saffer, m.t [Jfr Mht. safer. Franska safro. Hal.
zaffora af Arabisk härkomst] af kobolt beredd
glas-ßuss. at the haffuen mins likarna sacramenta . . . j
qwämmeliko kari, aff cristal ällir saffer (saphirico v el
cristallino) Bir 4: 103.
saiTran (safran LB 3: 150), ». [Mnt. safferän.
Franska safran. Ital. zafferàno af Arabisk härkomst]
saffran, crocus saffran LB 6 : 284. ib 3: 150. tagh
torth saffran ib 7: 155. tak färst saffran ib 10: 8. Bil
283. MB 1: 209. LB l: 96, 2 : 9, 3 : 57, 7 : 57, 8: 45.
ST 320. Su 77.
sallr (saphir. saphiir. saffiir. pl. -ar. sa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
